No description available.

I denna kvalitativa intervjustudie undersöks barns inflytande och delaktighet i samlingen utifrån barns och förskollärares reflektioner. Syftet med studien var att undersöka barns och förskollärares tankar om samlingen med fokus på inflytande och delaktighet.   Datainsamlingsmetoder som använts för studien har varit kvalitativa semistrukturerade intervjuer, där öppna frågor har ställts till förskollärare och barn. I studien har fem förskollärare och åtta barn intervjuats från två kommunala förskolor och en privat förskola. Studien bygger på det barndomssociologiska perspektivet och utifrån studiens centrala begrepp har agens, aktörskap, barns perspektiv och barnperspektiv samt transkribering av de kvalitativa semistrukturerade intervjuerna, tematisk analys och Shiers delaktighetstrappa analyserats gällande resultatet.   Resultaten i delstudierna visar att barnen ges möjlighet till delaktighet och inflytande i samlingen, men att den begränsas av förskollärarna då det är förskollärarna som planerar samlingarna och dess innehåll i förskolan. Förskolläraren planerar utifrån barnens intresse och tankar. De vetenskapliga texterna som vi funnit visar liknande resultat som studiens resultat, barn ges möjlighet till delaktighet och inflytande men det är den vuxne som kan möjliggöra för delaktighet och inflytande.

Denna studie har genomförts i syfte att bidra med kunskap kring förskollärares resonemang när de konstruerar förskolans fysiska inomhusmiljöer samt belysa vad förskolläraren säger om barns delaktighet i processen. Detta har gjorts genom att studera vilka resonemang som blir framträdande då förskolläraren samtalar och diskuterar om barns delaktighet i utformningen av den fysiska inomhusmiljön. Undersökningen genomfördes med hjälp av semistrukturerade intervjuer där 8 yrkessamma förskollärare deltog. För att analysera studiens resultat användes didaktisk teori och Shier delaktighetsmodell samt tillhörande centrala begrepp; öppningar, skyldigheter och möjligheter. Resultatet visar att förskollärarnas resonemang kan tolkas som medvetna respektive omedvetna i deras beskrivning av det demokratiska uppdraget, den fysiska inomhusmiljön, delaktighet och inflytande. I slutsatsen framhålls att i stor del deltar barnen aktivt, barnen beskrivs som styrande och förskollärare förhåller sig medforskandetill barns perspektiv.

Bakgrund: Långvarig ländryggssmärta är den vanligaste orsaken till funktionsnedsättning hos människor i åldrarna 45–65 år. Orsaken till långvarig ländryggssmärta varierar men individuella faktorer som ålder, fysisk aktivitet samt psykologiska faktorer som ångest, stress och depression kan vara faktorer som kan bidra till besvären. Bemötandet i vårdens definieras som hur vårdgivaren tar emot sin patient, detta kan vara genom kroppsspråk, hur man hälsar och hur man för samtalet gentemot sin patient. Bemötande har visat sig vara viktigt vid långvarig ländryggssmärta där patienter lätt blir misstrodda. Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva patienters upplevelser av fysioterapeuters bemötande vid långvarig ländryggssmärta. Metod: Sex semistrukturerade intervjuer genomfördes digitalt på distans. Insamlad data analyserades med kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Kategorierna vilket uppkom från innehållsanalysen var: Vikten av fysioterapeutens intresse och engagemang, fysioterapeutens kommunikation spelar stor roll, att får vara delaktig, förtroendet sviktar vid sviktande kompetens. Konklusion: Patienter med långvarig ländryggssmärta uppskattar en fysioterapeut som är intresserad, lyssnar, kommunicerar, låter patienten vara delaktig och är kunnig. I grunden handlar ett gott bemötande om att välkomna patienten och se personen bakom smärtan.

Sveriges hälso- och sjukvård är styrd av politiker, här hamnar regionfullmäktige i en central roll. Samtidigt i andra änden av organisationen finns professionen som själva besitter expertkunskap. Besluten som fattas av politiken ska sedan implementeras och arbetas efter inom organisationen av professionen. Den speciella relation professionen och politiken har till varandra inom ramarna för svensk hälso- och sjukvård leder till en relativt unik position för regionala politiker som inte sällan kritiseras i flera forum. Detta fördjupningsarbete undersöker hur politiken själv ser på denna relation. Den undersöker om och i så fall hur politiken tänker inom ramen för sitt uppdrag på att ha den medicinska professionen delaktig i framtagande, utformande och implementering av politiska beslut. Inom ramen för detta fördjupningsarbete pekas inte ut rätt eller fel utan det ser i stället till att fånga upp synen och åsikterna hos politiken och kopplar detta till existerande forskning för att undersöka var det finns utrymme för förbättring samt att hitta nya åsikter och faktorer i denna ständigt aktuella fråga. Genom en enkätundersökning framkommer att det finns ambitioner att förbättra dialogen mellan politik och profession utan att professionen för den delen ska styra den politiska agendan. Samtidigt läggs vikt vid fullmäktiges övergripande och visionära nivå och fokus läggs i stället på att bygga upp en kedja och organisation som främjar att var hierarkiska nivå har sitt ansvar och vikten vid en tydlighet existerande och uttalad väg för hur information färdas emellan politik och profession.

