No description available.

Genom en kritisk granskning av genomförandet av ett temaarbete i en förskola där man arbetar utifrån Reggio Emilias filosofi skall undersökningen belysa ett antal val/frågor pedagoger ställs inför då barnens inflytande och delaktighet skall styra processen. Frågeställningarna rör barnens möjligheter att kommunicera förväntningar kring temats innehåll och arbetssätt, förutsättningarna för att de skall kunna använda varandras kompetenser och kunskaper liksom förutsättningarna för en organisation som uppmuntrar till lärande möten som stimulerar fantasi och frågor under temats gång med utrymme för diskussioner, reflektion, dokumentation och utvärdering. Föräldrars delaktighet i temaarbetet behandlas också. Undersökningen har genomförts som en kvalitativ studie av data från intervjuer, enkäter, videofilm och deltagande observationer. Resultatet visar på att det är flera olika faktorer som samspelar för att barnen skall få ett reellt inflytande och känna delaktighet i sin egen läroprocess i ett temaarbete. Framförallt lyfts synen på barnet, ett kompetent barn, ett kooperativt barn som konstruerar sin kunskap tillsammans med andra, men också vikten av den pedagogiska dokumentationen som ett redskap för barnen i kommunikationen med andra, barn/pedagoger/föräldrar/samhället.

AbstractAnna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.)Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Problemområde: Framgångsfaktorer för barn med hörselnedsättning har kartlagts, däribland nämns god hörselkunskap hos pedagoger om konsekvenser av en hörselnedsättning, anpassad barngruppsstorlek och hörselanpassad fysisk miljö (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014). Hörselskadades Riksförbunds rapport (2006) visar dock på brister i anpassningar och hörselkompetens.Syfte och preciserade frågeställningar: Syftet med min studie är att undersöka pedagogers uppfattningar kring delaktighet och samspel i förskolan för barn med hörselnedsättning utifrån följande frågeställningar:Hur uppfattar de intervjuade pedagogerna delaktighet i samspel för barn med hörselnedsättning?Vilka strategier och anpassningar använder pedagogerna för att göra barn med hörselnedsättning delaktiga i samspel?Metod: Studien har genomförts med kvalitativ ansats och genom halvstrukturerade intervjuer med sju pedagoger som arbetar med barn med hörselnedsättning i förskola har jag sökt svar på mina frågeställningar. För att analysera intervjuerna har jag använt mig av omvänt träddiagram (se bilaga 1).Resultat: Resultatet av min studie visar att pedagogerna som ingår i studien såg kommunikationsstrategier, kommunikationsform, hörselmiljö och hörselteknik som de viktigaste områdena för att främja delaktighet i sampel. Pedagogerna i min studie som fått mer fortbildning och handledning upplevde barnets behov av kommunikationsstrategier och hörselmiljöanpassning som större jämfört med pedagogerna som fått mindre fortbildning och handledning. Pedagogerna i min studie som fått mindre fortbildning och handledning upplevde barnets behov av kommunikationsstrategier och hörselmiljöanpassning mindre. I relation till tidigare forskning poängterar Vermeulen et. al.(2012) att det är svårt att upptäcka behoven som barn med hörselnedsättning har. Ahlström (2000), Weisel, Most och Efron6(2005) samt Sandgren (2013) studier visar att barn med hörselnedsättning kan ha behov av stöd i kommunikation.Kunskapsbidrag: Min studie upplever jag som viktig dels för att visa några exempel på anpassningar och kommunikationsstrategier, men även att uppmärksamma de svårigheter som kan förekomma för barn med hörselnedsättning i förskola. / AbstractAnna Jinneland Vesterlund (2014). Delaktighet i samspel för barn med hörselnedsättning i förskola. En intervjustudie av några pedagogers uppfattning och arbetssätt. (Participation in interaction for children with hearing loss in preschool. An interview based studie by some teachers´ perception an practies.) Specialpedagogprogrammet, Skolutveckling och Ledarskap, Lärande och Samhälle, Malmö Högskola.Problem area: Success factors for children with hearing loss has been mapped out and highlighted is the teacher's knowledge about consequences of a hearing loss, adjusted numbers of children in the group and a hearing adjusted physical environment (Specialpedagogiska Skolmyndigheten, 2014). Hearing impaired national coalition´s (Hörselskadades Riksförbund, 2006) report shows lack of adjustments and teacher's hearing competence for children with hearing loss in preschool.Purpose and precise question formulation: The purpose of this study is to review teachers´ outlook in regards to interaction in participation for children with hearing loss in preschool based on the following questions:How do the interviewed teachers perceive participation in interaction for children with hearing loss?Which strategies and adjustments do the teachers use for children with hearing loss to participate in the interaction?Method: The study has been carried out with a qualitative approach and through semi-structured interviews with seven teachers, who work with children with hearing loss, I have looked for answers to my questions. To analyse the interviews I have used an inverse tree diagram (see appendix 1).Result: The result of the study shows that the teachers included in this study identified communication strategies, forms of communication, hearing environment and hearing technology as the most important areas to facilitate participation in the interaction. The teachers who have undertaken more in-service training and have received more guidance are under the opinion that there is a higher need for communication strategies and hearing adjusted environment compared to the teachers with less in-service training and guidance. Previous research Vermeulen et. al. (2012) emphasises that it is difficult to identify the needs of children with hearing loss. Ahlström (2000), Weisel, Most och Efron (2005) and4Sandgren´s (2013) studies show that children with hearing loss require support with communication.Knowledge contribution: I find my study to be of importance for the reasons that it shows examples of adjustments and communication strategies along with examples of the difficulties that can occur in relation to participation in interaction for children with hearing loss in preschool.

