No description available.

Syftet med studien är att bidra med kunskap om hur förskollärare beskriver barns delaktighet i rutinsituationen samling på förskolan. I tidigare forskning ligger fokus på förskolläraren sätt att arbeta med delaktighet. Frågeställningar som besvaras i denna studie är: Hur beskriver förskollärare rutinsituationen samling? Hur beskriver förskollärare barns möjlighet till delaktighet i samlingen? Studien har genomförts med hjälp av kvalitativ metod som i denna studie är semistrukturerade intervjuer med sju förskollärare. Den teoretiska utgångspunkten i studien är ett sociokulturellt perspektiv där fokus ligger på begreppen samspel, interaktion och kulturella redskap.   Resultatet visar att samling är en vardaglig situation på förskolorna och att samtliga förskollärare lyfter att de har en grundstruktur. Det finns olika syften med varje samling men att huvudsyftet är att göra någonting tillsammans. Förskollärarna beskriver barns delaktighet på liknande sätt, att barn ska få vara delaktiga utifrån sina förutsättningar och intressen. Resultatet visar att det finns utmaningar och flera olika metoder att bidra till barns delaktighet, det framkommer också att barnens delaktighet kan synas på olika sätt.

Denna kvalitativa studie har ämnat att undersöka hur hemtjänsten i en mindre kommun i Norrbottens län arbetar med att kvalitetssäkra att de äldre som blivit beviljad insatser enligt socialtjänstlagen får sina beviljade insatser utförda utifrån sina önskemål. I denna studie genomfördes semistrukturerade intervjuer med fem respondenter varav en av respondenterna jobbade som kvalitetsutvecklare i undersökningskommunen och de resterande fyra jobbade inom hemtjänsten inom samma kommun. Resultaten påvisade att processen med genomförandeplan, TES-planering och dokumentation är en process som försöker kvalitetssäkra att brukaren får sina insatser utifrån sina önskemål. Generellt stämde hemtjänstpersonalens och kvalitetsutvecklare förklaringar bra överens gällande processen men även brister och förbättringsområden uppdagades. Slutligen framkom att det är i genomförandeplanen som grunden för brukares delaktighet skapas. Fallerar genomförandeplanen oavsett om det beror på tidsbrist, okunskap eller ovilja så fallerar hela processen och de beviljade insatserna blir inte enligt brukarens önskemål utan i princip enligt “det standardpaket som kommunen erbjuder”.

Syftet med studien är att undersöka hur elever berättar om läsning och   läsundervisning samt hur de berättar om sin delaktighet i arbetet med sin   läsning. Studien utgår från elevens perspektiv och från ett   specialpedagogiskt perspektiv. Studien har en kvalitativ ansats och utgår från den sociokulturella   synen på kunskap, att vi lär i gemensamma verksamheter genom att kommunicera   med andra. Datainsamlingen genomfördes med semistrukturerade intervjuer. Sammanlagt   åtta elever i år 2 till och med år 5 intervjuades. Resultaten visar på ansvarsfulla elever som berättar om nödvändigheten   i att kunna läsa och insikt om att läsförmåga och att leva i vårt samhälle   har ett samband. De är i det stora hela positiva till läsning och berättar om   flera positiva upplevelser som de får genom sin läsning men läsvanor och   elevernas erfarenhet av undervisning skiljer sig åt. Deras berättelser tyder   på att de inte har vana att öva delaktighet och efterfrågar den då heller   inte. De har tankar om läsning och läsundervisning men delger dem oftast   inte. Om elever får vana att vara mer delaktiga i arbetet kan deras tankar och   upplevelser som de berättar om utifrån sitt perspektiv användas för att   bemöta variationen bland eleverna. Deras uppfattningar kan vara en del av   utgångspunkten för ett mer vidgat specialpedagogiskt perspektiv och bidra   till större flexibilitet vad det gäller de pedagogiska arbetsformerna inom   klassrummets ram.

