Denna studie syftar till att belysa hur hållbar utveckling och återanvändning behandlas i olika undervisningssammanhang utifrån de tre undervisningstraditionerna; faktabaserade, normerande och pluralistiska. Studien synliggör även barns delaktighet i det hållbara arbetet. Förskolans läroplan är tolkningsbar och eftersom hållbar utveckling inte nämns explicit i dokumentet kan uppfattningen, över vad hållbar utveckling är, variera. Bakgrunden till studien är att vi vill undersöka hur hållbar utveckling och återanvändning praktiseras, i de två förskolorna vi undersökt, som mål för undervisningen. Studiens material samlades in av oss studenter, genom anteckningar samt aktivt deltagande i undervisningen. Resultatet visar att den normerande och den pluralistiska undervisningstraditionen dominerade i projekten medan den faktabaserade undervisningstraditionen fick minst utrymme.

Bakgrund: Delaktighet i skolans utbildning är något som alla elever har rätt att ta del av. Strävan ska vara att anpassa skillnader i elevernas förutsättning att tillgodogöra sig utbildningen. Elever med funktionsnedsättningar är påvisat mer inskränkta eller begränsade av delaktighet, vilket visar sig i skolans miljö. Syfte: Syftet med föreliggande studie var att beskriva lärarnas erfarenheter av att arbeta med elever som har funktionsnedsättning, i ämnet idrott och hälsa Metod: studiens design var kvalitativ. Sex intervjuer genomfördes med lärare i grundskolan inom skolämnet idrott och hälsa som samtliga hade erfarenhet av arbeta med elever som har funktionsnedsättning. Det insamlade datamaterialet analyserades med stöd och inspiration av en induktiv innehållsanalys och resulterade i fyra kategorier: ”En tillåtande undervisningsmiljö främjar delaktighet”,” Strategier för en främjad delaktighet”, ”Förstärkt kompetens kan främja elever med funktionsnedsättning till delaktighet”, ”Organisatoriska resurser i arbetet gentemot att främja delaktighet i skolan”. Resultat: Lärarna påvisar hängivelse till att inkludera elever med funktionsnedsättning. De rapporterar samtidigt begränsningar i deras kompetens, kännedom, skolans miljö och verktyg som kan resultera i att elever med funktionsnedsättning frånses behovet av anpassning, eller exkluderas. Konklusion: Lärare inom idrott och hälsa i grundskolan upplever att deras görande och skolan som organisation har ett starkt samband till hur elever med funktionsnedsättning får möjlighet till delaktighet. Studien kan användas i syfte att medvetandegöra att mer stöd i skolan behövs för att samtliga elever ska delta i skolämnet idrott och hälsa.

Titel: Delaktighet för patienter som vårdas enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård – En kvalitativ studie om sjuksköterskors upplevelser om möjlighet till delaktighet. Syftet:  Undersöka sjuksköterskans upplevelse av möjligheten till delaktighet för patienten under psykiatrisk tvångsvård. Bakgrund: Vård enligt lagen om psykiatrisk tvångsvård (LPT) sker mot patientens vilja vilket går i kontrast med patientlagen som förespråkar patientens delaktighet i sin vård. Att vårda patienter enligt LPT kräver en etisk medvetenhet från personalens sida. Psykiatrisk omvårdnad ska vara i fokus. Studier har visat att patienter som känner sig delaktiga i sin vård ökar dess välbefinnande och följsamhet i behandling. Trots detta visar det sig att tvångsvårdade patienter inte känner sig delaktiga i sin vård. Design: Kvalitativ studie med inspiration av fenomenologi. Metod: Nio semistrukturerade intervjuer utfördes med legitimerade sjuksköterskor inom psykiatrisk slutenvård. En kvalitativ innehållsanalys utfördes som utmynnade i tre kategorier och sju underkategorier. Resultat: Möjligheten till delaktighet är en process genom vårdtiden. I det akuta skedet får delaktigheten stå åt sidan men i takt med att patienten mående förbättras ökar delaktigheten i sin vård. Bekräfta och bringa förståelse handlar om vikten av att informera patienten så att denne förstår vilket skapar trygghet. Det handlar även om vikten av att ta del av patientens berättelse. Brist på reflektion påverkar patientens delaktighet. Olika åsikter hos personalen och hur personalen arbeter påverkar hur delaktig patienten tillåts att vara. Det kan handla om erfarenhet eller brist på kunskap. Slutsats: Delaktighet är en ständigt pågående process under vårdtiden för den som vårdas under LPT. Vi anser att det är viktigt att personalen har en etisk medvetenhet och reflekterar över hur vi arbetar för att möjliggöra för patienternas delaktighet. Att ha ett etiskt forum på arbetsplatsen kan möjliggöra för etisk medvetenhet hos personalen.     Nyckelord: Delaktighet, psykiatrisk slutenvård, tvångsvård, upplevelser, sjuksköterskor