Briger, Julia & Levin, Emma (2013). Vårdnadshavares inflytande och delaktighet i sitt barns skolgång. Malmö Högskola. Syftet med undersökningen är att med hjälp av en enkätundersökning ta reda på om vårdnadshavarna känner att de är delaktiga och har inflytande i sitt barns skolgång. Detta har vi valt att undersöka genom ett föräldraperspektiv för att försöka skapa en förståelse för hur relationen mellan hem och skola fungerar. De frågor som själva undersökningen utgått ifrån är:•Upplever föräldrar att de är delaktiga i och har inflytande över sina barns skolgång?•Hur bör relationen mellan hem och skola se ut från ett föräldraperspektiv?•Vad karaktäriserar en aktiv och välfungerande relation mellan hem och skola enligt föräldrarna?Tillvägagångssättet för vår undersökning är ett utskick av enkäter till 93 hushåll, vars barn går på en skola i Skåne. I vårt kapitel litteraturgenomgång skriver vi om vad den tidigare forskningen säger och om det i barnets värld är positivt och önskvärt med samverkan mellan de vuxna i hemmet och i skolan. I vår slutsats ser vi att vårdnadshavarnas möte med skolan är god och att personalen bemöter vårdnadshavarna i den mån de kan. Vi ser också att det går att utläsa om att vårdnadshavarna förväntar sig att få vara delaktiga och att de känner att de har inflytande i skolan.

No description available.

I denna uppsats studeras medarbetarnas upplevelse av inflytande och delaktighet vid en organisationsförändring. Studien utgår från en kvalitativ metod då syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelser. Karl. E Weicks (1995) teori belyser begreppet meningsskapande eller engelskans sensemaking och avhandlar hur människor skapar mening genom nya sammanhang, vilket är högst aktuellt under en organisationsförändring. Utifrån empirin kan slutsatsen dras att det som främjar delaktighet är tydlig kommunikation och information, samt att medarbetare inkluderas i ett sammanhang för att uppleva sig som viktiga och värdefulla medarbetare inom organisationen

I denna uppsats studeras medarbetarnas upplevelse av inflytande och delaktighet vid en organisationsförändring. Studien utgår från en kvalitativ metod då syftet med studien är att undersöka medarbetares upplevelser. Karl. E Weicks (1995) teori belyser begreppet meningsskapande eller engelskans sensemaking och avhandlar hur människor skapar mening genom nya sammanhang, vilket är högst aktuellt under en organisationsförändring. Utifrån empirin kan slutsatsen dras att det som främjar delaktighet är tydlig kommunikation och information, samt att medarbetare inkluderas i ett sammanhang för att uppleva sig som viktiga och värdefulla medarbetare inom organisationen.