In this study, Nordic children’s librarians work with promoting children’s participation during the covid-19 pandemic is investigated. Focus is in particular on how the participants ways of working have changed and what difficulties and opportunities were brought by the pandemic. The theoretical framework is based on two models for children’s participation and the concepts of child perspective, children’s perspectives, empowerment and view of children. Ten qualitative, semistructured interviews were conducted. The empirical data were analyzed and structured according to a theory-driven approach. The results show that the restrictions which have been imposed on the physical library room have led to various difficulties in the children's librarians abilities to communicate and interact with the children. This, in turn, has affected the participants' possibilities to include, inspire, involve and challenge the children in the library activities. Furthermore, the results show that the children's librarians child perspective has not been able to meet the children's own perspective to the same extent as before, which has led to the children's influence in the activities diminishing. However, the transition to digital channels and fora has brought new opportunities to enable participation, albeit in a changed form. Further research is needed on how the changed conditions for children’s participation in the library activities can be understood from the perspectives of children and their adults. Studies regarding the participation of especially vulnerable children and children with disabilities are also suggested.

Barn har rätt till att vara delaktiga vid utformningen av de stadsrum som påverkar barnen. I ett samhälle där barnkonventionen blivit lag behöver kommuner arbeta med barns åsikter och önskemål när barnens lekplatser och skolgårdar planeras. Hur man som planerare kan ta del av barns åsikter även i de yngre åldrarna kan vara tungrott. Yngre barn behöver mer stöttning när de ska få uttrycka sina åsikter. I denna uppsats kommer läsaren få läsa om forskning som finns kring ämnet om hur barn kan vara delaktiga, via olika modeller och verktyg. Läsaren kommer få ta del av de lagar och regelverk som idag finns i Sverige för att reglera att en fysisk planering. En workshop på en förskola har utförts och två intervjuer har hållits med anställda vid Burlövs kommun. Resultatet i denna studie visar att det går att involvera yngre barn vid fysisk planering. Yngre barn har mycket åsikter samt många idéer och tankar. Det kan dock vara av problematisk natur att arbeta med barn i ung ålder. Detta då yngre barn kan ha svårt att förstå sitt egenansvar samt att yngre barn kan ha svårt att vara självständiga i sina åsikter. / Children have the right to be involved in the design of urban spaces that affect them. In a society where the Convention on the Rights of the Child has become law, municipalities need to work with children's opinions and wishes when planning children's playgrounds and schoolyards. How planners can take account of children's opinions even at a younger age can be difficult. Younger children need more support when expressing their opinions. In this paper, the reader will read about research on the topic of how children can be involved, through different models and tools. The reader will learn about the laws and regulations that currently exist in Sweden to regulate physical planning. A workshop at a preschool has been conducted and two interviews have been held with employees at Burlöv municipality. The results of this study show that it is possible to involve younger children in spatial planning. Younger children have many opinions and many ideas and thoughts. However, it can be problematic to work with children at a young age. This is because younger children may have difficulty understanding their own responsibility and younger children may have difficulty being independent in their opinions.

<p>Den här avhandlingen handlar om ungdomars erfarenheter och upplevelser av delaktighet i det som enligt skolans mål skall vara ´en skola för alla´. Vi har under tre terminer varit deltagande observatörer och intervjuat ungdomar på en skola (år 6-9) som vi kallar Vegaskolan. Studien beskriver möten i tid och rum mellan olika livsvärldar, mellan ungdomarna sinsemellan, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna. Här framträder också relationen mellan ungdomar och det innehåll som skolan arbetar med. Dessa möten får konsekvenser för delaktighet och utanförskap, ungdomarnas självbilder, lärandet och vilket stöd som de erbjuds.</p><p>Vår ambition har varit att se delaktighet ur ungdomars perspektiv med syftet att förstå de processer som reser hinder och skapar möjligheter för delaktighet. Vår utgångspunkt har varit ungdomarnas syn på sitt vardagsliv i skolan. De har berättat om sina minnen från förskola och skola, sin nutid och sina tankar om framtiden, gjort val av vad de sett som relevant att delge oss och hur de velat framställa sina erfarenheter. I sina reflektioner har de bidragit med analyser av skolan och det som skett där. De har i jämförelse med skolpersonal i flera avseenden en annorlunda erfarenhet av skolan samt en helhetsbild av sin egen tid där.</p><p>De vuxna kommer bara i mycket begränsad utsträckning till tals i denna studie. De syns genom ungdomarnas och våra beskrivningar av vad de säger och gör. Detta kan tyckas ge en ensidig bild men vi menar att det mesta som skrivs om skolan utgår från ett vuxenperspektiv och att den bilden behöver kompletteras med andra perspektiv.</p><p>Vi har valt att göra fältstudien på en skola, som vi utifrån mötet med ungdomarna och vuxna där upplevde som ”det goda exemplet”. Vi bedömde att vi i denna miljö skulle kunna upptäcka mer av möjligheter till delaktighet, men också vilka hindren är även under relativt goda förhållanden. Avhandlingen har möjliggjorts av skolverket som har finansierat den som projektarbete under tre år.</p>