Studiens syfte är att belysa området konflikter med avgränsning till det förebyggande arbetet innan en konflikt har skett. Syftet är att undersöka hur utvecklande delaktighet som en variabel påverkar effektiviteten i det förebyggande arbetet med konflikter. Det är även att undersöka variabeln statisk delaktighet och hur den påverkar effektiviteten i att förebygga konflikter. Detta gjordes genom en enkätundersökning där urvalet var medarbetare på IT-företag. Undersökningen skickades till 64 IT-chefer vilket ledde till 72 respondenter i enkätundersökningen. För att analysera och bearbeta det insamlade materialet användes en univariat analys samt statistikprogrammet SPSS. Slutsatsen av studien är att respondenterna upplever att delaktigheten bidrar positivt till effektivitet i arbetet med att förebygga konflikter. Genom att organisationen och ledaren ger dem tydliga direktiv och rutiner i hanteringen för konflikter och detta leder till att medarbetarna är mer delaktiga.

Bakgrund Denna uppsats bygger på en undersökning kring hur elever i årskurs två och tre ser på sinmöjlighet att påverka skolarbetet. Studien handlar också om elevernas kunskaper ombegreppet demokrati och elevinflytande. Tholander (2005, s.7) redogör för att demokrati harvarit en central del i undervisningen sedan en lång tid tillbaka. Eleverna ska få möjlighet attlära sig om demokrati via praktiska övningar där eleverna övar på att samtala med varandra.Med utgångspunkt ifrån egna erfarenheter utifrån den verksamhetsförlagda utbildningen harelevinflytandet enligt mig inte tydliggjorts tillräckligt noggrant för eleverna i de yngreåldrarna. Därför vill jag nu ta reda på hur eleverna ser på sin möjlighet att påverka i ämnetsvenska. Syfte Syftet är att undersöka hur elever i årskurs två och tre ser på sin delaktighet och sitt inflytandei ämnet svenska. Metod Metoden som har använts i undersökningen är kvantitativ via en enkät med 31 enkätfrågor.Valet av enkät som metod gjordes för att jag ville få in en större mängd insamlad data frånelever i årskurs två och tre. Resultat Resultatet i min undersökning visade att majoriteten (72,3%) av eleverna inte visste vadbegreppet elevinflytande betyder. Flertal elever redogör för att de vill vara delaktiga iskolarbetet men att de inte får möjligheten speciellt ofta. Majoriteten menar att de har elevrådoch klassråd på sin skola. Ett fåtal elever valde att skriva när de får vara med och varadelaktiga i ämnet svenska. Eleverna redogör för att de får vara delaktiga vid tillfällen somröstning om vilken bok klassen ska läsa, om de ska skriva på dator eller för hand samt vad deska skriva för slags text.

Syftet med denna studie var att studera hur några lärare i gymnasiesärskolan resonerade och problematiserade kring sitt uppdrag, i synnerhet gällande förutsättningar för elevers framtida delaktighet i samhället. Denna studie genomfördes med en kvalitativ ansats där tolv halvstrukturerade intervjuer utfördes med lärare som arbetar inom gymnasiesärskolan i tre olika mellansvenska kommuner. Intresset riktades mot att utforska hur lärare som arbetar i gymnasiesärskolan resonerade kring gymnasiesärskolan som skolform, samhällets syn på personer med utvecklingsstörning samt vilka tankar lärare har om elevernas framtidsutsikter efter avslutad utbildning. För att analysera empirin användes en metod där fokus ligger på att sortera ut meningsbärande enheter utifrån vårt syfte och våra frågeställningar. Meningsenheterna kodades och bildade följande tre teman; gymnasiesärskolan som skolform, gymnasiesärskolan och delaktighet och samhället och delaktighet. Dessa teman analyserades med hjälp av följande teoretiska ramverk: Dilemmaperspektivet, Stigmatiseringsteorin samt Molins delaktighetsmodell. Tolkningen av resultatet visade att samtliga lärare i studien uttryckte en kluven inställning till gymnasiesärskolan som en egen skolform. Resultatet skildrade ett komplext dilemma där de politiska ramarna som styr strävar mot att förbereda eleverna för, enligt lärare i studien, en verklighet som efterfrågar andra färdigheter och ställer krav som eleverna kan ha svårt att leva upp till.

