Grupparbete är ett arbetssätt som ger elever möjligheter att utveckla både sina ämneskunskaper och sin förmåga att samarbeta (Johnson & Johnson, 1999). Men grupparbete är ett komplicerat arbetssätt som kräver engagemang från samtliga deltagare för att alla elever ska kunna utvecklas. Det är inte ovanligt att en elev i gruppen väljer att inte vara aktiv. Eleven låter då resterande elever i gruppen lösa uppgiften själva (Forslund Frykedal, 2008). Det här är ett scenario som gör att alla elever inte blir delaktiga vid problemlösningen och därmed inte får samma möjligheter att utveckla sin problemlösnings- och samarbetsförmåga. Syftet med studien är att undersöka och utveckla instruktioner till problemuppgifter som ökar alla elevers delaktighet och ansvarstagande vid grupparbete. För att kunna besvara syftet används design research som metod. Genom metoden undersöks och utvecklas pedagogiska insatser. Studien visar att strukturerade instruktioner till problemuppgifter påverkar elevernas delaktighet positivt. Användandet av ett problemlösningsschema med flera steg gav ett positivt resultat då gruppmedlemmarna lade stor tid på problemlösningsprocessen. Det gav alla medlemmar tid att ställa frågor, framföra idéer samt bygga vidare på sina egna och andras resonemang under hela processen. I första steget i problemlösningsschemat uppmanades eleverna att se till att alla gruppmedlemmar förstod uppgiften innan problemlösningsprocessen inleddes. Studien visar att fler elever tog ansvar för att alla gruppmedlemmar skulle ha förståelse för problemet när de genom instruktionerna blev uppmuntrade till det.

Studien är en kvalitativ intervjustudie som undersöker hur några barndomsdöva personer blir påverkade i sin vardag av att inte ha lärt sig det svenska skriftspråket redan ifrån skoltiden. Slutsatsen visar att dem döva personer framförallt dem som är äldre och dem som är födda före 1981, lider av att inte ha full fungerande skriftspråk (svenska). Det kan t.ex. handla om mötet med hörande eller informationen som dem får från myndigheter. Att tolk (läsa) samt förstå informationen på rätt sätt eller försöka kommunicera med hörande är en av dem få svårigheter som några av dessa personer möter i vardagen. Detta i sin tur påverkar negativt deras vardag, sociala tillvaron samt delaktigheten i samhället.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare arbetar med lärande för ekologisk hållbarhet, vilket är en central del inom hållbar utveckling. Kvalitativa intervjuer har använts för att undersöka förskollärares förståelse av begreppet ekologisk hållbarhet. Totalt har nio förskollärare deltagit i denna studie, intervjuerna pågick 25–35 minuter. Det visade sig att de flesta informanter hade en grundläggande förståelse men saknade en nyanserad uppfattning av begreppet. Begreppet ekologisk hållbarhet har en interagerande relation till de övriga dimensionerna av hållbar utveckling, vilket kan komplicera lärande för ekologisk hållbarhet. Vidare syftar studien till att ta reda på förskollärares synsätt på sin roll och uppgift att möta läroplanens förstärkta kriterier i relation till barns lärande om ekologisk hållbarhet. Sammanfattningsvis delar informanterna en positiv inställning till läroplanens förstärkta kriterier, men anser att det behövs kompetensutveckling, en vilja samt ett ökat intresse för att det ska leda till påtagliga förändringar i förskolan. Förskolans innehåll och arbetssätt baseras på prioriteringar och intresse bland pedagogerna, vilket kommer påverka det lärande som blir möjligt i förskolan. Informanternas svar tyder på att deras arbetssätt präglas av ett lärande om miljön, och lärande i miljön. Praktiska upplevelser har varit utgångspunkten för barns lärande inom ekologisk hållbarhet i förskolan, där ett undersökande förhållningssätt har vidtagits. Slutligen syftade studien till att undersöka förskollärares synsätt på barns delaktighet inom lärande för ekologisk hållbarhet. Där informanterna förmedlade att de strävar efter ett arbetssätt med utgångspunkt i barnens intresse. Kompetens och vilja är faktorer som påverkar förskollärares förmåga att göra barnen delaktiga. Informanternas svar tyder dock på att barnens möjlighet till inflytande inom lärande för ekologisk hållbarhet är begränsat. En slutsats vi drar av studien är att det behövs intresserade, handlingskraftiga och kompetenta förskollärare som kan leda och följa barnen i ett lärande för ekologisk hållbarhet.

