The purpose of this Master´s thesis is to examine howchildren’s needs, based on the Convention on the Rights ofthe Child, are provided for by the librarians when they havethe opportunity to create new libraries. We also examine ifchildren have been involved in the process and in that case towhat extent.Our theoretical perspective is based on MarianneAndersson’s and Dorte Skot-Hansen’s model of the fourdifferent functions the library can have for their users. Inorder to illustrate the degree of children’s involvement weuse Roger Hart’s model of participation.The thesis is based on qualitative interviews with seveninformants working at six different libraries.As a result of the thesis we can see that priority have beengiven to the function concerning how to find your way in thelibrary as a user. The informants also wanted to have alibrary that appeals to the children by offering possibilities toplay and be creative. The thesis shows that the informantsare of the opinion that it is an important issue to let thechildren participate in the process. Despite this the childrenhas in practice not been particularly involved. / Program: Bibliotekarie

BakgrundDet blir allt fler äldre i Sverige, och det kommer att bli en brist på omvårdnadspersonal. Pensionärerna ställer samtidigt nya och högre krav. Fler alternativt drivna äldreboenden har startats, däribland intraprenadverksamheter. Intresset för denna undersökning har sin grund i att båda författarna har tidigare arbetslivserfarenhet från äldrevården, en av oss har dessutom arbetat på ett intraprenadstyrt äldreboende.Syfte Syftet med studien är att undersöka hur ett antal anställda på ett intraprenadstyrt äldreboende upplever sitt arbete. Fokus kommer ligga på aspekterna styrning, delaktighet och inflytande.MetodI uppsatsen används en kvalitativ metod med en hermeneutisk ansats samt ett subjektivistiskt synsätt, då vi utgår från aktörernas synsätt. Vi har gjort tio semistrukturerade och individuella intervjuer.ResultatRespondenterna upplever ledningens arbetssätt som positivt i och med att de arbetar både som ledning och som omvårdare eftersom det ger dem en ökad förståelse för verksamheten, brukarna och personalen. De anställda har delade uppfattningar om ledningens styrning där några upplever den som tydlig, medan vissa anser den vara vag och otillräcklig. Resultatet visar att kommunen har en betydande roll i hur verksamheten styrs, vilket ses som negativt.Delaktigheten och inflytandet de anställda upplever i arbetet visar sig vara varierande. I de flesta fall upplevs ledningen lyssna och ta till sig personalens åsikter. Inflytande har de anställda främst i mindre beslut och i den egna arbetssituationen, medan ledningsgruppen fattar de större besluten i verksamheten. Ett sätt att nå delaktighet och inflytande i verksamheten är genom regelbundna möten och samlingar. Delaktigheten upplever respondenterna påverkar dem positivt. Gällande ekonomin är delaktigheten och inflytandet begränsat. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

Syftet med denna studie är att undersöka verksamhet vid fritidsgårdar som ett sätt att förebygga brottslighet hos unga personer. För att besvara studiens syfte har kvalitativa intervjuer genomförts med fem fritidsledare som arbetar på fritidsgårdar i en medelstor stad i mellansverige. Frågeställningar som studien utgår från är: Upplever fritidsledare det arbete som bedrivs vid fritidsgårdar som brottsförebyggande och i så fall på vilket sätt? Vilka hinder och möjligheter upplever fritidsledare att det finns för att bedriva brottsförebyggande arbete för målgruppen unga? Det empiriska materialet som samlades in har analyserats utifrån teorin om sociala band samt empowerment. Det huvudsakliga resultatet i studien visar att fritidsledarna upplevde sitt arbete som delvis brottsförebyggande. Fritidsledarna presenterade följande ledord i det resultat som framkom; ungdomarnas delaktighet, empowerment, tillit och möjligheterna att ungdomarna själva fick vara med och bestämma över sin fritid. Dessa faktorer ansåg fritidsledarna kunde ha brottspreventiv effekt.

Young carers are a hidden group in the social society. Studies show that children who hasparents with an addiction problem and/or mental health issues, often take a bigresponsibility in the home which can lead to negative consequences through childrens life.The purpose of this study was therefore to investigate how professional work with youngcarers look like in a middlesized city in the middle of Sweden in families where there isaddictionproblems and/or mental health issues. The study was conducted with a qualitativeapproach with help of semi-structured interviews, were five employees working for the city ofchoice were interviewed. The empirical material which the interviews resulted in, wereanalyzed with the help of relevant concepts which are being brought up bychildhoodsociology. The result confirms that young carers are a hidden group, and that thereis no preventing and supporting work specifically for young carers as the one that can be seeninternationally. On the other hand might young carers be included in the support that the cityoffers to all children. The study also gives suggestions on a combination of participation andcaring in the work with young carers.

