Organisationer behöver ständigt förändras för att överleva. Förändring talas om som en komplex process och det är inte alltid lätt att motivera medarbetare. Vilka faktorer som påverkar den unika förändringssituationen är svårt att svara på. Den här uppsatsen syftade därför till att undersöka vilken inverkan det nära ledarskapet har på medarbetares motivation och känslomässiga deltagande inom organisatoriska förändringssammanhang. Studien utgår från två förändringsteorier utvecklade av Lewin och Kotter, dessa teorier ligger till grund för den tidigare forskning som presenteras. För att besvara studiens syfte och frågeställningar genomfördes en enkätundersökning mot medarbetare samt semistrukturerade intervjuer med chefer inom Region Västerbottens HR-stab. Studiens resultat visade att det finns en överföringsutmaning hos chefer att bemöta det medarbetare vill veta och vad de bör veta. Studien påvisade en diskrepans mellan mängden information medarbetare efterfrågar och den information de får tillgång till, något som i studien benämndes som informationsfrustration. Resultatet bidrog också med att beskriva utmaningen i att som chef leda medarbetare med förkunskaper inom förändringsprocesser. Slutsatsen blev att många faktorer påverkar men att kommunikation är ett av de viktigaste verktygen.

Syftet med denna studie är att undersöka vilka tillvägagångssätt förskollärare använder för att möjliggöra barns inflytande och delaktighet i skapandet av lärmiljön. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv. En kvantitativ enkät med inslag av kvalitativa frågor användes som datainsamlingsmetod. Studiens datainsamlingsmetod utgick från en innehålls analysmetod. Resultatet visar att förskollärares vilja och tillvägagångssätt i att ta tillvara barns intresse i skapandet av lärmiljön varierar. Resultatet visar också att det i förskolans lärmiljö förekommer faktorer som kan påverka barns delaktighet och inflytande i skapandet av lärmiljön exempelvis barns ålder och barnsäkerhet. Slutsatsen är att förskollärare behöver besitta en kunskap, och förverkliga den kunskapen till olika tillvägagångssätt, för att ge barn möjlighet att skapa en lärmiljö utefter deras intresse och behov.

Elevers delaktighet och inflytande måste fritidslärare beakta dels för att styrdokumenten säger att elever ska ha inflytande, dels för att fritidshemmets karaktär förväntas ge inflytande med många valmöjligheter för eleverna. Vårt syfte med denna studie är att ge ökad förståelse kring hur fritidslärare uppfattar och beaktar elevernas delaktighet och inflytande i utformningen av inomhusmiljön. Studien utgår ifrån fritidslärarnas synvinkel där vi anser att de har makten att koda inomhusmiljön och visa vad som kan göras i den, med hjälp av dekorering, möblering samt tillgängligt lekmaterial. Vidare tar studien upp hur fritidslärare kartlägger elevernas idéer genom olika forum, hur fritidslärarna utformar inomhusmiljön med beaktning av elevernas inflytande samt belysa vilka svårigheter fritidslärarna ställs inför med att ge barn inflytande i utformandet av inomhusmiljön. Studien använder sig av Shiers (2001) delaktighetsstege som teoretiskt ramverk, vilket ligger till grund för analysen. Studien har utgått från sex kvalitativa halvstrukturerade intervjuer med verksamma fritidslärare. Intervjuerna analyserades sedan med hjälp av en fenomenografisk analysmodell. Studiens slutsatser är att det spontana samtalet används mest frekvent vid kartläggningen av elevernas intressen samt att fritidslärare använder diverse arbetssätt med förändringar i miljön för att kunna beakta elevernas intressen och idéer, dessa analyseras grundligt med koppling till Shiers (2001) delaktighetsstege. Avslutningsvis fastslår studien att fritidslärare har svårt att införliva kravet av inflytande eftersom dåliga förutsättningar som trånga och delade lokaler samt stora barngrupper sätter käppar i hjulen för dem.

När ett barn befinner sig i skolsvårigheter visar forskning att vårdnadshavare ofta upplever orooch stress vilket kan leda till en ansträngd relation mellan hemmet och skolan. Långt ifrån allabarn i skolsvårigheter har en diagnostiserad neuropsykiatrisk funktionsnedsättning vilket kanmedföra att vårdnadshavare och skolan saknar en förklaring till barnets svårigheter. Det ärviktigt att vårdnadshavare kan vara ett stöd åt sina barn. Särskilt angeläget är det attvårdnadshavare, vars barn är i skolsvårigheter som kan misstänkas bero på neuropsykiatriskasvårigheter, orkar vara ett sådant stöd. Studien undersöker hur vårdnadshavare upplevde attlärare och skolan agerade gällande utformningen av extra anpassningar och särskilt stöd iskolan, vid tiden innan barnet fick en neuropsykiatriska diagnos. Vidare undersöks hurvårdnadshavarna upplevde att de gjordes delaktiga i utformningen av extra anpassningar ochsärskilt stöd och hur de upplevde att samarbetet med skolan fungerade. Studien baseras påintervjuer med sex vårdnadshavare till sex skolelever i åldrarna 10–17 år som var ochfortfarande är i skolsvårigheter. Intervjuerna har analyserats utifrån tre specialpedagogiskaperspektiv; relationellt perspektiv, kategoriskt perspektiv och dilemmaperspektivet. Vidare harutsagorna analyserats med hjälp av Bronfenbrenners utvecklingsekologiska systemteori.Resultatet visar att vårdnadshavarna i studien upplever att de gavs möjlighet att vara delaktigamen att det alltid var de som tog initiativet. De flesta av studiens vårdnadshavare upplevde attskolans personal lyssnade på dem men en uppfattning som återkommer är att lärare ofta saknarkunskap om neuropsykiatriska svårigheter och att skolan hade otillräckliga resurser vilket enligtvårdnadshavarna i de flesta fall innebar att skolan inte kunde erbjuda tillräckligt med extraanpassningar och särskilt stöd.

