Inledning Det systematiska kvalitetsarbetet på förskolan syftar till att utveckla arbetet genom att synliggöra vilka läroplansmål som uppnåtts samt vilka utvecklingsområden som finns att arbeta vidare med. Under utbildningen till förskollärare har vi upptäckt olikheter i hur arbetet genomförs vilket gjorde oss nyfikna på att studera det här vidare. Då det är lagstadgat att barn ska delta i det systematiska kvalitetsarbetet väcktes en nyfikenhet om hur förskollärare uppfattar att det genomförs i praktiken. Studiens syfte Studiens syfte är att undersöka i vilka moment förskollärare beskriver att barn deltar i det systematiska kvalitetsarbetet. Metod Studien bygger på en kvalitativ undersökning med self report som datainsamlingsmetod. Urvalet bestod av verksamma förskollärare, totalt har fem stycken förskollärare ingått i studien. Som sedan analyserats med hjälp av ett hermeneutiskt förhållningssätt. Resultat Förskollärarna i studien beskriver att barn deltar i det systematiska kvalitetsarbetet genom att barn tillåts vara delaktiga i främst dokumentationsarbetet men även också i reflektionen. Ofta synliggörs barns intresse i teamarbetet och i utformningen av lärmiljöer. Respondenterna poängterar att digitala hjälpmedel underlättar barns deltagande i det systematiska kvalitetsarbetet. Samtliga förskollärare uttrycker sig positivt till att barn deltar i det systematiska kvalitetsarbetet. Vidare önskar förskollärarna större möjligheter för att kunna fortsätta utveckla arbetet i samarbete med barnen.

Syftet var att undersöka hur förskollärare framför att de använder bildstöd som AKK för att skapa kommunikationsmöjligheter för alla barn i verksamheten, samt hur det kan bidra till alla barns delaktighet. En kvalitativ forskningsmetod var utgångspunkten och utfördes genom tio semistrukturerade intervjuer med olika förskollärare. Studien vilar på ett sociokulturellt perspektiv vilket är den teoretiska utgångspunkten. I resultatet framkom förskollärares resonemang där de anser att det finns fördelaktiga skillnader gällande kommunikationsmöjligheter och delaktighet i barngrupper där bildstödsmetoder används. En slutsats är att fördelarna med bildstöd som AKK övervinner svårigheterna, då det leder till att alla barn erbjuds möjligheter till att kommunicera och bli delaktiga i verksamheten.

Studiens avsikt har varit att studera hur förskollärare konstruerar undervisningsbegreppet samt hur undervisning konstrueras i relation till barns delaktighet och inflytande. Det socialkonstruktionistiska perspektivet utgör den teoretiska utgångspunkten för denna studie.   I kombination med fokusgruppintervjuer som metod för datainsamling, genomfördes två fokusgruppintervjuer med sju förskollärare, fyra- respektive tre förskollärare i varje grupp. Fokusgruppdiskussionerna dokumenterades med hjälp av ljudinspelning, som vidare transkriberades, sorterades, reducerades, tematiserades och analyserades. Genom att socialkonstruktionistiska teorin utgjorde analysramen, har därför fokuset varit på deltagarnas gemensamma konstruktioner av undervisning som begrepp och undervisning i relation till barns delaktighet och inflytande. Resultatet indikerar att undervisning uppfattas som en sammanflätning av spontan- respektive planerad undervisning. Förskollärarna i studien betraktar inte införandet av undervisningsbegreppet i förskolan som en form av skolifiering av förskolan. Därmed anses undervisning och lärande som två skilda aktiviteter. I deltagarnas beskrivningar av undervisning vid rutinsituationer konstateras det en sammanblandning av undervisning och utbildning. Barns delaktighet och inflytande avseende undervisning framkommer i resultatet som en central del i planering av planerad undervisning för äldre förskolebarn. Däremot tenderar resultatet indikationer på att yngre barn har mindre förutsättningar till delaktighet och inflytande i undervisningen, jämfört med de äldre barnen.