Syftet med studien är att undersöka hur förskollärare ger barn möjlighet till delaktighet och inflytande i samband med högläsning. För att genomföra undersökningen valdes metoden VSR (video self-reflection) i kombination med semistrukturerad intervju där fem förskollärare från två olika kommuner deltog. Den teoretiska grunden utgjordes av literacy, vilket i denna studie innebär hur högläsning kan främja barns språkliga utveckling. När barnen får möjlighet till delaktighet under lässtunden utvecklar barnen en större förståelse för innehållet i boken där nya ord och begrepp behandlas. I vår studie framkom det att arbetet för barns delaktighet och inflytande i högläsning gör sig synligt genom att förskollärare låter barnen påverka vad och när det ska läsas, samt att förskolläraren är lyhörda för barnens intressen och erfarenheter före, under och efter högläsningen.

Förskolan vilar på en demokratisk grund och på respekten för de människliga rättigheterna. Syftet med denna studie var att beskriva inkorporeringen av barnkonventionen i förskolan, i synnerhet med avseende på revideringen av läroplanen och begreppen delaktighet och inflytande samt förskollärares uppfattningar om ämnet.Studien har sin utgångspunkt och bakgrund i förändringarna i den kommande Läroplanen Lpfö18 och det faktum att barnkonventionen under år 2020 blir svensk lag. Tidigare forskning visar barnkonventionens status i Sverige och i andra länder som likt Sverige implementerat konventionen. Forskning visar också på att det är förskollärarnas förhållningssätt som avgör hur mycket delaktighet och inflytande barnen ges och vid vilka tillfällen detta sker. Resultatet från dokumentanalysen visar på att delaktighet och inflytande har stor plats i såväl barnkonventionen som den nya läroplanen samt att dessa flätas samman och ger delaktighet och inflytande än större plats i den reviderade läroplanen för 2019. I intervjuerna har det visats på en medvetenhet om de kommande förändringarna i förhållande till barnkonventionen och läroplanen, att dessa två dokument används i verksamheten samt en enad syn på innebörden och vikten av begreppen delaktighet och inflytande. Studien visar på att den svenska demokratin såväl som förskollärarens uppfattning och förhållning till sin roll påverkar möjligheten till delaktighet och inflytande. I arbetet med delaktighet och inflytande använder sig förskollärarna av olika resurser så som aktivitetstavlor, miljön som den tredje pedagogen och samlingen. Förskollärarna använder exempelvis barnböcker för att levandegöra barnkonventionen i arbetet. Slutligen visar studien att organisationen kan skapa såväl hinder som möjligheter för möjligheten till delaktighet och inflytande. / <p><strong>Fastställt via akademichefsbeslut HIG-STYR 2019/7 den 2019-01-07</strong></p><p><strong> </strong>Daniel Petterson, fil dr, univ. lekt Pedagogik och Erika Björklund, fil dr, univ. lekt Pedagogik går in som examinatorer på PEG700 under veckorna 1 till och med 3, 2019 då Peter Gill, prof. Pedagogik, gått i pension från och med 2019-01-01.</p>

Barn och unga som kommer i kontakt med socialtjänsten har rätt att få information som är anpassad så att de förstår den. Detta är en förutsättning för att barn och unga på bästa sätt ska kunna vara delaktiga i frågor som rör dem. Trots att lagstiftningen uppdateras kontinuerligt för att stärka barnens rätt brister socialtjänsten ofta med att uppnå ett barnperspektiv i frågor som rör barn. Syftet med studien var att undersöka ungdomars upplevelser i kontakten med socialtjänsten, med fokus på bemötande och delaktighet. Studien är kvalitativ där den empiriska grunden utgjorts av semistrukturerade intervjuer med fyra ungdomar i åldern 15-18 år, som alla varit föremål för en så kallad barnavårdsutredning samt att de tagit emot insats av socialtjänsten. Som analysmetod användes en kvalitativ analys där materialet bröts ned i koder och kategorier för att sedan analyseras mot tidigare forskning på området. Ur empirin går att utläsa att ungdomarna överlag var kritiska mot utredningsprocessen medan de var positiva till insatsen. Detta visar sig bland annat grunda sig i ungdomarnas upplevda delaktighet, som skiljt sig väsentligt mellan utredning och insats. Utifrån detta gick det att identifiera ett bristande barnperspektiv i kontakten med utredande socialarbetare.