Denna uppsats undersöker om distansundervisningen under Coronapandemin har påverkat elevers upplevda delaktighet i skolan. Studien utfördes för att ta reda på om elever anser att pandemin påverkat deras möjligheter till att ta del av de delaktighetsaspekterna specialpedagogiska skolmyndigheten anser krävas för en bra och givande skolgång. Studien genomfördes som en kvantitativ undersökning och materialet samlades in med hjälp av en enkätstudie. Med hjälp av specialpedagogiska skolmyndighetens delaktighetsmodell kan vi jämföra elevernas svar och teorin för att fastställa om distansundervisningen är positiv eller negativ för delaktighet. Undersökningens resultat var att samtliga aspekter försämrats under pandemin och att distansundervisningen inte är påverkat delaktighetsaspekterna positivt.

Studien syftar till att undersöka verksamma förskollärares reflektioner om hur Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation (TAKK) kan användas som ett verktyg för alla barns delaktighet i svensk förskola. Studiens frågeställningar berör förskollärares användande av TAKK, deras upplevelser av huruvida TAKK kan främja barns delaktighet och vilka pedagogiska konsekvenser de ser att arbetet med TAKK ger.Studien har skrivits fram utifrån ett sociokulturellt perspektiv med fokus på begreppen mediering och den närmaste utvecklingszonen. Studiens empiri har samlats in genom kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sex förskollärare som aktivt arbetar med TAKK och empirin har analyserats utifrån en tematisk analys. Studiens resultat visar att TAKK används av förskollärare som ett verktyg för att skapa möjligheter för samtliga barn att förstå och göra sig förstådda i förskolans utbildning. När barn ges redskap för kommunikation menar förskollärarna att detta bidrar till större potential för barn att göras delaktiga i förskolans utbildning. I studien framkommer även förskollärares betydelsefulla roll i att integrera TAKK som en naturlig del i förskolan och att förskollärare ständigt behöver repetera och fördjupa sina kunskaper gällande TAKK. Studiens resultat visar att några av de pedagogiska konsekvenser som arbetet med TAKK medför är att barn ges verktyg att hantera konflikter, underlätta samspel med andra, enklare få tillträde till lek och ökar barns självkänsla.

1 januari 2020 blev konventionen om barns rättigheter till lag i Sverige. Det innebär att det intelängre handlar om man ska arbeta med barns delaktighet och inflytande, utan hur arbetet skagenomföras.Syftet med denna studie är att undersöka hur barn ges möjlighet till delaktighet och inflytandei utomhusmiljön i förskolan. Studien utgår ifrån en kvalitativ forskningsansats där vi genomförtintervjuer med verksamma pedagoger i olika kommuner i Sverige. Studiens teoretiskautgångspunkt är Shires delaktighetmodell för att synliggöra barns delaktighet i förskolan.Tidigare forskning belyser att det ses som en svårighet att arbeta tillsammans med barn iutformningen och användningen av utomhusmiljön. Det ställs höga krav på så väl pedagogersom hur miljön är utformad för att det ska skapa en främjande miljö för barnen att vistas i underdagarna. Studiens resultat visar att pedagoger uttrycker en svårighet att jobba med barnsdelaktighet och inflytande i utomhusmiljön. Vissa mer än andra, detta beror oftast påpedagogens syn på barn och egna erfarenheter av utomhusmiljön. Både tidigare forskning ochresultatet i denna studie belyser att det är viktigt att ge barnen möjlighet till delaktighet ochinflytande i utomhusmiljön, men att det ses som en svårighet rent praktiskt.

Studiens syfte var att undersöka arbetet med barns delaktighet och inflytande vid måltider utifrån förskollärares perspektiv. Studien har utgått från en kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer och datamaterialet har analyserats utifrån ett sociokulturellt perspektiv. Resultatet visar att måltidssituationer är en vuxenstyrd aktivitet där regler, normer och värderingar inverkar på barns inflytande och delaktighet. Via samtal görs barn delaktiga och ges inflytande. Slutsatsen är att förskollärares egen barnsyn och förhållningsätt påverkar hur barn görs delaktiga och hur mycket inflytande de ges.

