BAKGRUND: Det är av stor vikt att arbeta med barns inflytande och meddemokratiska processer eftersom detta står tydligt i förskolansstyrdokument. Forskning visar flera positiva effekter av attinvolvera barnen i den pedagogiska verksamheten.SYFTE: Vi vill undersöka hur pedagoger på tre förskolor arbetar medbarns inflytande och demokratiska processer, samt vadpedagogerna anser om barns möjligheter till inflytande. Vi villäven undersöka hur barnen upplever sina möjligheter tillinflytande i förskolans verksamhet.METOD: Vi har använt oss av metoderna self report, observation ochintervju. Vi har genomfört både barnintervjuer ochpedagogintervjuer, dessa genomfördes på tre förskolor. Vigenomförde totalt 15 barnintervjuer och 7 pedagogintervjuer ochlämnade ut 8 self reports.RESULTAT: I vårt resultat kom vi fram till att pedagogerna på de treundersökta förskolorna försöker arbeta aktivt med barns inflytande. En del i det arbetet är att vara lyhörda och att fångaupp barnens tankar och intressen. Röstning och barnens val är delar av demokratiska processer. Pedagogerna försöker äventänka sig för innan de säger ”nej” till barnens förslag – etttillåtande klimat, dock uttryckte pedagogerna att de borde blibättre på att synliggöra barns inflytande för barnen. Barnenuttryckte i sina intervjusvar att pedagogerna lyssnar på dem ochde flesta barnen uttrycker att de får lov att bestämma påförskolan, men ”inte precis när som helst”. / Uppsatsnivå: C

BakgrundVi har valt att undersöka om samlingens funktion och innehåll i förskolan. Utgångspunkten har varit Bernsteins teori där vi bearbetat hans begrepp kring samlingens praktik. Vidare har även litteratur och forskning behandlats kring ämnet.SyfteSyftet med undersökningen är att undersöka hur pedagoger uppfattar samlingens funktion och innehåll. Det vi närmare vill undersöka är:Vad har pedagoger för pedagogiska mål med samlingen?MetodVi har valt att använda oss av intervju som metod där sex pedagoger i förskolan har inter-vjuats. Detta för att undersökningen grundas i en fenomenografisk ansats då vi vill ta reda på pedagogers uppfattningar och tankar kring samlingen i förskolan.ResultatVi har utifrån svaren analyserat och kategoriserat olika uppfattningar. Dessa kategorier blev Vikänsla och gemenskap, Delaktighet och Lärandetillfällen. Vad samling genererar i samt varför den finns i verksamheten gav samtliga pedagoger ett gemensamt svar. Samling är att komma tillsammans och därav att gemenskapen stärks. Resultatet visar vidare att det finns delade meningar vad den ska innehålla samt hur organisationen är uppbyggd. Barns delaktighet är tydlig för vissa men hamnar i skymundan för andra. Vi hoppas att denna stu-die ska göra att pedagoger ute i verksamheten ska få en tanke kring samlingens pedagogiska mål samt innehåll. Vi vill utifrån detta att de normer och värderingar som finns ute i verk-samheten, till exempel kring organisation, och att pedagoger reflekterar och utvecklar nya tankar och därav inte stannar upp i utveckling. / Program: Lärarutbildningen

Bakgrund:Studien handlar om barns relationsskapande i skolmiljö. Hur man som barn gör för att knytanya kontakter, bibehåller, och livnär dem. Att man trots olikheter och svårigheter gör allt för att inte förlora sin kompis, samt att den sanna definitionen av vänskap diskuteras, reflekteras, och blir sedd ur ett barns perspektiv.Syftet :Syftet med studien är att undersöka hur barn samspelar ihop med jämnåriga, hur de går tillväga för att behålla sina befintliga relationer, samt hur de skapar nya relationer.Metod:Då samma företeelse sedd ur olika perspektiv skulle kunna utgöra ett mer tillförlitligtresultat och på sätt förstärka dess validitet, så valde vi en kvalitativ metod för att på så sätt nyttja både intervju och observation.Resultat:Det informationsflöde som utvanns ifrån studien påvisade ett minst sagt slående resultat.För trots ett tämligen olikt tänk mellan killar och tjejer, så strävade de ändå efter samma mål. Dilemmat i klassen var sålunda inte vad de ville uppnå, utan snarare hur de skulle kunna uppnå det. Barnen berättade öppenhjärtigt att de ville vara sams och bemötas med respekt ifrån så väl vuxna som barn, men att det ibland kunde inträffa missförstånd och dylika komplikationer. / Program: Lärarutbildningen

