<p>Sammanfattning</p><p>Anhörigas upplevelse av, samt eventuella rollförändringar genom biståndsprocessen</p><p>Holmudd Mikael</p><p>Nordgren Antonsen Anna</p><p>Syftet med denna studie är att genom tre huvudbegrepp få ökad kunskap om och förståelse för anhörigas upplevelser av biståndsprocessen samt eventuella förändringar i densamma. Vi har genom hela studien eftersträvat ett inifrånperspektiv där samspelet mellan systemvärld och livsvärld betonas. Fokus ligger på individers subjektiva upplevelser och genom detta förtroende har vi en förhoppning om att få klarhet i våra frågeställningar.</p><p>1. Upplever anhöriga delaktighet i biståndsbedömningsprocessen?</p><p>2. Sker det någon rollförändring under biståndsbedömningsprocessen?</p><p>3. Har kommunikationen betydelse i processen/mötet?</p><p>De teoretiska utgångspunkterna har varit Rollteorin; som betonar risken för att individen hamnar i en avvikande roll i biståndssammanhanget och att rollerna mellan den anhörige och den sökande eventuellt kan förändras under resans gång. Aaron Antonovskys begrepp KASAM, Känsla av sammanhang, används för att visa på vikten av begripligheten, hanterbarheten och meningsfullheten i biståndsprocessen. Dessa teorier svarar på ett tydligt och klart vis upp mot syftet då de teoretiskt belyser studiens nyckel begrepp; delaktighet, rollförändring och kommunikation.</p><p>Metoden är kvalitativ och studien bygger på litteraturstudier, vetenskapliga avhandlingar av antalet tre ( 3 ) samt en empirisk studie i form av intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med åtta ( 8 ) individer som samtliga har en unik erfarenhet av att som anhörig bistå vid en biståndsprocess. Det som framkommit i resultatet av vår studie är att flera av intervjupersonerna har upplevt en rollförändring genom biståndsprocessen. Det har även visat sig att begreppen delaktighet och kommunikation är starkt sammankopplade med varandra. En del av intervjupersonerna har känt delaktighet genom hela processen medan resterande inte upplevt delaktighet överhuvudtaget.</p><p>Nyckelord ; delaktighet, rollförändring och kommunikation.</p>

<p>Att personer med psykisk sjukdom riskerar att hamna i ett utanförskap då de saknar arbete är ett problem. Att integrera psykiskt funktionshindrade personerna i samhället kan bland annat ske genom arbetsträning. Att ta ett riktigt arbete är oftast ett för stort steg att ta när personer med psykiska funktionshinder skall komma åter till arbetslivet.</p><p>Syftet med min studie är att undersöka vad arbetsträningen betyder för människor med psykiska funktionshinder. För att ta reda på detta har jag använt mig av kvalitativ metod. Jag har intervjuat fem personer med psykiska funktionshinder som arbetstränar på olika platser ute i arbetslivet bland friska personer. Arbetsträningsmodellen har inspirerats av supported employment. I den tidigare forskningen kring supported employment redovisar jag kunskaper och framgångsfaktorer som jag funnit. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av KASAM känsla av sammanhang, krav - kontroll - socialt stöd, samt Stigma. Utifrån mitt intresse av att söka efter framgångsfaktorer för individerna i arbetsträning, valde jag KASAM. När jag har tittat på vilken delaktighet och egen kontroll deltagarna själva har på arbetsträningen och hur det sociala stödet ser ut lämpade sig krav – kontroll - socialt stöd väl. Med hjälp av Stigma har jag fått in utanförskapsprocessen och vad som motverkar stigmatiseringen.</p><p>Studiens resultat visar att arbetsträning bland friska personer har stor betydelse för att nå framgång i arbetsträningen och integrering i samhället. Att vara motiverad i arbetsträningen och att matcha arbetsplatser efter individens önskemål är andra framgångsfaktorer i arbetsträning. Att ha anpassade arbetstider, som att arbeta tre, fyra timmar per dag till en början, är även det en framgångsfaktor. Det som jag föreslår för framtida forskning, är att göra en studie som undersöker hur många personer som faktiskt kommer ut i arbetslivet efter arbetsträning. Med hjälp av denna typ av kunskaper kan framgångsrika arbetsträningsplatser vidareutvecklas.</p>

<p>I denna uppsats har erfarenheterna kring och upplevelserna av arbetet med och i lokal styrelse med elevmajoritet och elevråd studerats. Detta i syfte att belysa hur dessa forum bidrar till elevers möjligheter att påverka och utöva inflytande över sin skola och utbildning. Jag har genomfört fem intervjuer på en skola i Mellansverige. Resultatet visar att såväl elever som personal upplever arbetet i lokal styrelse och elevråd som positivt, och menar att arbetssättet ger eleverna möjlighet att utöva inflytande över skolsituationen, undervisningen och viktiga beslut som rör skolan och utbildningen. Utifrån respondenternas erfarenheter kring och upplevelser av arbetet med och i en lokal styrelse och elevråd, kan jag dra slutsatsen att de som i helhet förefaller vara goda. Dock framhålls elevgruppens bristande deltagarintresse som en påtaglig svårighet, vilket delvis beror på bristfällig information kring den lokala styrelsens och elevrådets arbete.</p>

