The purpose of this study is to illustrate the interaction in the classroom to contribute to understanding how we can create social participation in a school class. Can we make students involved during the school day and therefore enhance their wellbeing? Sometimes students are excluded in different school situations; these events can happen consciously by other students but also unconsciously by both students and teachers. We, as teachers, need to understand not only what works in social interactions but also why it works. The study is based on video observations, which we conducted in mathematics, sports, Swedish and science on various occasions. The study´s results were produced in a discussion group where three teachers studying filmclips reasoned and reflected on different events. The result shows how teachers with very small changes in teaching, affect the students' social participation. Responsive teachers with a clearly inclusive approach enable interaction.

No description available.

Syftet med detta arbete är att ta del av några förskollärares syn på den pedagogiska planeringen för barns lärande och utveckling. Teoretiska utgångspunkten för studien är ett sociokulturellt perspektiv. Jag har använt mig av en kvalitativ metod där jag har intervjuat förskollärare. Resultatet av studien visade att läroplanen är en viktig del av förskollärarnas planering och tillvägagångssätt. Resultatet visade också att förskollärare tycker att det lustfyllda lärandet är viktigt och att barns delaktighet och intresse bör finnas med i planeringen samt att samverkan mellan arbetskollegor och föräldrar är ett viktigt för att utveckla barns lärande. Slutsatsen är att förskollärare framhåller vikten av flexibilitet i sina planeringar samt vikten av reflektion före-, under- och efter sin planerin

Syftet med detta arbete var undersöka hur några förskollärare arbetar med pedagogisk dokumentation med barnen. Vi har använt kvalitativa intervjuer som metod. Sex stycken förskollärare har intervjuats om deras arbete med pedagogisk dokumentation tillsammans med barnen. Resultatet av intervjuerna är att förskollärare har goda kunskaper i hur pedagogisk dokumentation kan användas som ett verktyg för verksamheten. Det är dock problematiskt att få barnen delaktiga. Förskollärarna använder bilder som underlag vid reflektion med barnen med varierande resultat. Barnen dokumenterar sällan på egen hand. Barnen sägs bli delaktiga genom att välja bilder till dokumentationerna. Förskollärarna upplever brist på tid och språkliga svårigheter som hinder för att arbeta med pedagogisk dokumentation med barnen. Vår slutsats är att det tycks saknas kunskap kring hur förskollärarna kan göra barn delaktiga i sitt dokumentationsarbete.

Syftet med studien var att öka kunskapen om pedagogik som används på gruppboenden med LSS (SFS 1993:387) och hur det karaktäriseras i arbetet. Utifrån detta gjordes en kvalitativ intervjustudie med fem personal som arbetar på ett gruppboende inom LSS, Lagen om stöd och service för vissa funktionshindrade. Resultatet visade att lärande och utveckling för brukarna var i fokus, och metoder som användes var framförallt stegvisa och anpassade efter individen. I diskussionen visade det sig att det till stor del stämde in på tidigare forsknings resultat. Studien visade att det är viktigt att arbeta pedagogiskt med brukarna och att använda metoder som är individanpassade. / <p>Betygsdatum 2019-08-19</p>

Abstract  Background  According to statistics from The Public Health Agency of Sweden (2022), the school system faces new challenges regarding school children's health. Mental health has continuously deteriorated over the years, this, among other things, leads to psychosomatic symptoms which impair the children's school performance and further prospects for the future. However, research shows that students' well-being can be improved through the key factors connectivity and participation, factors where teachers are viewed as enablers.  Aim  The purpose of the study is to increase knowledge about school staff's experiences of participatory processes and their thoughts on how participation can be promoted within the framework of health promotion in schools.  Method  The study is of a qualitative approach and focus group interviews was used as a data collection method. The study was conducted at a primary school in Norrbotten where seven people from the staff group participated in the study. Two focus group interviews were conducted, however, on the same day. A semi-structured interview guide was used and data were analyzed through qualitative content analysis.  Result  The results of the analysis were presented in the order in which the research questions were asked. The analysis of the data material resulted in five categories: embracing the community, contributing to a living everyday process and empowerment through formal decision-making, promoting security and it all starts with appreciation.  Conclusion  This study shows that school staff have several different experiences of participatory processes. These experiences can be paralleled with their thoughts on how participation in health should be promoted. The four areas: community, security, appreciation and empowerment could be distinguished in the respondents' answers. These could partly describe the staff's experiences and partly their visions regarding how participation and health can be promoted. According to this study and previous findings, the participation perspective has been shown to play a major role in the promotion of general public health.