AbstraktStudien handlar om hur fyra intresseorganisationer i en mellanstor svensk stad som präglas av en omvårdnadsdiskurs, är till stöd för personer med funktionsnedsättningar att bli inkluderade i samhället. Syftet med undersökningen är att förstå hur intresseorganisationer är till stöd för personer med funktionsnedsättning att bli inkluderade i samhället. Det är även av intresse för studien att få en förståelse för hur politiska beslut, om bland annat full delaktighet, implementeras och praktiskt arbetas med i intresseorganisationerna.De avvikande dragen hos personer med funktionsnedsättningar, det som särskiljer personerna från allmänhetens eller det normala, kan få en stigmatiserande och exkluderande effekt för individerna i samhällslivet. Att aktivera, öka den samhälleliga acceptansen, avvärja fysiska hinder och samarbeta med övriga organisationer som ingår i omvårdnadsdiskursen är därför i huvudsak organisationernas främsta arbetsområden för att inkludera individerna med funktionsnedsättningar till full delaktighet i samhället. För att studera fenomenet utgår undersökningen ifrån en social konstruktivistisk utgångspunkt. Stigma och den moderna arbetsnormen är enligt studien två former av sociala konstruktioner som prövas mot empirin. Den kvalitativa studien genomfördes med hjälp av öppna, tematiska intervjuer. Genom ett strategiskt urval valdes organisationer och personer ut efter vad som ansågs av vikt för studien.Studiens resultat visar att personerna med funktionsnedsättningar ska kunna ta del av den hjälp organisationerna erbjuder behöver de kategoriseras. Kategoriseringen av individerna sker av välvilja, men kan leda till en exkludering och distans ifrån ett normalt samhällsliv. Resurser som tid, kunskap, arbetskraft och ekonomiska tillgångar styr hur organisationerna arbetar internt och externt. Resurstillgångarna är av stor vikt för att de ska kunna driva en väl fungerande, icke vinstdrivande, verksamhet. I studien har det framkommit att organisationerna behöver mer resurser och kunskap hur de ska utnyttja de resurser som redan existerar på ett mer effektivt sätt. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

SammanfattningBorås stad är indelat i tio kommundelar där varje del ansvarar för sin egen verksamhet och sina tjänster. Under 2010 har man fattat beslut om en omorganisation av kommunen. De tio kommundelarna ska övergå till tre stora stadsdelar, och där verksamheterna ska drivas av respektive stadsdelsnämnd. Anledningen till den stora förändringen motiveras utifrån en utökad ”rättvisa, effektivitet och kvalitet” i den kommunala verksamheten (http://bit.ly/fNNFVR). Syftet med vår uppsats är att undersöka hur enhetschefer inom äldreomsorgen upplever att de har varit delaktiga i den omfattande omorganisationen som pågår. Det vi mer specifikt undersöker i uppsatsen är hur de upplever information om förändringsarbetet, samt hur deras motivation och delaktighet till förändringsarbetet har påverkats under de inledande faserna i den pågående förändringsprocessen. Vi har utgått från teoretiker som behandlar aspekter av, förändring, ledarskap och motivation. Teoretikerna vi har använd i studien är bl.a.; Hayes, Lewin, Maslow, McGregor och Herzberg. Vi har samlat in vår empiri genom kvalitativa intervjuer där sju enhetschefer inom äldreomsorgen deltog. Resultat och analys har vi kopplat till de teorier vi har byggt upp vårt arbete med. Dessa nyckelord har vi använt: Omorganisation, Ledarskap, Motivation, Delaktighet och Information.Uppsatsens resultat pekar på att ovisshet om hur det kommer att bli skapar både oro och förväntan när de anställda ställs inför förändringar som de själva inte har valt, men ändå måste genomföra. En stor del av ovissheten tillskrivs hur informationen om förändringen har förmedlats. En ytterligare aspekt som framkommer är att inställningen till förändringsarbetet påverkas av hur respondenterna berörs i praktiken. Det finns de som fått behålla sina tjänster och de som fått byta både tjänst och arbetsplats. Flera kommer att få nya arbetskamrater, medan andra får lämna sina tidigare arbetsgrupper. Detta leder även till skilda inställningar till själva förändringsarbetet. Men resultatet pekar också på att alla respondenter är välvilliga till att ett förändringsarbete har kommit till stånd utifrån syftet att öka rättvisan för de boende i Borås stad. Det framkommer också att respondenterna upplever att det finns utrymme av att vara delaktig i förändringsprocessen, men där de samtidigt inte har upplevt sig vara motiverade att delta mer aktivt. De uttrycker att de fokuserar på sina arbetsuppgifter och att de nöjer sig med detta. En anledning är att de upplever förändringen som alltför omfattande för att de ska kunna vara delaktiga i den. Enhetscheferna anser inte att de kan påverka något i nuläget, men vill gärna vara mer delaktig i ett senare skede. Flera anser sig inte vara anställd för att driva sådana här frågor utan att de har andra arbetsuppgifter. Det dagliga arbetet anses som en aktiv insats i nuläget. De som inte behöver byta tjänst eller verksamhet anser överlag att informationen från ledningen är tillfredställande. Däremot anser de som inte fått informationen i god tid, och att konsekvenserna är att de får byta arbetsplats att informationen har brustit i vissa punkter.Gemensamt för alla respondenter är att upplevelser av delaktighet och tydlig information är centrala faktorer för motivationen och den personliga tillfredställelsen av att delta i förändringsarbetet. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Delaktighet kan förklaras som aktiv medverkan eller att tonvikten läggs på känslan av delaktighet det vill säga att vara till nytta eller ha medinflytande. Enligt SOSFS 2005:12, ska förutsättningar ges så att patienten kan bli delaktig i sin vård. Sjuksköterskor upplever att patientdelaktighet är när det finns en upprättad relation mellan patient och sjuksköterska, delad makt, att det finns en delad information och kunskap samt att det finns ett lika stort engagemang hos båda parterna. Det är viktigt att sjuksköterskan förstår hur patienter upplever delaktighet i vårdmötet.Syftet är att beskriva möjligheter och hinder för delaktighet i vård och behandling utifrån ett patientperspektiv. En systematisk litteraturstudie har genomförts. Studien baseras på 20 artiklar med kvalitativ ansats som beskriver patienters erfarenhet av möjlighet och hinder för delaktighet. Artiklarna har analyserats utifrån kvalitativ innehållsanalys.Delaktighet är ett samlingsbegrepp som innefattar att ett flertal olika behov hos patienten behöver bli tillgodosedda. Tre kategorier har utkristalliserats ur resultatet; Patientens kunskap om sin vård och behandling; Patientens upplevelse av kontroll över beslut i sin vård och behandling och Patientens förväntningar i mötet. Med kunskap avser patienten flera olika delar som information, ställa frågor och få begripliga svar och tid till att reflektera och omsätta informationen till kunskap. Patienten beskriver kontroll som att få ha sista ordet och vara delaktig i beslut. Resultatet i studien visar att patienten förväntar sig att bli inbjuden i mötet för att kunna delta i besluten av sin vård. / Program: Specialistsjuksköterskeutbildning med inriktning mot distriktssköterska

