Bedsiderapportering är ett relativt nytt rapporteringssystem i Sverige, som innebär att överrapporteringen mellan förmiddagssjuksköterskan och kvällssjuksköterskan sker inne hos patienten. Syftet med studien var att undersöka patienternas upplevelse av rapporteringsmodellen samt belysa eventuella förbättringsområden. För att besvara syftet utfördes semi-strukturerade intervjuer på åtta patienter som var inneliggande på en avdelning där bedsiderapportering tillämpades. Resultatet visade att patienterna är positivt inställda till rapporteringsmodellen, då det ökar patienternas delaktighet och ger ett ökat förtroende till personalen. Dock ansåg informanterna att sekretessen var bristande, då majoriteten låg på flerbäddssalar. Trots detta var bedsiderapportering något som samtliga intervjupersoner tyckte skulle införas på fler avdelningar på sjukhuset. / Bedside report is a relatively new reporting system in Sweden, which imply that the shift report between the nurse who has been working the morning shift and the nurse who shall work the evening shift, appears in the patient's room. The aim of this study was to examine patients experience of the report model and illuminate any potential area of improvement. To answer the aim of the study we conducted semi-structured interviews on eight patients who were admitted at a division of the hospital which used bedside report. The result showed that the patients had a positive attitude to the shift report model, because it increases the participation and gives a gained trust to the nursing staff. However did the participants consider the confidentiality was inadequate, since the majority laid on multi-bed rooms. Despite this was bedside report something that all of the participants thought should be applied to other divisions at the hospital.

Denna uppsats är ett resultat av mitt intresse av att undersöka valstunden på förskolan ur ett djupare perspektiv. Frågeställningen syftar till att ta reda på varför det finns någonting kallat valstund på förskolan, hur den är utformad och vad intentionen med den är. Vidare väcker det ytterligare frågor hos mig kring vem den är utformad för och vad den leder till. Alla iakttagelser och funderingar smälter ner till grundfrågan om valstunden är utformad som en organisatorisk lösning för vuxna eller om den är till för barnen i syfte att öka deras inflytande och göra dem delaktiga i demokratiska processer. Bakgrunden beskriver utvecklandet av demokrati i allmänhet vilket påverkat synen på barnen och hur detta kommer till uttryck i barnens värld. Vidare belyses värdegrunden förskolan vilar på. Genom att observera valstunden utifrån en fenomenologisk ansats har jag kommit fram till ett resultat. Resultatet visar att valstunden utvecklats av flera olika orsaker, med flera olika behov som grund och med flera olika aspekter att ta hänsyn till. Fenomenet kan med styrdokument som grund motiveras ur flera olika perspektiv och leda till måluppfyllnad, tillgodosedda behov samt utveckling och lärande. Valstunden kan inte ses som en allmängiltig applicerbar metod att tillämpa för allt demokratiarbete, men det kan vara ett av många verktyg att använda vid försök att öka barns inflytande. Diskussionen som baseras på mina tolkningar vilka tagit avstamp från empirin i bakgrunden, den metod jag använt, det fenomen jag observerat, det resultat det givit, angriper komplexiteten kring valstunden. Utifrån det vill jag lyfta bemötandet av barnen som nyckeln till barns möjligheter till inflytande och förverkligande av demokrati.

Syftet med denna undersökning är att ta reda på hur lärare uppger att de undervisar för att öka elevers läsförmåga med hjälp av läsläxan. För att ta reda på detta gjordes en enkät där 75 lärare som arbetar i årskurs 1-3 och som använder läsläxan i sin undervisning. Enkäten utformades utifrån undersökningens forskningsfrågor som är: Av vilka anledningar väljer lärare att ha läsläxan?, Hur värderar lärare läsläxan?, Hur uppger lärare att de lägger upp sin undervisning kring läsläxan? Resultatet från enkäten analyserades, diskuterades och det visade att majoriteten av lärarna som deltog i enkäten kan resonera kring varför de väljer att ha läsläxa. Lärarna som deltog i enkäten har även en strukturerad och givande undervisning kring läsläxan. Detta gör att elevens läsförmåga ökar med hjälp av läsläxan. Även lärarnas engagemang kring läsläxan ökar också elevens läsförmåga genom reflektioner kring läsläxan och hur undervisningen är upplagt.