I skolan ska alla elever inhämta och utveckla kunskaper och få det stöd de behöver för att utvecklas mot kunskapsmålen så långt det är möjligt. Att ge elever möjlighet att utveckla den kommunikativa förmågan genom att samtala, läsa och skriva gör att eleven får tilltro till sin språkliga förmåga vilket är viktigt både för lärande, språk och identitetsutveckling. Att elever är inkluderade och delaktiga i läs- och skrivundervisningen både socialt, fysiskt och pedagogiskt är viktigt oavsett var eleverna befinner sig i sin läs- och skrivutveckling. Syftet med denna studie var att öka kunskapen om vad lärare i årskurs 2-3 beskriver att de gör för att öka inkludering och delaktighet, socialt, fysiskt och pedagogiskt, i sin undervisning för elever med och utan läs- och skrivsvårigheter.  Syftet var även att ta del av elevers upplevelser om hur de görs socialt, fysiskt och pedagogiskt delaktiga i läs- och skrivundervisningen. I denna kvalitativa forskningsstudie har totalt två fokusgruppsintervjuer med sju lärare, samt elevintervjuer med 28 elever på två olika skolor i Mellansverige i årskurs 2-3 genomförts. Studiens teoretiska utgångspunkter var ett specialpedagogiskt perspektiv, sociokulturellt perspektiv, skoldidaktisk teori samt att studien utgick ifrån det salutogena förhållningssättet KASAM. I studien förstås läsinlärningens komplexitet utifrån “The Simple View of Reading” där språkförståelse och avkodning är centrala komponenter.  Genom transkribering har lärares och elevers beskrivningar synliggjorts genom kategorisering utifrån tre övergripande kategorier; social, fysisk och pedagogisk delaktighet. Resultatet har strukturerats och kategoriserats utifrån lärares beskrivningar av vad de gör för att öka inkludering och delaktighet socialt, fysiskt och pedagogiskt samt hur elever med och utan läs- och skrivsvårigheter upplever inkludering och delaktighet. I resultatredovisningen citerades lärarna och eleverna för att på så sätt få fram deras unika röster. Studiens slutsatser visade att det fanns en samstämmighet hos lärarna av vikten för elever att vara en del i den sociala gemenskapen och att de upplevde en känsla av sammanhang oavsett hur långt de hade kommit i sin läs- och skrivinlärning. Studien visade även att elever med läs- och skrivsvårigheter i högre grad än elever utan läs- och skrivsvårigheter upplevde att de får göra samma sak som sina klasskamrater. Lärarna eftersträvade att ge elever förutsättningar att delta i olika aktiviteter, vilket elever både med och utan läs- och skrivsvårigheter upplevde att de får göra. Lärarna hade olika syn på fysisk inkludering och hur detta påverkade läs- och skrivinlärningen men även elevernas upplevelser av den fysiska inkluderingen skiljde sig från lärarnas beskrivningar. Studien visade vad lärarna beskrev att de gjorde för att öka den pedagogiska inkluderingen, men det var inte alltid eleverna upplevde detta.

Studiens ambition är att ge en bild av elevers och deras lärares uppfattning om vad elevinflytande och delaktighet innebär, men också undersöka vilken roll relationen mellan elever och lärare spelar. Syftet är också att se hur lärare och elever uppfattar meningen med delaktighet och hur delaktigheten ger inflytande i realiteten utifrån de krav som ställs i skolans styrdokument. Teorin som guidat arbetet och analysen kommer från ett relationellt perspektiv. Frågeställningarna vi använt oss av är: Hur uppfattar ett antal elever och deras lärare vad de kan vara delaktiga i och ha inflytande på i skolan? Hur påverkas delaktighet och inflytande av relationen mellan ett antal elever och deras lärare? Metoden som valdes för insamlandet av vår empiri var kvalitativa forskningsintervjuer. Intervjuerna genomfördes enskilt med läraren och i fyra grupper med eleverna. Intervjuerna spelades in och de delar som intresserade oss transkriberades. Materialet har sedan bearbetats ur ett fenomenografiskt perspektiv, detta för att förstå vad delaktighet är ur de olika informanternas perspektiv.  Studien visar att både lärare och elever nämner vikten av relationer. I materialet framläggs det på olika sätt såsom att eleverna nämner att de måste involvera varandra och samarbeta för att få igenom förslag som leder till inflytande i undervisningen. Samtidigt uttalar läraren vikten av att alla elever måste kunna delta utifrån sina förutsättningar, förändringar måste få ta tid och eftertanke för att det ska passa alla. I utfallsrummen ser vi relationer eleverna emellan och relationen mellan lärare och elever samt att kommunikationen mellan relationerna kopplas till förståelsen av vad delaktighet och inflytande är. Utifrån ett relationellt perspektiv kan specialpedagoger spela en viktig roll när det gäller grundförutsättningar för elevers delaktighet i en skola för alla. Här kan specialpedagogen hjälpa till att bygga broar mellan elever och lärare. Specialpedagogen kan använda sig av observationer, intervjuer och handledning som metoder för att underlätta i kommunikationen mellan lärare och elever.