Bakgrund till studien: Idag ställs det nya krav på att organisationer snarare börbedriva verksamheten utifrån kunskap och flexibilitet än påstandardiserade arbetsuppgifter. Därmed bör ledningenimplicera ett synsätt där organisationen plattas ut och öppnarupp för medarbetarnas delaktighet och inflytande. För att detska fungera måste samtliga anställda oavsett position ha engemensam förståelse kring organisationens mål och visioner.Syfte: Med denna uppsats vill vi undersöka hur relationen mellanavdelningschefen och medarbetarna uppfattas på enavdelning inom en kommunal förvaltning. Vi vill veta hurdelaktighet i beslutsprocesser samt hur inflytande och egetansvar över de anställdas arbetssituation fungerar genom attjämföra de båda parternas uppfattningar.Metod: Vi har använt oss av kvalitativa intervjuer för att samla invårt empiriska material till undersökningen. Intervjuernagenomfördes på nio medarbetare och en chef från enavdelning inom en kommun i en medelstor stad i västraSverige.Huvudresultat: Delaktigheten och inflytandet fungerar bra på avdelningennär det gäller möjligheter att kunna uttrycka sig.Medarbetarna har bland annat möjlighet att genomarbetsplatsträffarna påverka över sin arbetssituation samtkomma med förlag på förändringar och förbättringar. Bristenpå information påverkar emellertid delaktigheten negativt.Har man inte tillgång till information som rör verksamhetenoch medarbetarna såväl direkt som indirekt har man inte fulldelaktighet.