I vårt samhälle har det under en längre tid diskuterats kring ungdomsidrotten i samband med elitsatsning kontra en alltför tidig utslagning. I den här studien har syftet varit att undersöka hur ungdomar med lindrig intellektuell funktionsnedsättning upplever sina möjligheter till delaktighet i en idrottsförening. Studien baseras på 12 kvalitativa intervjuer med ungdomar i åldrarna 13-19 år. Idrottsföreningens aktivitet riktar sig först och främst till ungdomar med olika grad av intellektuella funktionsnedsättningar. Studien fokuserar på att belysa begreppet delaktighet och handlar om informanternas upplevelser av inflytande, kompisrelationer, inkludering, socialt samspel och deras självuppfattning. Resultatet visar att ungdomarnas upplevelser av delaktighet var relativt hög, men att upplevelsen skiljde sig åt i olika sammanhang, i relation till om upplevelsen var socialt relaterad eller aktivitetsrelaterad. Det förekom även inslag av att upplevelsen fanns inom båda kontexterna. Resultatet pekar på att majoriteten av informanterna upplevde sin delaktighet som väldigt hög inom idrottsföreningen i ett socialt sammanhang och att aktiviteten, i detta fall innebandyn, upplevdes som mindre betydelsefull ur ett delaktighetsperspektiv.

Abstract My scientific essay is built from two dilemmas which I have encountered in my role as a leisure time teacher. I have treated these two dilemmas with help from my mentor, classmates and the literature and tried to find new answers and approaches to them. My first dilemma comes from my role as a team leader, the power that I have over my colleges and the conflicts that can arise from my choices in my staff team. My second dilemma is about how one of my colleges handled a situation with a student when that students did not want to go to the music lesson. The dilemma between the pedagogue and the student originated from the pedagogue´s will to adapt the students time in school to the rest of the class even though the student doesn’t have the abilities for it.       My scientific essay begins with me trying to deal with the dilemmas that I have faced and if whether could have done anything different to achieve a more satisfactory result. Furthermore, I try to understand the conflicts that have emerged in my essay with help from different theoretical perspectives. Firstly, I look at how separation of powers in my dilemmas can be seen from a symmetrical relation between two equal persons. Secondly, with the premise from a concept of participation, I try to discern how positions of power can be expressed in a class of students. Thirdly, with the help of Michel Foucault´s concept of ratified normalization I will try to highlight how a school’s structure still strives to shape the students to fit the template designed by schools rather than allow the students to be themselves and trying to adapt the school around the students. Lastly, I try to focus my dilemmas on utilitarian and discursive ethics. Based on these two types of ethics I develop new approaches that in many ways have changed my thoughts and speculations regarding how an accurate procedure should have been carried out with respect to my dilemmas.

Background: Development of mental or physical disability is a risk factor for close relatives living with a substance addict. How relatives experience participation in the care of people with substance dependence is largely described in biographies. Aim: To describe relatives experience of involvement in addiction care. Method: Qualitative analysis of biographies. Result: In the analysis, two main categories were identified by the relatives experiences, negative and positive experiences. The main categories were divided into subcategories where the negative experiences dominated and contained the experience of exclusion, inadequate information, their needs does not matter, distance and silence, healthcare providers do not listen, do not understand or can´t, the children need protection and responsibility is transferred to the relatives. Positive experiences were that there is help to get, that healthcare providers ask relatives how they are handling the situation and that they are invited to participate. Conclusion: According to biographies of relatives to people with substance addiction they reveal that they largely experience lack of participation with healthcare providers. Healthcare professionals need to include relatives in care based on experiences described in the literature. Keywords: Relative, Experience, Participation, Substance use disorder, Care, Co-dependent

