The aim of our study is to investigate childrens’ participation in decision-making processes concerning supervised meetings between parents and children in at-risk families. Earlier research in the same field shows major shortcomings regarding the extent to whichchildren are involved in the decision-making process in these cases. The method we’ve used to conduct our study is through semi structured interviews with seven family law secretaries -all of them with experience from working with supervised meetings betweenparents and their children -working in different family law units in Stockholm, and our study can therefore be regarded as qualitative. Our essay starts with descriptions of supervised meetings between parents and children. It then delves into what actual rights children really have, to take part in decisions that affect their own lives. A number of earlier studies in the same field are then presented, as well as a study on childrens’ participation in child protection cases. Finally a study on childrens’ own views and feelings concerning their participation in supervised meeting cases.The collected empirical data is analysed using Roger Hart’s ”Ladder of participation”(1992), Harrys Shier’s ”Pathways to participation”(2001) and Nick Lee ́s childhood sociological perspective of becoming and being. We have also chosen to analyse our empirical data with the help of previous studies. The results are similar to previous studies presented in our essay: children are generally not allowed to take part in these important decisions to the extent that they should be, according to the United nation Children ́s convention on the rights of the child (2009) articel 12.1. Furthermore, as seen in previous studies, our results show that the adult perspective in the implementation of the supervised meeting cases is more taken into account than the child perspective. / Studiens syfte är att belysa barns delaktighet iinsatsen umgänge med föräldrar via umgängesstöd. Tidigare forskning inom området visat på stora brister av delaktiggörandet av barn i dessa insatser. Studien fokuserar på familjerättssekreterarnas delaktiggörande av barn i beslut och genomförande av insatsen,målgruppenvar familjerättssekreterare verksamma på familjerättsenheten som alla arbetade med insatsen umgängesstöd.Vi har gjort kvalitativa semistrukturerade intervjuer med sju familjerättsseketerare på sju olika familjerättsenheter i Stockholms län. Inledningsvis i uppsatsen beskrivs insatsen umgängesstöd och bakgrunden till barns rätt till delaktighet i insatser som rör dem. Vidare presenteras tidigare forskning med ett flertal studier som forskat på barns rätt till delaktighet i insatsen umgänge med förälder via umgängesstöd, en studie om hur barns delaktiggörs i barnskyddsfrågor och slutligen en studie baserad på barnintervjuer och deras åsikter kring delaktighet i insatsen umgänge med förälder via umgängesstöd. Den för studien insamlade empirini form av semistrukturerade intervjuer analyserades sedan med hjälp av Roger Harts delaktighetsstege (1992), Harry Shiers delaktighetssteg (2001) samt Nick Lees barndomssociologiska perspektiv på vuxna och barn som becoming och being. Vi har även valt attanalysera den insamlade empirin med hjälp av tidigare forskning. Resultatet i vår studie visar i likhet med den tidigare forskning vi presenterat i studien att barn inte delaktiggörs i den utsträckning de bör enligt Barnkonventionen artikel 12.1 (FN:s barnkonvention, 2009). Vidare visar resultatet, precis som i tidigare forskning, på att det fortfarande råder ett starkt vuxenperspektiv i verkställandet av insatsen.

Syftet med studien är att beskriva hur förskollärare uppfattar barns integritet och delaktighet irelation till den pedagogiska dokumentationen. Vårt intresse till studien har grundat sig i om barnsintegritet blir värnat om och om då barnen har möjlighet till delaktighet och inflytande i denpedagogiska dokumentationen. Vi har i denna studie genomfört kvalitativa intervjuer medverksamma förskollärare för att få ta del av hur de arbetar och resonerar kring barnens integritet ochom de ges möjlighet till delaktighet i pedagogisk dokumentation. Empirin från intervjuerna harbearbetats och analyserats för att sedan skrivas fram till ett resultat. I resultatet framkommer åsikteroch arbetssätt som delas av förskollärarna. Intressant har varit de olika aspekter förskollärarna hardelat med sig av. Något centralt i resultatet var att förskollärarna resonerar olika om integritet ochdelaktighet beroende på om det är yngre eller äldre barn. Vi diskuterar etiska dilemman somframkommit i resultatet för att visa på att arbetet med pedagogisk dokumentation i relation tillintegritet och delaktighet kan vara problematisk för förskollärare. Det framkom att förskollärarnaupplevde att barns delaktighet och integritet i den pedagogiska dokumentationen är något de i bordeta mer hänsyn till i framtiden. / <p>Godkännande datum: 2019-01-04</p>

Sedan mitten av 1990-talet har privatiseringen av välfärden kontinuerligt ökat vilket bidrar till konkurrens inom ett fält som tidigare lämnats i statlig regi. För att sjukhus ska kunna drivas på ett effektivt vis krävs det att sjukhusen liksom andra organisationer fattar beslut. Dessa beslut kan uppfattas på olika vis och vi vill med en studie av ett av de första privatägda sjukhusen i Sverige undersöka faktorer som deltagande och konsensus inverkan på hur anställda inom sjukhuset uppfattar beslut. Teorier kring beslutsfattning undersöks och en metod med semi-strukturerade intervjuer utformar vår studie som visar att delaktighet och konsensus påverkar hur medarbetare upplever att deras åsikter värderas vilket i sin tur leder till förbättrad uppfattning av beslut och delaktighet. Studien behandlar även hinder för deltagande vid beslutsfattning.