Denna kvantitativa studies fokus är att mäta huruvida det finns positiva effekter av användandet av tjänstedesign inom arbetsmiljöarbete. Syftet för studien är att undersöka huruvida medarbetares upplevda känsla av delaktighet på arbetsplatsen påverkas av användandet av metoder inom tjänstedesign som problemlösningsmodell i arbetsmiljöarbete. För att besvara syftet har en enkät delats ut till deltagare inom projektet Experio WorkLab, och datan från enkäten har bearbetats i SPSS. För att analysera resultatet används Self Determination Theory, Human Resource Development och teorier om organisationskultur.  Resultatet visar att användandet av tjänstedesign som modell för arbetsmiljöarbete har en påverkan på den upplevda delaktigheten på arbetsplatsen. Studien ser en ökning i upplevd delaktighet både hos de som deltar aktivt och de som deltar passivt i projektet. Det framgår också i resultatet att även utbildningsgrad och ålder påverkar den upplevda delaktigheten. Det signifikanta resultatet är starkt både för de som deltar passivt och de som deltar aktivt vilket betyder att det finns mycket att vinna för organisationer att lära sig och börja tillämpa arbetsmiljöarbete med denna modell. / The focus of this quantitative study is to measure whether the use of service design as model for improving work environment yields positive results. The purpose of this study is to investigate whether employees' perceived sense of participation in the workplace is affected by the use of methods within service design as a problem-solving model in environmental work. To answer the purpose, a survey was distributed to participants within the project Experio WorkLab, and the data from the survey was processed in SPSS. To analyze the results, Self Determination Theory, Human Resource Development and theories of organizational culture are used.  The study's results show that the use of service design as a model for environmental work has an impact on the perceived participation in the workplace. The study sees an increase in perceived participation both among those who participate actively and those who participate passively in the project. It also appears from the results that the degree of education and age also affect the perceived participation. The result is strong both for those who participate passively and those who participate actively, which means that there is much to be gained for organizations to learn and start applying environmental work with this model.

Den här avhandlingen handlar om ungdomars erfarenheter och upplevelser av delaktighet i det som enligt skolans mål skall vara ´en skola för alla´. Vi har under tre terminer varit deltagande observatörer och intervjuat ungdomar på en skola (år 6-9) som vi kallar Vegaskolan. Studien beskriver möten i tid och rum mellan olika livsvärldar, mellan ungdomarna sinsemellan, mellan ungdomar och vuxna och mellan vuxna. Här framträder också relationen mellan ungdomar och det innehåll som skolan arbetar med. Dessa möten får konsekvenser för delaktighet och utanförskap, ungdomarnas självbilder, lärandet och vilket stöd som de erbjuds. Vår ambition har varit att se delaktighet ur ungdomars perspektiv med syftet att förstå de processer som reser hinder och skapar möjligheter för delaktighet. Vår utgångspunkt har varit ungdomarnas syn på sitt vardagsliv i skolan. De har berättat om sina minnen från förskola och skola, sin nutid och sina tankar om framtiden, gjort val av vad de sett som relevant att delge oss och hur de velat framställa sina erfarenheter. I sina reflektioner har de bidragit med analyser av skolan och det som skett där. De har i jämförelse med skolpersonal i flera avseenden en annorlunda erfarenhet av skolan samt en helhetsbild av sin egen tid där. De vuxna kommer bara i mycket begränsad utsträckning till tals i denna studie. De syns genom ungdomarnas och våra beskrivningar av vad de säger och gör. Detta kan tyckas ge en ensidig bild men vi menar att det mesta som skrivs om skolan utgår från ett vuxenperspektiv och att den bilden behöver kompletteras med andra perspektiv. Vi har valt att göra fältstudien på en skola, som vi utifrån mötet med ungdomarna och vuxna där upplevde som ”det goda exemplet”. Vi bedömde att vi i denna miljö skulle kunna upptäcka mer av möjligheter till delaktighet, men också vilka hindren är även under relativt goda förhållanden. Avhandlingen har möjliggjorts av skolverket som har finansierat den som projektarbete under tre år.

<p>Godkännandedatum: 2016-01-10</p>