Syftet med studien var att undersöka pedagogers tolkningar kring barns möjligheter till delaktighet och inflytande i förskolan. Vi genomförde en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer som metod. Resultatet visade på vikten av att som pedagog vara lyhörd och utgå från barnens intressen och behov för att göra lärandet lustfyllt. Demokrati sågs som en viktig del för barnens möjligheter till delaktighet och inflytande, men hos pedagogerna rådde det delade meningar om vad demokrati innebar i förskolan. Pedagogerna visade kunskaper kring hur arbetet med barns delaktighet och inflytande kan implementeras i praktiken, men stora barngrupper och bristen på personal försvårade arbetet. Resultatet visade att det fanns ett tydligt ”framtidstänk” där barnen ska formas till självständiga samhällsmedborgare.

Utvecklingsarbetets syfte är att öka elevers delaktighet i planering av aktiviteter på fritidshemmet. Utifrån en nulägesanalys upplevde vi att elevers delaktighet inte prioriteras vilket ligger till grund för detta arbete. I samband med ovan vill vi öka elevers sociala samspel med hjälp av olika aktiviteter utomhus. Metoden vi använder oss av är aktionsforskning där vi utgår från den cykliska processen som består av förarbete, aktivitet, observation och reflektion. Med hjälp av modellen har de olika aktionerna analyserats. Vi har även använt oss av intervjuer med eleverna före och efter genomförande, observationer och fältanteckningar för att samla in kvalitativa data. Resultatet indikerar på att engagemanget hos lärare i fritidshem är en viktig faktor och att eleverna vill vara mer delaktiga i fritidshemmet.

Background: Person-centered care means seeing the patient as a whole person. This means that the nurses should consider the spiritual and social needs of the patients and their relatives, thus creating a holistic view. Patients appreciate respectful treatment and communication from nurses. Aim: The aim in this study was to create an overview of nurses’ experiences of person-centered care. Method: A general literature review with both qualitative and quantitative articles. Results: The analysis of eleven articles resulted in four themes: The care relationship, Family and relatives in caregiving, Communication in caregiving and Time in caregiving. Conclusion: It emerged that nurses had both positive and negative experience of person-centered care. The negative experiences for nurses were that the time in the caregiving was not enough to be able to provide person-centered. There could also be communication barriers in the case of language or speech difficulties. The positive experiences that nurses experienced were that creating relationships in care contributed to being able to provide person-centered care. Including family and relatives contributed to creating a stronger relationship with the patient and increased cooperation with family and relative to increase the patient’s well-being. Communication was an important factor and contributed to increased person-centered care.

Syftet med vår studie är att undersöka vilka didaktiska metoder och strategier som ökar eleversdelaktighet i modersmålsundervisningen och vilka strategier främjar interaktion ochkommunikation på modersmålet i klassrummet. Med detta syfte undersöktes lärares didaktiskametoder och strategier i modersmålsundervisningen genom observationer. Observationernagjordes på modersmålslektioner för låg-, mellan- och högstadie-elever i två städer i södraSverige. Modersmålslektionerna ljudinspelades, transkriberades och analyserades.Observationernas resultat kopplades sedan samman med Cummins (2021) modell omflerspråkig undervisning. Resultatet av dessa observationer är att under lektionerna använderlärare olika metoder för att främja kommunikation och interaktion. Slutsatserna som dras är detär främst lektionens innehåll som styr hur läraren väljer att strukturera lektionen. Läraresdidaktiska val utifrån materialets innehåll är det som kan beröra och engagera eleverna. Redani planeringsskedet av ämnesområdet och den enskilda lektionen är det viktigt att lärare väger inelevernas befintliga kunskaper samt deras personliga erfarenheter. Genom att planera lektionermed dessa faktorer i åtanke ökar elevernas engagemang.

Syftet med studien var att beskriva hur tecken som alternativ och kompletterande kommunikation [TAKK] förekommer i förskolans utbildning utifrån förskollärares beskrivningar. I studien användes kvalitativ metod tillsammans med semistrukturerade intervjuer. Fyra förskollärare intervjuades och utifrån intervjuerna synliggjordes tre teman vilka var hur TAKK används i olika situationer, kunskap och utbildning om TAKK och barnens möjlighet till att kommunicera. Studiens resultat visar att TAKK används inom förskolan som ett stödjande hjälpmedel för barns kommunikation och språkutveckling. Medverkande förskollärare var positivt inställda till användandet av verktyget och förskollärarna beskriver hur det används samt med vilka. Vidare visade studiens resultat att somliga förskollärare sett tecken användas av barn i den fria leken. Slutsatserna av resultatet var att kunskaper och utbildning om kommunikationsformen är meningsfullt. Detta för att bristande kunskaper leder till att barnen inte får alternativa sätt att kommunicera på. Ytterligare visade resultatet att verktyget stödjer barn i olika sammanhang. Förskollärarna påtalade att barn kunde använda TAKK för att bland annat förmedla om sådant de ville äta.