No description available.

Sammanfattning Genom hela vår lärarutbildning har vi känt att vi ständigt återkommer till samtalets betydelse i mötet mellan lärare och elev, samtal som kan ligga till grund för både ett fördjupat lärande och för att främja det sociala samspelet. Samtalet kan således kopplas både till skolans kunskaps- och demokratiuppdrag. Vi anser att det är läraren som har makten att avgöra på vilket sätt eleverna får känna delaktighet, eftersom det är läraren som bestämmer när, var och hur eleverna släpps in i samtal. Därför vill vi veta mer om elevers upplevelser och erfarenheter av kommunikation och interaktion i klassrum och skola, då det är eleverna som får ta konsekvenserna av lärares förhållningssätt. Vår utgångspunkt är det sociokulturella perspektivet, då detta perspektiv fokuserar på gruppens och språkets betydelse i lärandet.   För att ta del av elevers tankar genomförde vi en kvalitativ intervjustudie i vilken det framkom att elever känner att de har goda möjligheter till att mötas och få samtala. Men det framkom också att eleverna känner att de inte har så stora möjligheter att påverka olika arbetsformer och regler.   Resultatet visar att den fysiska miljön har betydelse för hur kommunikationen och interaktionen gestaltar sig i skolan. Är miljön en tillgång eller ett hinder för att nå ett gott inlärningsklimat, där en god kommunikativ gemenskap är grunden? För att söka svar på detta har vi tagit del av elevernas synpunkter och dessutom gjort en mindre observation av den fysiska miljön i den skola som ingår i vår studie. I diskussionsdelen problematiserar vi våra resultat i förhållande till och med stöd av tidigare forskning.   Nyckelord: Kommunikation, lyssnande, interaktion, delaktighet och fysisk miljö.

Varje dag drabbas människor av ohälsa och en del behöver uppsöka akutsjukvård för att få hjälp att bemästra sin situation. Det är av stor vikt att få information om sin situation, diagnos, behandling och egenvård för att klara av sin ohälsa. Enligt den svenska Hälso- och sjukvårdslagen och enligt riktlinjer från Socialstyrelsen är vårdpersonal skyldig att ge patienter information. Att få information har enligt tidigare studier ett nära samband med att känna delaktighet i sin vård och med högre patienttillfredsställelse. Syftet med den här litteraturöversikten var att undersöka betydelsen av att få information som patient på en akutmottagning. Med motivet att kunna applicera resultatet på svenska förhållanden är resultatet uppbyggt på åtta studier genomförda på svenska akutmottagningar. Två internationella studier har också använts efter noga övervägande. Åtta av de tio studierna är gjorda med en kvalitativ ansats, de övriga två, varav en svensk och en internationell, har en kvantitativ ansats. Vårt resultat visar att informationen är viktig för att skapa kontroll över situationen och för patientens delaktighet i sin vård, för känslan av bekräftelse och för upplevelsen av trygghet. Relationen mellan patient och sjuksköterska lyftes fram som en viktig del för att patienten ska känna trygghet, vilket skapar förutsättningar att kunna berätta om sin oro och sina behov. Informationen måste anpassas efter varje patients behov och informationen kan behövas upprepas och förtydligas. Det är av stor vikt att sjuksköterskor vet om att information skapar trygghet, vilket skapar förutsättningar för att ge individanpassad information. Informationen är viktig i alla delar av vårdprocessen, därför anser författarna resultatet kan vara överförbart på andra vårdenheter. / Program: Sjuksköterskeutbildning