När förändringar genomförs finns det lika många bakomliggande syften som det finns förändringar. När vi genom en kontakt med den administrativa chefen vid Schenker Privpak fick vetskap om det förändringsarbetet som företaget befann sig i väcktes ett intresse hos oss att ta del av detta i samband med vår kandidatuppsats. Syftet med uppsatsen har varit att titta närmare på hur medarbetare och gruppledare vid ett distributionsföretag har upplevt det förändringsarbete som har genomförts vid företaget, i fråga om delaktighet och förväntningar på framtida effekter. Vi ville även undersöka vilka tankar kring förändringsarbetet den konsult har som medverkat i detta arbete. Utifrån detta syfte utarbetades sedan tre frågeställningar ”Hur har medarbetare respektive ledare upplevt förändringsarbetets olika delar?”, ”Hur ser medarbetare respektive ledare på effekterna av detta förändringsarbete?”, ”Hur upplever konsulten förändringsarbetet?”. Genom en kvalitativ metod har dessa frågeställningar sedan undersökts. Tidigare forskning kopplat till förändringsarbete och utvecklingssamtal finns i denna uppsats med som teoretisk utgångspunkt. För att beskriva förändringsarbete har Kurt Lewins förändringsteori varit i fokus. Det resultat som framkommit var att utvecklingssamtal vid Schenker Privpak numera ingår i ett större sammanhang och en del i ett strategiarbete. I och med att det nu blir en uppföljning av utvecklingssamtalen ses samtalen som mer givande. Vad det gäller framtiden utifrån denna process så finns det förhoppningar bland både medarbetare och ledare att detta arbete kommer att fortskrida samtidigt som konceptet bör anpassas än mer till företaget och dess situation. Utifrån konsultens roll kan vi se att denne främst har agerat som utbildningsledare under förändringsarbetets gång och att ansvaret sedan har varit företagets. I diskussionen kopplas sedan teori, tidigare forskning och resultat samman samt att den avslutas med en metoddiskussion.

Syftet med denna studie var att undersöka användningen av det specialpedagogiska stödet alternativ och kompletterande kommunikation (AKK) i förskolan och undersöka hur detta stöd var utformat och anpassat för barn som har kommunikationssvårigheter. Forskningen visade att de barn som är i behov av specialpedagogiskt stöd i förskolan främst är barn som har kommunikationssvårigheter. Det framkommer även i litteraturen att förskolans styrdokument är otydliga i sina formuleringar i hur det specialpedagogiska stödet ska vara utformat. Jag besökte en språkförskola där jag genomförde en kvalitativ intervju med en förskollärare som hade erfarenhet av AKK. Jag utförde även en observation som metod i undersökningen för att ta reda på vilka AKK-former som var synliga i förskolans miljö. Enligt resultatet är det mycket som talar för att förskolan har anpassat förskolemiljön efter barnens behov och förutsättningar, framförallt utifrån hur förskolan utformat det specialpedagogiska stödet AKK. Det förekommer kompensatoriska insatser men mycket av det pedagogiska lärandet tyder också på inkludering och miljöanpassning vilket det kritiska perspektivet framhåller. Detta kan också tolkas som att förskolan förhåller sig till ett dilemmaperspektiv, där man finner en mellanväg mellan dessa två perspektiv.

Studiens syfte är att få en fördjupad förståelse för hur socialarbetare arbetar för att möjliggöra för barn att vara delaktiga i utredningar. Studien har genomförts med åtta semistrukturerade intervjuer med yrkesverksamma socialsekreterare i Sverige. Studien tar sin teoretiska utgångspunkt i Harry Shiers delaktighetsmodell samt Thomas Brantes definition av begreppet profession. Resultatet visar att det inte finns någon entydig beskrivning hur barn ska göras delaktiga och att det finns olika omständigheter som kan underlätta eller försvåra socialarbetarens arbete. Föräldrarnas motstånd till deltagande och svårigheter i kommunikationen är omständigheter som kan försvåra barns delaktighet. Faktorer som kan möjliggöra barns delaktighet är arbetsmodeller som kan anpassas till att möta barnets behov och ålder då äldre barn har en större förståelseförmåga än yngre. Det finns således flera möjligheter för socialsekreteraren att göra barnen delaktiga, däremot är det viktigt att socialsekreteraren är självreflekterande och medveten om de svårigheter som finns i arbetet. Det krävs ständig utveckling både inom organisationen och hos socialsekreteraren själv för att utföra ett arbete där barn möjliggörs till att vara delaktiga. / The aim of the study is to get an in-depth understanding of how social workers work to enable children to participate in investigations. The study was conducted with eight semi-structured interviews with professional social workers in Sweden. The study takes its theoretical starting point in Harry Shier's participation model and Thomas Brante's definition of the concept profession. The result shows that there is no clear description of how children should be involved and that there are different circumstances that can facilitate or complicate the work of the social worker. Parents' resistance to participation and difficulties in communication are circumstances that can complicate children's participation. Factors that can enable children's participation are work models that can be adapted to meet the child's needs and age where older children have a greater understanding than younger ones. There are thus several possibilities for the social worker to make the children involved, on the other hand, it is important that the social worker is self-reflective and aware of the difficulties that exist in the work. Continuous development is required both within the organization and with the social workers themselves in order to achieve a work in which it is possible for children to participate.