<p>Studiens syfte var att belysa akademikers syn på hur kompetensutvecklingen bäst tas tillvara på arbetsplatsen. Jag valde en kvalitativ ansats där jag genomförde fem intervjuer med akademiker från branscherna privat tjänsteföretag, privat produktionsföretag, idéburen organisation, stat och kommun. Resultatet visar att det oftast är chefen som fattar det formella beslutet om kompetensutvecklingsinsatser, även om det i den här studien har visat sig att det är i personalgruppen den första diskussionen om behovet av kompetensutveckling tas. Det är chefen som känner till vilken kompetens medarbetarna har, kollegorna har däremot mycket dålig kunskap om vad de övriga på arbetsplatsen besitter för kompetens. Delaktighet, främst genom information, uppges vara mycket viktigt för att motivera medarbetarna att göra sitt bästa. Att kompetensen nyttjas och synliggörs är en mycket viktig faktor för om respondenterna väljer att stanna kvar på en arbetsplats eller inte. Däremot anser några respondenter att det inte alltid är önskvärt att all kompetens tas tillvara. Ibland kan det vara skönt med rutinarbete. Företag och organisationer anses behöva satsa mer på implementering av nya kunskaper i arbetet.</p>

<p>Denna studie utgår från ett problemområde och en hypotes, nämligen den att det inom biståndshandläggningen finns en svårighet då det gäller självbestämmande och delaktigheten för den äldre i biståndshandläggningen.</p><p>Syftet med denna studie är att öka kunskapen och förståelse för hur biståndshandläggarna beaktar den äldres självbestämmande och delaktighet vid biståndshandläggningen samt vad det innebär för biståndshandläggaren. För att besvara syftet finns det tre frågeställningar.</p><p>• Vad innebär självbestämmande och delaktighet för biståndshandläggaren vid en behovsbedömning?</p><p>• På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres självbestämmande under behovsbedömningen?</p><p>• På vilket sätt tar biståndshandläggaren hänsyn till den äldres delaktighet under behovsbedömningen?</p><p>Metoden jag har använt mig utav är kvalitativ och studien bygger på intervjuer. Dessa intervjuer har genomförts med 5 olika individer som alla jobbar som biståndshandläggare, utifrån socialtjänstlagen med inriktning mot äldre. Mitt resultat visar att biståndshandläggarna upplevde att självbestämmande är, när insatserna bygger på en frivillig överenskommelse med den enskilde, men också att den äldre själv får bestämma över sin tillvaro. Med delaktighet i behovsbedömningen ansåg biståndshandläggarna att det är när den äldre är delaktig i alla beslut som tas runt den, och att det finns en möjlighet att påverka insatserna.</p>

<p>Delaktighet anser vi är ett viktigt begrepp för att kunna skapa bra förutsättningar för jämlikhet</p><p>och inflytande för elever med funktionshinder inom skolan. Hur delaktighet kan skapas för</p><p>dessa elever påverkas av samspelet med andra och av miljön i omgivningen. Att vara delaktig</p><p>är att vara respekterad i sin omgivning och detta kan höja självkänslan. Detta kan i sin tur</p><p>skapa en positiv utveckling för dessa elever, som gör att det är de som individer och inte</p><p>funktionshindret i sig som är det huvudsakliga.</p><p>Syftet med detta arbete är att undersöka hur pedagoger i skolans verksamhet uppfattar att de</p><p>kan skapa förutsättningar för delaktighet för elever med funktionshinder utifrån vad</p><p>Läroplanen 94 skriver om delaktighet och hur delaktigheten fungerar för dessa elever i</p><p>jämförelse med elever utan funktionshinder. De metoder vi har använt är intervju och</p><p>observation, där observationerna ska ses som ett komplement till intervjuerna. Vårt resultat är</p><p>att pedagogerna upplever att de har möjlighet att skapa förutsättningar för delaktighet i</p><p>skolans verksamhet för elever med funktionshinder. Verktyg för dem till detta är vilja till</p><p>samarbete i arbetslaget, egen erfarenhet och utbildning och att anpassa undervisningen. De</p><p>tror dock att förutsättningarna skulle kunna vara bättre med rätt stöd i verksamheten som till</p><p>exempel mindre elevgrupper och fler pedagoger. I jämförelse med elever utan funktionshinder</p><p>anser de att elever med funktionshinder har samma möjlighet till inflytande i verksamheten.</p><p>Funktionshindret i sig kan dock göra att de syns och uppmärksammas mer av pedagogerna. I</p><p>våra observationer upplevde vi att elever med funktionshinder var mer delaktiga i sitt samspel</p><p>i vuxenstyrda aktiviteter än i fri lek och vi tror därför att det i fri lek kan behövas mer stöd av</p><p>pedagogerna.</p>