Bakgrund: Personcentrerad vård är en av sjuksköterskans kärnkompetenser men erfars svår att bedriva inom rättspsykiatrisk slutenvård. Tidigare forskning visar att sjuksköterskors och patienters erfarenheter av personcentrerad vård består av en kombination av olika faktorer. Syfte: Syftet är att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat inom rättspsykiatrisk slutenvård. Metod: Kvalitativ design med induktiv ansats. Datamaterialet samlades in med semistrukturerade intervjuer. Nio sjuksköterskor verksamma på rättspsykiatriska slutenvårdsavdelningar på en klinik i Sverige deltog. Analysen skedde med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade sjuksköterskors erfarenheter av att vårda personcentrerat och både möjligheter och utmaningar framkom. Resultatet utmynnade i fem kategorier med totalt sju subkategorier. Ett övergripande tema framkom och beskrivs som Att överlåta kompassen och navigera mot samma hamn. Slutsats: Sjuksköterskor strävar efter att forma vården utifrån den person som vårdas och vill utgå från personens individuella behov, resurser och mål. Däremot försvåras det personcentrerade vårdandet av begränsningar inom den rättspsykiatriska vårdkontexten och av varierande kunskaper inom teamet gällande innebörden av personcentrerad vård och dess syfte. Sjuksköterskor önskade en gemensam förståelse för vikten av personcentrerad vård inom teamet då det skulle underlätta personens vårdprocess.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken i Sverige, cirka 25 000–30 000 människor insjuknar varje år. Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning. Insjuknandet är ofta plötsligt och kan innebära allt från svåra till lindriga funktionsnedsättningar samt påtagliga neurologiska funktionsbortfall för patienten. Rehabiliteringen är en viktig förutsättning för patientens återhämtning och för att minska risken för depression och andra hälsoproblem. För att kunna erbjuda god rehabilitering behöver patienten uppleva delaktighet i sin vård och här har sjuksköterskan en betydande roll. Syftet med examensarbetet är att belysa patienters upplevelse av delaktighet under rehabiliteringstiden efter att ha drabbats av stroke. En litteraturöversikt har använts som metod. Databasen som använts är Cinahl och nio kvalitativa artiklar granskades och analyserades. Resultatet utmynnade till två huvudteman; känslan av det som hindrar och känslan av det som möjliggör. Utifrån huvudteman skapades fem subteman som presenterar patientens upplevelser av delaktighet under sin rehabilitering. Resultatet påvisar att patienter efter stroke lider av flera olika funktionsnedsättningar och att rehabiliteringen av en patient som drabbats av stroke är komplext. Patienterna beskrev de psykiska och fysiska påfrestningar som svåra att hantera. Vidare framkom det att delaktighet skapade trygghet, patienterna beskrev att när de blev väl informerade kring sin diagnos blev det ofta lättare att förhålla sig till situationen och kunde öka motivationen för rehabilitering. Slutsatsen som dras är att delaktighet är nyckeln till välbefinnande hos patienten samt vikten av att strokevården ständigt utvecklas för att kunna tillgodose patienternas behov. Examensarbete kan skapa förståelse för det komplexa vårdandet samt hur sjuksköterskans roll blir viktigt i vårdandet.

Introduction: Parents of children with disabilities have a higher participation in caring occupations and supporting efforts aiming the child compared to other parents. Studies show that these parents have worse physical and mental health and occupational balance compared to other parents.  Aim: The aim was to describe health, everyday occupations and occupational balance among parents to children with disabilities ages 0-18 years.  Method: The chosen method was a scoping review where 9 articles publiced between 2015 and 2022 were included. The method was based on the steps according to Arksey &amp; O’Malley (2005). Results: The results showed that parents of children with disabilities suffers from stress, poor health and occupational imbalance to a greater extent compared to other parents. The results also show that these parents have a low participation in health promoting occupations and that there is a connection between participation in health promoting occupations and general health.  Conclusions: The conclusion was that the parents care of children with disabilities can effect health and occupational balance in a negativ way. This could indicate an increased need of a interpersonal perspective in the view of occupational balance, since that considers how different aspects influences each other.