Studiens syfte är att undersöka hur socialsekreterare på barn- och familjeenheter arbetar för att barn ska få komma till tals i deras utredningar samt socialsekreterarnas upplevelse om barnen kommer till tals. Studien är kvalitativ där data samlades in genom semistrukturerade intervjuer. Det var totalt nio socialsekreterare som intervjuades varav åtta arbetade på barn- och ungdomsenheter och en arbetade på en familjeenhet. Resultaten analyserades med hjälp av tidigare forskning, tolkningsramen Harts delaktighetsstege samt teorin om Gräsrotsbyråkrati. Resultatet visade att socialsekreterarna överlag anser att samtalsmodeller är viktiga i samtal med barn. Dessutom belyser de vikten av att samtala med barn minst en gång per utredning. Generellt sett anser socialsekreterarna att barnen får komma till tals under sina utredningar. Slutsatser som kan dras är att tidspress och arbetsbelastning kan påverka utredningarnas utfall samt att socialsekreterarna anser att barnen kommer till tals i sina utredningar men att fler samtal skulle behövas. / The purpose of this study is to look into what social workers who work within the field of child and family welfare do in order to make sure that the voices of the children are heard. This study also explore whether or not the social workers believe that the children get to participate in their own investigations. Nine social workers were interviewed whereof eight of them work in the child and family unity and one of them work with family law. The results are analyzed with the Convention on the Rights of the Child (CRC), Hart’s Ladder of Participation as well as Lipsky’s Street-level bureaucracy. The results show that the social workers in general believe that different models are important when speaking to children. Furthermore they point out the importance of speaking to the children at least once during their investigations. Overall the partaking social workers reckon that the children’s voices are heard during their investigations. In conclusion, time pressure and workload can affect the outcome of the child investigations. The social workers think that the children's voices are heard in their investigations though more dialog with them is needed.

När en patient vårdas palliativt i hemmet är det inte enbart patientens upplevelse som är betydande utan också närståendes. Palliativ vård innebär att bot inte längre finns att tillgå utan vården går ut på att lindra. Med närstående menas den eller de personer som patienten anser sig stå närmast och behöver således inte innebära blodsband. När den palliativa vården sker i hemmet innebär det att hemmet förändras även för den närstående. Syftet med vårt examensarbete är att beskriva närståendes upplevelse när en familjemedlem får palliativ vård i hemmet. Det är en allmän litteraturöversikt enligt Fribergs (2017, ss. 141–152) riktlinjer. Vi valde att ta med både kvalitativ och kvantitativ forskning. Resultatet bygger på tolv artiklar som analyserats och som resulterade i sex subkategorier som sedan sammanfördes till tre huvudkategorier. Det tre huvudkategorierna är: Att anpassa sig till förändrade livsvillkor, att hitta balansen mellan att vara närstående och vårdgivare och att samarbeta med den professionella vården. Resultatet påvisade att närståenderollen var komplex och innebar en upplevelse av nedsatt livskvalitet för den närstående. Det visade också på en förändrad relation mellan den närstående och den sjuka familjemedlemmen. I resultatet gick det att se att närstående upplevde en ökad stress om de inte kände delaktighet med den professionella vården. För närstående är det viktigt att sjuksköterskan kan identifiera deras behov av stöd och skapa en trygghet redan från början. Utifrån resultatets delar valde vi att lyfta fram frivilligt och ofrivilligt vårdande samt skapa delaktighet till diskussionen. Diskussionen handlade om närstående som tog på sig vårdgivarrollen frivilligt och ofrivilligt och vad det innebar för dem. Det togs också upp delar av närståendes upplevelse relaterat till stöd från professionella vården och hur det kan bidra till en förbättring för alla inblandade.

Syftet med studien är att ta reda på hur landsbygdskommuner arbetar med kompetensförsörjning utifrån ett arbetsgivarperspektiv. Tidigare forskning inom området samt utvalda teorier presenteras för att skapa en förståelse för ämnet. En kvalitativ metod ligger till grund för studien som leder till ett resultat som grundar sig på fem genomförda intervjuer. Resultatet visar att ett metodiskt arbete med kompetensförsörjning sker i de kommunerna som intervjuades, men att majoriteten saknar det strategiska arbetet. Då landsbygdskommunerna står inför utmaningar såsom geografisk placering och brist på färdigutbildade personer krävs ett strukturerat arbete med att hitta rätt, utveckla och behålla den befintliga personalen.