SammanfattningBakgrund: Arbetsterapeuter som arbetar med barn har oftast verkat inom hälso- och sjukvården. Det har blivit vanligare att de kommer in i andra sammanhang, där ett exempel är skolan. Alla barn har rätt till att gå i skolan och få en utbildning. Barnen ska bli inkluderade och känna sig delaktiga, något arbetsterapeuter kan hjälpa till med genom sin kompetens kring aktivitet och delaktighet. Arbetsterapeutens roll i skolan är att hjälpa eleven hitta rutiner och få mer struktur på skoldagen och förskriva hjälpmedel som kan underlätta barnets skolgång.Syfte: Syftet är att sammanställa erfarenheter och upplevelser av arbetsterapins roll i skolan. Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats. Sökningen gjordes i databaserna Cinahl, ERIC och PsycInfo. Artiklarna kvalitetsgranskades utifrån Willmans mall och analyserades enligt Fribergs metod. Resultat: Resultatet visade på att många hade en positiv syn på skolbaserad arbetsterapi där samarbete och teamarbete ansågs viktigt för en bra intervention. Det framkom även att det saknas kunskap kring vad arbetsterapeutens roll är i teamet jämfört med andra yrkesgrupper i skolan. Detta redovisas i fyra teman: “Vikten av ett bra samarbete och teamarbete”, “hur arbetsterapin och arbetsterapeutens roll i skolan upplevdes”, “uppfattning om arbetsterapeuten och arbetsterapeutiska interventioner” och “faktorer som försvårar arbetsterapi i skolan”. Slutsats: Denna litteraturstudie visar att samarbete, kommunikation och att bygga en relation ansågs som en grund för en bra upplevelse av skolbaserad arbetsterapi. Arbetsterapeuten har en viktig roll men det finns flera faktorer som försvårar arbetet såsom brist på tid, kommunikation, kunskap och erfarenhet.

<p>Validerat; 20110228 (anonymous)</p>

Syftet med arbetet är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring högläsning och dess betydelse i förskolan. Studien undersöker också vad förskollärare uttrycker angående hur de kan tillämpa en högläsningsaktivitet. Då utgångspunkten i studien är att synliggöra förskollärares uppfattningar kring fenomenet högläsning i förskolan har därför fenomenografi valts som teoretisk utgångspunkt. Studien har sin grund även i ett sociokulturellt perspektiv då det varit av intresse att undersöka och analysera förskollärares uppfattningar av språket och högläsningens betydelse. Arbetet utgår från en kvalitativ intervjustudie där sex förskollärare från fyra olika förskolor inom samma kommun intervjuades. Intervjuerna genomfördes både via telefon och mail. Telefonintervjuerna som utfördes spelades in och transkriberades ordagrant, därefter sorterades, reducerades, argumenterades, analyserades och kategoriserades den insamlade empirin. Bearbetningen av empirin bidrog till en egenkonstruerad modell som synliggjorde kategoriseringar som framträtt i resultatet. Resultatet identifierade skillnader och likheter kring förskollärares olika uppfattningar om syftet med högläsning i förskolan och hur högläsning kan tillämpas för att åstadkomma syftet. De slutsatser som synliggjorts är att högläsning ses som en betydelsefull och viktig del i barns liv. Högläsning är också viktig för barns språkutveckling något som gynnar dem senare i livet, därför är det av stor vikt att redan i tidig ålder lägga grunden för en god språkutveckling. En central aspekt som berörs i slutsatserna är betydelsen av variation och att inta ett barnperspektiv i läsningen för att på bästa sätt förstå och närma sig barns perspektiv och deltagande. Detta uttrycks som en viktig del för att högläsningen ska bli meningsfull för barn så att lärande och utveckling ska nå sin fulla potential.