Sammanfattning/Abstract Olsson, Catarina och Ockedal, Pierre (2022). Specialpedagogik: När allmänpedagogiken inte räcker till. Specialpedagogprogrammet, Institutionen för skolutveckling och ledarskap, Lärande och samhälle, Malmö universitet, 90 hp. Sett till Salamancadeklarationen (Svenska UNESCO, 2006) bör skolan eftersträva mångfald. Detta i syfte om att låta alla barn, oavsett svårigheter eller individuella skillnader, få närvara, delta och lära inom det ordinarie utbildningssystemet. Skolverket (2019) anser då i sin tur att det ska skapas möjligheter för alla elever att nå målen och därmed måste också hänsyn tas till alla elevers olika förutsättningar och behov. Således blir studiens utgångspunkt att undersöka en grundpelare inom specialpedagogiken - inkludering.    Förväntat kunskapsbidrag Vi avser att synliggöra och problematisera viktiga aspekter för vår kommande yrkesroll, i arbetet med en förebyggande skolmiljö, där eleverna ges förutsättningar att känna sig inkluderade.    Syfte och frågeställningar Studien syftar till att belysa lärares och specialpedagogers erfarenheter och tankar, vad gäller förutsättningar och utmaningar för att iscensätta inkludering i praktiken. Studien behandlar olika perspektiv på hur lärare och specialpedagoger tillsammans utformar undervisning och arbete, vad gäller tankar kring gemenskap och delaktighet. Fokus ligger på att skapa förutsättningar för att elever ska kunna tillgodose sig undervisningen.  ·      Vilka förutsättningar och utmaningar synliggör lärare och specialpedagoger i inkluderingsarbetet? ·      Hur utformas arbetet för att skapa förutsättningar för gemenskap och delaktighet?  ·      Hur betraktas den specialpedagogiska rollen i arbetet med att möta elevers olikheter?    Teori Studiens teoretiska ansats utgår från Harts delaktighetsstege och professionsteori. Därtill beskrivs specialpedagogiska perspektiv, som ett sätt att synliggöra orsaker och bakomliggande faktorer till varför elever kan hamna i svårigheter. Dessa perspektiv är; kategoriskt, relationellt och dilemmaperspektivet. Teorierna och perspektiven används för att visa på förutsättningar för gemenskap, delaktighet och inflytande, samt för att synliggöra specialpedagogens roll och utmaningar för att kunna bidra till utformningen av undervisning som främjar inkludering.    Metod Genom kvalitativa intervjuer av fyra lärare och två specialpedagoger från årkurs 1-9, analyseras det empiriska materialet med inspiration från hermeneutiken. Det empiriska materialet avser då att belysa huruvida inkludering och differentiering iscensätts ute på skolorna, samt hur arbetet utformas för att skapa förutsättningar för gemenskap och delaktighet. De teman som då framkommit är; Inkludering: Förutsättningar och utmaningar, Pedagogisk differentiering: Delaktighet och gemenskap samt Professionsaspekter:  Synsätt på specialpedagogens roll.   Resultat Studien visar att det finns goda intentioner, samt en vilja och medvetenhet att arbeta för inkludering. Resultatet visar dock att det anses saknas organisatoriska förutsättningar för att införliva inkludering i praktiken. Läroplanen ses då också som ett reellt hinder. Respondenterna menar i sin tur att de avser att utforma undervisning och stoff för att elever ska kunna vara delaktiga, men gör oftast så utan att lyssna in elevers tankar och behov. Samtidigt finns det då elever som går till specialpedagoger som förväntas att, vara den inlyssnade parten och, utforma undervisningen. Därmed visar det sig också att flertalet skolor legitimerar specialpedagogiska insatser, i form av att exkludera elever - detta trots att undervisningen anses differentieras för att möta elevers olikheter. Vilket medför att specialpedagoger, som vill införliva ett relationellt förhållningssätt, får legitimitet och jurisdiktion att vara en del av sådana åtgärder. Detta då specialpedagogiken i sig kan bidra till att allmänpedagogiken undkommer eller undermineras, vad gäller att ta ansvar för alla elever.    Specialpedagogiska implikationer Det som framkommit i studien bör inte ses som en metod eller konkreta handlingar, som i sig direkt kan omsättas i praktiken. Tanken är snarare att få fram ett underlag, på vilket lärare och specialpedagoger, kan hitta gemensamma grunder och inspireras att genomdriva förändringar.