I vår studie har vi fått tillträde till en industriell verksamhet och kunnat följa dess inledande fas för ett uppstartat förändringsarbete. Organisatorisk utveckling har sedan decennier tillbaka kommit att bli ett alltmer omtalat modeord, där förändringar sker oavkortat för att svara upp till en effektivisering som har betydelse för företagens överlevnad.Vårt syfte med studien var att skapa en djupare förståelse för hur en omorganisation påverkar den enskilda verksamheten och få en inblick i hur en förändring utifrån ledningens sida motiveras och hur den tas emot bland medarbetarna. Vidare ville vi genom förståelsen för vad som sker emellan dessa två stadier försöka utröna vilka förutsättningar som behövs för attframgångsrikt kunna implementera ett förändringsarbete.Dessa frågeställningar fick vi besvarade genom kvalitativa intervjuer som utfördes medmedarbetare på flera hierarkiska nivåer i organisationen. Våra övergripande teorier som har stöttat vår empiriska insamling har haft såväl medarbetarnas som ledningens perspektiv. Teorier som legat till grund för analysen av medarbetarnas uppfattningar kom att innefatta gruppdynamikens betydelse och personliga drivkrafter i arbetet. Dessa teorier kunde väl knytas an med våra resultat då majoriteten av medarbetare uppfattade att förändringen medfördenegativa konsekvenser för deras positiva inställning att vilja fortsätta prestera på topp. Detta genom uttryckta känslor om att gruppens tidigare goda sammanhållning skulle tendera att uppluckras. Värdefulla riktlinjer för ledningen att tillgå för att i den fortsatta förändringsprocessen reducera det motstånd som förändringen hos medarbetarna väckt kunde vi finna i Kurt Lewins och John. P. Kotters förändringsteorier. Teorierna kom i anknytning till vårt resultat att ge vägledande förbättringsmetoder som berörde nyckelbegrepp som kommunikation,delaktighet, och förbättrad insyn i medarbetarnas sociala verklighet. / Program: Organisations- och personalutvecklare i samhället

The purpose of this study is to investigate how students in a Swedishjunior high school (grade 7-9) view their possibility to participate in thecollection management of their school library, and how the schoollibrary works to involve the students when purchasing media. The studyhas resulted in a model for easy and effective involvement of studentsin the collection development.To achieve this aim both quantitative and qualitative methods are used.A survey in three classes in the school, observations at the schoollibrary and a qualitative interview with the library assistant have beenperformed. The collection management at the school library isdescribed using the School Library Taxonomies developed by DavidLoertscher and two models for participation developed by Roger A Hartand Harry Shier. In the survey, the students are asked about their libraryand reading habits, their perception of their own participation in thecollection management of the library and their opinions of theimportance of student participation in the library.The results show that all students view the possibility of participation as something important, but not all of the students are willing to be active themselves. The proposed model for effective involvement of students in the library focuses on simplicity, voluntariness, distinct information and visible results. / Program: Masterprogram: Biblioteks- och informationsvetenskap, Digitala bibliotek och informationstjänster

The objective of this thesis is to explore the prerequisites for children’s participation in the activities of the public library as expressed by six children’s librarians. Qualitative semi-structured interviews were carried out to investigate how the librarians interpreted the concept of participation and viewed power issues between children and adults. Further, difficulties and possibilities experienced in working with children’s participation and manifestations of children’s participation in everyday library work were also investigated. The theoretic framework of the thesis was based on childhood theory together with concepts drawn from Gallagher on childhood and power relationships in work involving children’s participation. The results reveal that participation is viewed as a complex and problematical concept. The informants interpretations vary from participation as passive observers to involvement, at least to the extent of being asked to participate in the planning of activities at libraries. Although aware of the imbalance of power between adults and children, the informants described difficulties in allowing children to take control. A lack of time was found to be the greatest hinder in working with participation. Time, they argue, is required in order to create security, to build relationships and to be able to reflect on participation processes. The most common manifestation of children’s participation is the use of children’s suggestions for buying library materials. However, we conclude that children are in fact participative in that they have access to libraries guided by a child perspective. Children are listened to and respected by the children’s librarians although there is still much that can be done to improve the extent of children’s participation in everyday library work. / Program: Bibliotekarie

BAKGRUND:Intresset för undersökningsområdet har väckts genom våra gemensamma erfarenheter ombarnlitteratur och läsning. Eftersom böcker har en given plats i förskolan ville vi fördjupa ossi ämnet ytterligare för att undersöka samspelet mellan barn och pedagoger i de olikalässtunderna.SYFTE:Undersökningens syfte är att ta reda på hur barn och pedagoger agerar vid spontana ochplanerade lässtunder i förskolan/förskoleklass och hur den fysiska miljön kan påverka detta.METOD:Studien genomfördes med hjälp av nio kvalitativa intervjuer med pedagoger iförskola/förskoleklass och 14 observationer av barn och pedagoger i förskola/förskoleklass.RESULTAT:Vi har i undersökningen kunnat se att det finns både likheter och skillnader i de olikaverksamheterna när det gäller arbetet med barnlitteratur under planerade och spontanalässtunder. En av likheterna är att samtliga pedagoger som intervjuades är överens om att denfysiska miljön har en stor betydelse för användandet av böcker. De menar att både barn ochpedagoger inspireras till att vilja använda böckerna om den fysiska miljön är inbjudande. Enskillnad vi har kunnat se är hur tillgängliga böckerna är i de olika verksamheterna. Påsmåbarnsavdelningen står böckerna på en hylla i köket där de inte är tillgängliga för barnen,medan böckerna stod framme och lätt tillgängliga för barnen i femårsgruppen och iförskoleklassen.