I barnkonventionen, konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning och svensk lagstiftning framgår det att barn har rätt till att vara delaktiga i frågor som rör barnet. Konventionerna och lagstiftningen anger även att barns bästa ska värnas om. Tidigare forskning visar att barns möjlighet till delaktighet har ökat sedan 1990-talet men att denna utveckling inte inkluderar barn med olika former av funktionsnedsättningar i samma grad. Syftet med denna studie är att urskilja och visa på olika uppfattningar bland habiliteringens barnkuratorer kring vad barn med funktionsnedsättningars delaktighet innebär i praktiken. Studiens empiriska material har samlats in genom fem kvalitativa, semistrukturerade intervjuer med kuratorer från olika enheter inom en habilitering i en region i Mellansverige. Studien utgår från en fenomenografisk vetenskapsansats och det framtagna materialet har bearbetats genom en fenomenografisk analys som betonar betydelsen av olika uppfattningar om ett fenomen. Intervjumaterialet har analyserats och diskuterats utifrån barndomssociologins teorier om konstruktionen av barn och barndomen samt Harry Shiers delaktighetsmodell Pathway to Participation. Resultatet av studien visar att kuratorerna definierar att delaktighet handlar om att barn ska: informeras om sin situation, uppmuntras till att kommunicera, komplettera vuxnas kunskaper och få uttrycka sina åsikter. Habiliteringens familjecentrerade organisering i kombination med att kuratorerna arbetar utifrån ett beskyddande omsorgsperspektiv resulterar i att vuxnas åsikter får ett stort utrymme på bekostnad av barnens egen vilja. Kuratorerna påpekar att deras arbetsgivare, habiliteringen, är otydlig med vad som avses med direktiven om att patienterna ska vara delaktiga vilket gör att definitionsansvaret hamnar på varje anställd. Det innebär att det finns en variation av hur delaktigheten tolkas och implementeras i praktiken.

Bakgrund: Bedsiderapportering är en metod där överrapporteringen sker inne hos personen som vårdas och dennes egna berättelser blir ett tillägg i rapporteringen. Bedsiderapportering ger en snabb och tydlig överblick av personens tillstånd och underlättar planeringen för sjuksköterskan. Överrapporteringsmetoden har bland annat resulterat i en ökad delaktighet och patientsäkerhet. Syfte: Syftet med studien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats genomfördes, där datainsamlingen baserades på tolv semistrukturerade intervjuer med legitimerade sjuksköterskor. Det insamlade materialet analyserades baserat på Graneheim och Lundmans metod för innehållsanalys. Resultat: I resultatet identifierades 15 subkategorier vilka ledde fram till 5 kategorier som samtliga beskriver sjuksköterskans erfarenheter av bedsiderapportering. Kategorierna som identifierades var: Göra personen delaktig, Förutsättningar för patientsäkerhet, Ökade krav på sjuksköterskan, Sekretess samt Sjuksköterskans känslor och attityder. Konklusion: Bedsiderapportering anses främja en personcentrerad vård med ökad delaktighet samt en ökad patientsäkerhet. Sjuksköterskan behöver ta tillvara på de möjligheter som ges under rapporteringstillfället för att optimera överrapporteringen. Bedsiderapportering har utvecklingspotential och anses tillhöra framtidens vård där delaktighet och personcentrerad vård står i centrum. Nyckelord: Bedsiderapportering, delaktighet, patientsäkerhet, personcentrerad vård, överrapportering.

Vi lyfter fram barns perspketiv på utemiljön och på så sätt ger vi barnen möjlighet till inflytande över sin vardag på förskolan. Syftet med vår studie är att ta reda på hur barnen upplever utemiljön, för att kunna bidra till ett fortsatt arbete med att ge barnen inflytande över sin egen vistelse på förskolan.

The ultimate treatment is when the person actually wants to make a change, this is often not the case for the youths that get placed at an institution for substance use problems. This thesis examines the participation in youth care through looking into how the staff in youth care make boys aged 16-21 at a closed institution to participate in their treatment, and if the participation has a meaning for the treatment. This thesis uses a qualitative method with semi-structured interviews. The theory of self-efficacy has been used to gain an understanding for the results of the thesis. Treatment staff from a department who works with this target group has been interviewed. The results showed that the staff works with motivation, respect and are trying to create a good treatment relationship with the youths. The staff thinks it’s positive that the youths can affect their treatment, but they’re also saying that the treatment the youths have to participate in can’t be affected. The staff thinks this is good because treatment for their substance use is the reason they are placed at the institution. Therefore the staff tries to motivate the youths to participation. At last the thesis shows that participation is the key to go through with treatment and therefore become drug free.