Inom psykiatri är det viktigt att arbeta med patientens delaktighet för att som specialistsjuksköterska skapa en god vård. En öppenpsykiatrisk mottagning bedriver specialiserad psykiatrisk vård där specialistsjuksköterskan är en del i ett team kring patienten. Specialistsjuksköterskan har en vårdande roll där patientens delaktighet i sin vård är central. Patientlagen betonar patientens rätt till delaktighet. Om patienten inte är delaktig kan behandlingsresultat utebli och patienten få ett lidande. Syftet med denna studie var att beskriva specialistsjuksköterskors erfarenheter av att arbeta med patienters delaktighet. Detta gjordes genom en empirisk studie enligt kvalitativ metod. Induktiv innehållsanalys tillämpades som analysmetod. Resultatet delades in i tre kategorier; möjliggöra patientens deltagande, att få patienten självständig samt att få patienten aktiv i vårdteamet. Författarna diskuterar resultatet utifrån fördelar och svårigheter i att göra patienten delaktig. Slutsatsen är att det krävs mer utbildning och utrymme för reflektion kring patientens delaktighet.

Varje dag sker det många möten mellan familjer och pedagoger i förskoleverksamhet. Möten som är grunden till ett välfungerande samarbete och trygga relationer mellan hem och förskola. I läroplanen för förskolan (Skolverket, 2016) finns det tydligt beskrivet att pedagoger ansvarar för att bygga upp och utveckla en tillitsfull relation med familjer och att beakta deras synpunkter. Syfte med studien har varit att fördjupa kunskapen om och belysa vad samverkan betyder för vårdnadshavarna, vilka förväntningar de har och vilka samverkansformer beskriver vårdnadshavarna att de upplever som betydelsefulla. Jag har i denna kvalitativa studie intervjuat sju vårdnadshavare från olika förskolor för att få insikt på deras tankar, förhållningssätt och erfarenheter kring familjers delaktighet och inflytande i dagens förskola. Resultatet visade att respondenterna var överens om vad det gäller relationens betydelse för att åstadkomma en trygg och utvecklande plats för barnen. Studiens resultat visar att majoriteten av föräldrar anser den dagliga kontakten som övergripande samverkansform mellan hem och förskola.

Studien undersökte förskollärares beskrivningar av hur de arbetar med barn som har koncentrationssvårigheter och på vilket sätt förskollärare skapar delaktighet för barn i de vardagliga aktiviteterna. För att kunna besvara syfte och frågeställningar användes en kvalitativ metod i form av intervjuer. Intervjuerna var semistrukturerade och utfördes med tre yrkesverksamma förskollärare från två olika förskolor inom samma kommun. Resultatet visade att det dominerande arbetet med barn som har koncentrationssvårigheter är förberedelser innan eller efter en aktivitet. Förskollärarna använder sig även av olika kommunikationsformer om barnen har svårigheter med det verbala språket. Resultatet visade att förskollärarna anser att barn som har koncentrationssvårigheter har svårt med socialt samspel. För att skapa en god delaktighet i gruppen visade studien att arbete med barnkonventionen, pedagogisk dokumentation och mindre grupper är fördelaktigt.

Studiens syfte var att inom det specialpedagogiska området belysa förskollärares beskrivningar av att göra alla barn delaktiga i utbildningen. Forskningsfrågorna innefattade förskollärarnas definition av delaktighet samt vilka möjligheter och hinder förskollärarna beskriver att det finns för att göra alla barn delaktiga. Genom en kvalitativ studie har fyra verksamma förskollärare intervjuats för att besvara studiens syfte och frågeställningar. Ett specialpedagogiskt perspektiv har varit utgångspunkt för studien vilket innefattar ett kategoriskt- och ett relationellt perspektiv. Det mest framträdande perspektivet var det relationella perspektivet även om spår ur ett kategoriskt perspektiv kunde urskiljas. Resultatet visade att samtliga förskollärare anser att delaktighet hör samman med barns förmåga att kunna påverka. Att dela in barnen i mindre grupper beskrevs av de flesta förskollärare som en möjlighet för barns delaktighet. Majoriteten av informanterna belyste även förhållningssättets betydelse i arbetet med barns delaktighet i förskolan. Samtliga informanter såg även en koppling mellan specialpedagogik och delaktighet. Somliga förskollärare gav beskrivningen av specialpedagogik som ett förhållningssätt vilket används för hela barngruppen. Låg personaltäthet beskrevs av samtliga förskollärare som ett hinder för att göra barnen delaktiga. Sammanfattningsvis visar denna studie att det är möjligt att göra alla barn delaktiga i utbildningen. Det ställer emellertid krav på förskollärarnas förhållningssätt.