Laborationer är ett arbetssätt inom fysikundervisning som uppskattas av majoriteten av eleverna. Samtidigt lyfts brister som pekar på att elever upplever fysikundervisningen som tråkig, vilket hämmar pojkar och flickors meningsskapande, intresse och delaktighet. Syftet med studien är att utveckla kunskap om hur genusperspektiven påverkar delaktighet inom fysikundervisningens laborativa arbete i grundskolans år F-3. Frågeställningen studien ämnar besvara är följande: Hur påverkar genusperspektiven delaktighet i laborativ fysikundervisning inom årskurs 3? För att besvara frågeställningen har vi samlat in empiri genom videoinspelningar på två övningsskolor i södra Sverige. Vi har förhållit oss till två olika analysverktyg för att analysera videomaterialet. Det första verktyget tematiserar videoinspelningarna utifrån tre genusperspektiv, och det andra söker efter delaktighetsaspekter inom de olika perspektiven som tydliggörs. Resultatet visar att genusperspektiven kan påverka delaktigheten både positivt och negativt utifrån tre genusperspektiv. När delaktighetsaspekterna inte fungerar i en växelverkan, påverkas delaktigheten i homogena pojkgrupper negativt mer än i homogena flickgrupper, eftersom pojkarna bland annat har svårare för att be om hjälp. Förslag på vidare forskning är att undersöka effekten av läromedel inom naturvetenskap överlag, i relation till delaktighet. Detta skulle kunna leda till kunskaper om hur teoretiskt och praktiskt arbete i skolverksamheter skulle kunna växelverka och gynna delaktigheten i högre grad.

The purpose of this study is to shed light on how teachers in compulsory school for students with severe intellectual disabilities promote the students' sense of participation and enable their right to influence. Our subject words are compulsory school for students with severe intellectual disabilities, participation, influence, structured pedagogy and AAC. The study is based on qualitative observations and interviews of four teachers who are active in different special schools for students with intellectual disability in southern Sweden. The result is interpreted using the participation model. The questions in the study that we want to get answers to are; How do the teachers see the concepts of participation and influence? How do the teachers enable the students to participate? In what situations do teachers give students influence over education? Which materials do teachers use to enable participation and influence? What response does the teachers get from the students when they get the opportunity to participate and gain influence? The study shows that students gain influence over their school day, primarily by making choices, either during the lesson / activity or afterwards. The students’ opportunities to influence the frameworks in their education are visible in various ways. The study shows that all teachers work with AAC and they use body language and signs AAC. All the four teachers use schedules with pictures, but it is limited to three out of four schools to use the schedules in connection with the students' workplaces. The teachers in the study experience challenges in that certain parts of the day can be more difficult for the students to influence or that communication can be an obstacle because the teachers may offer choices that are chosen by the teacher, so called guided choices.

En kvalitativ intervjustudie  Studiens syfte var att öka vår kunskap om grundskollärares erfarenheter av arbetet med psykisk ohälsa hos elever i årskurserna F-3. I förhållande till detta har skolors elevhälsoarbete undersökts. Studien har baserats på en kvalitativ metod, där sex F-3 lärare har intervjuats. De centrala begrepp som studien behandlar är psykisk ohälsa, elevers delaktighet i hälsoarbetet och förebyggande arbete mot psykisk ohälsa. Vidare har lärarnas definitioner av psykisk ohälsa undersöks, samt hur delaktiga elever är i arbetet kring deras hälsa. Slutligen studeras det förebyggande arbetet på skolorna. De teoretiska utgångspunkterna som studien baseras på är Shiers teori om delaktighet (2001), som graderar barns delaktighet i fem nivåer och Eva Forsbergs teori om elevinflytande (2000).  Resultaten från vår studie visar att grundskollärarnas definitioner av psykisk ohälsa skiljer sig åt, vilket också gör att lärarna anser att ohälsan är olika utbredd. Lärarna som anser att den psykiska ohälsan har ökat, uttrycker en osäkerhet kring orsakerna till ökningen. En lärare anser att det eventuellt är en slump, en annan lärare anser att det beror på att kunskapen kring psykisk ohälsa har ökat. Orsakerna till psykisk ohälsa skiljer sig åt mellan lärarna och riskfaktorer som hemförhållanden, media och mobbning tas upp. Samtliga lärare kan se skillnader i den psykiska ohälsan mellan könen. En majoritet av lärarna upplever att den psykiska ohälsan är mer utbredd hos flickor, samtidigt som de andra lärarna anser att pojkar drabbas i större utsträckning. Majoriteten av lärarna uttrycker också en okunskap om elevers psykiska ohälsa.