Vårdtagare med svårläkta bensår är en stor grupp av vuxna individer. Sjuksköterskor möter dessa vårdtagare ibland under flera år och att leva med ett svårläkt bensår är en stor utmaning som kan leda till förlust av självständighet och/eller kontroll. Hälso- och sjukvårdslagen och Socialtjänstlagen lyfter båda fram delaktighet och självbestämmande som viktiga grundprinciper. Lagarnas intentioner ger uttryck för en människosyn som innebär att människor kan fatta egna beslut om sin behandling och kan ta ansvar för sig själv och andra efter den egna förmågan och med stöd av professionell vårdpersonal. Syftet med litteraturstudien var att sammanställa kunskap om vilka faktorer som påverkar vårdtagarens delaktighet vid behandlingen av svårläkta bensår och utgick från frågan: Vilka faktorer påverkar vårdtagares delaktighet i behandling av svårläkta bensår? För att besvara syftet valdes Whittemore och Knafls metodartikel för integrerad litteraturöversikt. Författarna gjorde en fritextsökning i fem databaser och två av dessa gav relevanta träffar. Tretton artiklar valdes ut för analys och resultatet presenterades i fyra kategorier: fysiska och psykosociala faktorer; interventionsrelaterade faktorer; utbildning och kunskapsrelaterade faktorer; relationer och kommunikationsrelaterade faktorer. Delaktighet har stor betydelse för vårdtagare med svårläkta bensår och har en stor inverkan på deras livskvalitet. Genom att ta hänsyn till de olika faktorerna som påverkade delaktigheten kan följsamheten öka och delaktigheten förbättras. Resultatet visade att en holistisk syn på vårdtagaren och deras situation främjade delaktighet. Det vill säga att man fick anpassa interventionerna till vårdtagarna, se till att de fick relevant och adekvat information och att man hade ömsesidig respekt för varandra och ett gemensamt mål. Behandlingen bör fortsätta efter bensåret har läkt genom regelbundna uppföljningar. Detta stödjs av sjuksköterskeutbildningen där man ska arbeta utifrån ett personcentrerat och holistiskt perspektiv.

Den här systematiska litteraturstudien syftar till att synliggöra på vilka sätt elever kan bli aktiva deltagare i matematikundervisningen genom kooperativt lärande. Studien syftar även till att lyfta vilka aspekter av det kooperativa lärandet som kan bidra till elevers matematiska lärande. Studien grundas på fjorton vetenskapliga publikationer som har analyserats med en latent innehållsanalys. Därefter har resultatet kopplats till den sociokulturella teorin. Resultatet av studien visar att positiva förutsättningar för de flesta elevers aktiva deltagande är: grupper om tre till fyra elever, heterogena och könsbalanserade grupper. Elevens enskilda ansvar att aktivt delta i grupparbetet är avgörande för det matematiska lärandet. Lärarens uppgift är att främja elevaktivitet och skapa förutsättningar för eleverna att lyckas i avseende på både delaktighet och lärande.

Studien syftar till att undersöka och analysera en grupp internationellt adopterades erfarenheter av att tala om sin adoption och det egna ursprungets betydelse. Studien syftar även till att undersöka de adopterades syn på möjligheten att inkluderas i adoptionsdebatten samt deras syn på samhällets kunskap om adoption. Vidare undersöks vilket eventuellt behov av stödinsatser de själva identifierar. Material har inhämtats via semistrukturerade intervjuer och frågeformulär från sex individer som blivit adopterade till Sverige. Resultatet visar att det finns en upplevelse av bristande kunskap kring adoption i samhället och att de stödinsatser som finns behöver kompletteras. Av resultatet syns indikationer på att det finns en känsla av bristande delaktighet i samhället gällande adoptionsfrågor. Det framkommer även att det biologiska ursprunget har en betydelse för majoriteten av studiens deltagare. Förutom att resultatet besvarar studiens syfte visar resultatet även att det icke vita utseendet har en stor betydelse för majoriteten av informanterna och att de adopterade kan känna en kluvenhet i sin identitet och grupptillhörighet. Slutsatsen är att det finns en viss problematik som adopterade utsätts till följd av positionen som adopterad.