<p>Syftet med denna studie var att via en kvalitativ studie med intervju som</p><p>datainsamlingsmetod ta reda på hur elevinflytandet fungerade i skolår fyra och skolår</p><p>fem. Jag ville även ta reda på om lärare och elever har samma syn på elevinflytande</p><p>samt på vilket sätt man skulle kunna utveckla elevinflytandet. Resultaten visade att</p><p>eleverna hade mer inflytande över praktiska saker som rör deras vardag än vad de</p><p>hade i planering av undervisning. Elever och lärare var överens om att det är viktigt</p><p>med elevinflytande, men även att båda parter trivs med en tydlig lärarroll som har</p><p>tydlig struktur. Resultaten visade även att klassråd och elevråd var två forum som</p><p>lärare och elever uppskattar, då elevernas åsikter kan komma till tals. Men den mest</p><p>grundläggande faktorn för att främja elevinflytande och ett fungerande och</p><p>demokratiskt klassrumsklimat är den ständiga dialog som sker dagligen mellan</p><p>läraren och elev.</p><p>Nyckelord: Elevinflytande,</p>

<p>Studiens syfte var att utifrån ett professions perspektiv, undersöka samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnaster, i förhållande till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning. Syftet var också att belysa vilka konsekvenser denna samverkan har för elevers delaktighet i ämnet idrott och hälsa enligt idrottslärare och sjukgymnaster.  Kvalitativa intervjuer genomfördes med fem idrottslärare och fem sjukgymnaster. Intervjuerna transkriberades, analyserades innehållsmässigt och kategoriserades. Bearbetningen mynnade ut i 15 teman som beskriver idrottslärarnas respektive sjukgymnasternas subjektiva uppfattningar om idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, om respektive profession uppdrag/förväntningar samt om samverkan mellan idrottslärare och sjukgymnast.<strong> </strong>Resultatet visade att uppfattningarna om idrottsundervisningen för elever med funktionsnedsättning, i stor utsträckning var homogena, både inom och mellan yrkeskategorierna men även skillnader i uppfattningar förekom. Informanterna, i denna studie, såg helst att elever, med funktionsnedsättning, <em>är</em> och <em>känner sig delaktiga</em> i idrottsundervisningen och är <em>fysiskt aktiva. </em>Aktiviteterna skall vara<em> anpassade </em>utifrån elevernas behov och att eleverna skall få uppleva<em> ”rörelseglädje”. </em>Synen på <em>vad som är träning</em>, varierade, både inom och mellan yrkeskategorierna. Variationer i uppfattningar var lika stor inom respektive profession som mellan professionerna. Uppfattningarna om sjukgymnastens bidrag/roll till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning var samstämmiga. Utifrån studiens resultat framgick det att sjukgymnastens uppdrag, kopplat till idrottsundervisning för elever med funktionsnedsättning, är att bidra med kunskap om en elevs funktionsnedsättning samt att ge ”specifik” information om vilka konsekvenser det har för eleven. Idrottslärare och sjukgymnaster hade därutöver både samstämmiga och varierande uppfattningar beträffande skolidrott för elever med funktionsnedsättning, respektive professions uppdrag/förväntningar och samverkan. Uppfattningarna var i hög utsträckning individuella och skiftade mellan och inom yrkeskategorierna.</p>

No description available.

<p>Syftet med denna uppsats har varit att skildra brukares egna upplevelser av och tankar om Öppenvårdsteamet i Hudiksvalls kommun. Verksamheten vänder sig till vuxna missbrukare och syftar till att stödja, störa och motivera dem. Målet med Öppenvårdsteamet är att finnas tillgänglig när andra verksamheter inte är det, genom stöd och råd hjälpa brukarna till att skapa en meningsfull fritid utan alkohol och droger samt att de i slutändan skall få en så stabil grund att stå på att de blir självgående. Arbetet är förlagt till kvällar och helger och ska ses som ett komplement till andra insatser. En kvalitativ metod har legat till grund för brukarundersökningen. Intervjufrågorna var färdigformulerade utan fasta svarsalternativ och totalt genomfördes fem intervjuer. Det insamlade materialet tolkades med hjälp av teoretiska synsätt och begreppsförklaringar så som delaktighet, stöd och motivation, omgestaltning, känsla av sammanhang samt behandlarens roll. En slutsats är att upplevelsen av att finnas i ett sammanhang där någon lyssnar och ger stöd är betydelsefullt för brukarna. Även behandlarens roll och förhållningssätt är viktigt i rehabiliteringsprocessen. Tolkningen av empirin har visat att kombinationen stöd och kontroll är komplex, något man bör vara medveten om i en verksamhet som Öppenvårdsteamet.</p>