Syftet med studien var att undersöka hur föräldrar ges möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet. Metoden är kvalitativ och vi har använt oss av semistrukturerade intervjuer. Respondenterna består av sju förskollärare, två barnskötare samt sju föräldrar. Studien utgår från det sociokulturella perspektivet. Resultatet visade på att förskolepersonalen använde sig av liknande metoder för föräldrars delaktighet och inflytande, samt att föräldrarna upplevde att de gavs möjlighet till delaktighet och inflytande i förskolans verksamhet på liknande sätt som personalen beskrev, med visst undantag.  Undersökningen har visat att föräldrasamverkan upplevs som en viktig del i förskolans verksamhet av både personal och föräldrar. Metoderna för delaktighet och inflytande ser liknande ut i de berörda förskolorna. Ett problem kan dock vara att hitta metoder för att nå ut till alla föräldrar.

Bakgrund:Reumatoid artrit är en inflammatorisk ledsjukdom som kan leda till symptom i form av kontrakturer, smärta, trötthet och stelhet. Arbete anses varaen meningsfull aktivitet och påverkar hur människan upplever sin roll i samhället. Möjligheten till delaktighet i aktiviteten arbete påverkas av faktorer i arbetsmiljön. Syfte: Syftet är att undersöka vilka faktorer som kvinnor med reumatoid artrit upplever påverkar förmågan att delta i aktiviteten arbete. Metod: En kvalitativ studie som innefattade elva intervjuer via telefon med arbetsverksamma kvinnor med reumatoid artritgenomfördes. Intervjuerna transkriberades och analyserades. Resultat:I resultatet framkom två huvudteman vilka var anpassning och stöd samt fem subgrupper vilka var anpassning av arbetsmiljö, anpassning av arbetsuppgifter, anpassning av tid samt stöd från arbetsgivare och stöd från arbetskollegor. Upplevelsen av förmågan att delta i aktiviteten arbete var beroende av om dessa faktorer var framträdande i arbetsmiljön. Konklusion: Deltagarna gav liknande svar kring faktorer som var främjande eller hindrande i arbetsmiljön. Detta gav en indikation på att dessa faktorer antingen främjar eller hindrar förmågan att delta i aktiviteten arbete.

Syftet med studien är att bilda kunskap om hur barn upplever inflytande och delaktighet i placering av material samt undersöka barns handlingsutrymme i relation till förskolans inomhusmiljö. Metoden som använts är gruppintervjuer med barn i åldrarna fem och sex år. Det utfördes fem gruppintervjuer med sammanlagt sjutton barn. Studiens syfte preciseras med frågeställningen: Hur beskriver förskolebarn i fem- sex årsåldern delaktighet och inflytande i placering av material? Det empiriska materialet har analyserats till fem teman utifrån två teoretiska begrepp, intersubjektivitet och agentskap. Dessa teman är: barnen tar beslut och pedagogerna genomför, representativ delaktighet, barns handlingsutrymme, detta har fröknarna bestämt och omedvetna och medvetna val. Resultatet synliggör barns beskrivningar av delaktighet och inflytande i placering av material. Det framkom att barnen fattar ett beslut och pedagogerna tar tillvara på deras önskemål och förändrar i förskolans miljö. Barnen beskriver även att beslut fattas gemensamt i en mindre barngrupp tillsammans med en pedagog. Det framgår också i resultatet att barn får handlingsutrymme till att placera materialet självständigt. Pedagogerna tar de övergripande besluten i verksamheten och skapar ramar för barnen att förhålla sig till. Resultatet visar slutligen att omedvetna val tas utifrån praktiska ställningstaganden samt att barnen har en medveten tanke med sin handling i placering av material.

I dagens samhälle går nästan alla barn i åldern 1–5 år i förskolan. Det innebär att de kommer möta många andra individer från olika kulturer och sammanhang under deras vardag. Förskollärares ansvar i detta blir att utforma verksamheten till en trygg, inbjudande och inkluderande plats där alla barn ska känna ett sammanhang och samhörighet. Syftet med studien är att öka kunskapen kring förskollärares beskrivningar av barns kamratkulturer, vilket i sin tur ska öka främjandet av barns goda relationer. Detta har undersökts utifrån en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer av förskollärares beskrivningar varit ledande. Resultatet visar att förskollärarna har en medvetenhet om betydelsen av barns goda relationer och att deras agerande som demokratiska förebilder är bärande i det. Det framkommer även att delaktighet och närvaro är två viktiga aspekter som inte kan uteslutas för att kunna bidra till barns goda relationer. Vår slutsats blir att förskollärare har en betydande roll när det gäller barns relationsskapande och att deras förhållningssätt väger tungt i hur barn formas.