Bedsiderapportering innebär att överrapporteringen vid personalens skiftbyte sker inne på patientens rum, tillsammans med patienten. Patienters delaktighet i sin egen vård är av stor betydelse för att kunna uppnå en vård av god kvalitet samt för att patienten ska uppnå hälsa och välbefinnande. Dock saknas det samlad kunskap om bedsiderapportering verkligen ökar patientens delaktighet. Syftet med föreliggande studie var därför att undersöka patientens upplevelse av delaktighet i samband med bedsiderapportering. Vald metod var litteraturstudie och studiens resultat baseras både på kvalitativa och kvantitativa artiklar som utgår från ett patientperspektiv. Resultatet är indelat i två teman; inkluderande vårdrelation samt kommunikation och bristande kommunikation. Till respektive tema finns två till tre kategorier. I resultatet framkom det att patienter upplevde att bedsiderapportering gav möjlighet till delaktighet genom att de fick tillfälle att knyta an och skapa en mer personlig relation med vårdaren. De upplevde även att deras egna tankar och åsikter kunde bli bekräftade och ses som meningsfulla under rapporten. Flertalet patienter ansåg bedsiderapportering som positiv eftersom den möjliggjorde att en tvåvägskommunikation kunde upprätthållas, dock framkom det att rapporteringsformen saknar struktur. Studiens slutsats är att bedsiderapportering kan skapa goda förutsättningar för patientdelaktighet men detta förutsätter dock att patienten bjuds in till samtal av vårdaren, bemöts med ett patientcentrerat förhållningssätt och ett anpassat språk.

Studien syftar till att undersöka hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter i förskolan. Studien tar en utgångspunkt i ett sociokulturellt perspektiv. Studien är baserad på enkäter och har en kvalitativ forskningsmetod. Resultatet tyder på att pedagoger i förskolan har olika erfarenheter om hur de arbetar med barns inflytande och delaktighet i planerade aktiviter. Slutsatsen är att pedagogers förhållningsätt påverkar hur barn får inflytande och delaktighet i planerade aktiviter.

Denna studie bygger på fyra musiklärares resonemang och erfarenheter beträffande begreppet elevinflytande och huruvida det är implementerat i undervisningen inom ämnet musik. Syftet är att med hjälp av kvalitativa intervjuer beskriva och ge en inblick i hur lärare aktiva i yrket, reflekterar kring begreppet elevinflytande. Dels utifrån de lagliga kraven och dels utifrån deras subjektiva åsikter och uppfattningar i undervisningen de bedriver. Genom på förhand redan formulerade frågeställningar så har dessa lärare intervjuats individuellt och därefter har materialet bearbetats utifrån en fenomenologisk ansats. I resultatkapitlet framkommer vad som kan ses som både positiva och negativa aspekter, när det gäller elevinflytande i undervisningen. Bland annat visar respondenternas intervjuer på hur det upplevs problematiskt, att som lärare hinna ge elevinflytandet det utrymme som läroplanen kräver. Därför visar sig tidsbrist vara en betydande faktor och växer fram som gemensam nämnare för samtliga lärare, då sett som en negativ aspekt kring begreppet. Men resultatet lyfter även fram flertalet fördelar kopplat till elevers inflytande i undervisningssammanhang och då utrymme ges skapar det märkbart resultat, med ökad motivation och delaktighet som biprodukt.

Detta examensarbete är en studie med syftet att bidra med kunskap om elevernas upplevelse av tillgängligheten i deras lärmiljö på en högstadieskola. Studiens fokus är elevernas upplevelse samt om det samstämmer med lärarnas upplevelse av lärmiljön. Dagens forskning om skolutveckling och inkludering är betydande och ett av skolans viktiga uppdrag är att undervisningen anpassas efter alla elevers behov och skapa tillgängliga lärmiljöer. Studien utgår från Spsms definition av lärmiljöer och fokuseras på den pedagogiska lärmiljön och ett inkluderande arbetssätt. Resultaten tolkades utifrån ett relationellt och kategoriskt perspektiv med stöd av tankestil och tankekollektiv. Resultatet visar att eleverna önskar en mer tillgänglig lärmiljö där feedback, delaktighet och motivation blir en större del av undervisningen. Resultatet visar även att lärare anser sig undervisa mer inkluderande och tillgängligt än vad de gör och att majoriteten av deras svar i studien var individfokuserade och kategoriskt hållna. Det blev tydligt att verksamheten hade mer hinder i lärmiljön än möjligheter när det kom till inkluderande undervisning.  I studien framgår att det finns stora möjligheter till ett positivt förändringsarbete mot tillgängliga lärmiljöer.