Detta arbete undersöker hur spelare påverkas av olika former av abstrakta belöningar i dataspel för att prestera så bra som möjligt. Förstudier har gjorts för att ta reda på av  vilka  anledningar  spelare  samarbetar  och  hur  samarbete  har  använts  inom datorspel.  Därefter  utfördes  en  undersökning  där  testpersoner  fick  spela  ett  enkelt spel  i  vilket  man  ska  samarbeta  för  att  ta  sig  igenom  en  korridor  med  dörrar  och knappar.  Testdeltagare  delades  in  i  två  grupper  som  med  olika  metoder  belönades med   poäng,  antingen  som  en  grupp  eller  individuellt.   Såsom  undersökningen utfördes är underlaget för litet för att man ska kunna komma fram till några konkreta svar  baserade  på  resultaten  men  de  testomgångar  som  utfördes  tyder  på  att  den metod  som  gav  individuella  poäng  till  spelarna  var  den  bästa  med  ett  bättre medelresultat. Ett fortsatt arbete skulle behöva vara mer kvalitativt i dess insamlande av data för att svara på frågor om spelares motivation.

No description available.

I arbetet undersöks naturlig mappning av spelkontroller, det vill säga hur nära en användares fysiska interaktion med spelkontrollen kopplas till en handling i spelvärlden. En tidigare utvecklad typologi har agerat riktlinje vid utvecklingen av tre användargränssnitt användandes olika typer av naturlig mappning. Endast touchbaserade spelkontroller har utvecklats och samtliga spelkontroller har anpassats till samma mobilspel. Två av spelkontrollerna använde kännedom om andra kontrollsystem som förebilder. Den tredje drog större nytta av pekskärmens säregna egenskaper. Frågeställningen fokuserade på hur olika grader av naturlig mappning påverkade inlärningen av en spelkontroll. Varje gränssnitt testades av tio personer vardera. Resultatet visade att spelkontrollen med högre grad naturlig mappning var lättare att börja använda, men att en längre tids användning vände fördelen till gränssnitten med lägre grad av naturlig mappning. Framtida arbeten föreslogs fokusera på naturligt mappade spelkontroller med andra särskiljande egenskaper, men även vilken effekt skärmstorleken har på resultaten.

Detta examensarbete undersöker om ögonfärger och former kring ögonen hos spelkaraktärer i action-genren och om ovanliga aspekter kring dessa kan orsaka en kuslig effekt som minskar trovärdigheten hos dem. Teorier kring hur människor uppfattar varandra, “The Uncanny Valley” samt stereotyper i dataspel och samhället har använts som grund för att analysera arbetet. För att undersöka detta ämne togs 15 ritade koncept utav tre spelkaraktärer från olika kända dataspel. Koncepten skapades med fokus på karaktärens grunddesign, ovanliga och neonfärger, asymmetri samt vidgade ögon. Undersökningen genomfördes med en enkät och en semistrukturerad intervju för 6 informanter som hade någon form av erfarenhet att spela dataspel. Syftet med undersökningen var att ta reda på om man kunde använda sig av att ändra ögonens färgsättning hos karaktärer i en spelgenre där detta i nuläget inte är vanligt förekommande, utan att karaktären för den skull upplevs som obehaglig och onaturlig.

Att använda sig av virtuella tv- och dataspel inom rehabilitering är ett relativt nytt medel som det finns begränsat med forskning inom. Syfte: Uppsatsens syfte är att beskriva till vilket ändamål virtuella tv- och dataspel används inom rehabilitering och vad det ger för utfall. Metod: En systematisk litteraturstudie användes som metod i uppsatsen. De databaser som använts är Amed, Cinahl, PubMed och Medline (via Ebsco). De sökord som använts är virtual video game, video game, computer game, rehabilitation, outcome, movement, playthings och occupational therapy. Artiklar avgränsades efter publiceringsår (2000-2010), att de blivit expertis granskade och inte var litteraturstudier. 11 artiklar utgör resultatet och inkluderades efter inkludering - och exklusionskriterier. Resultat: Virtuella tv- och dataspel används som medel i rehabilitering av framförallt strokedrabbade patienter. Träningen används till störst del av funktionsnedsättning av övre extremitet men även för balans, kognition och nedre extremitet. Studier visar på att effekten av virtuella tv- och dataspel kan förbättra patienters funktionsnedsättningar. Patienter som deltagit i studier där de använder sig av virtuella tv- och dataspel beskriver det som tillfredsställande och utmanande.

Undersökningen har som syfte att testa frågeställningen "Är prominensvärde eller association viktigast vid val av färger på interagerbara objekt i en spelmiljö inspirerad av fantasygenren?". För att göra detta har artiklar kring form, färg och interaktion granskats gällande hur prominens och association sett ut i tidigare undersökningar inom dessa områden. Till undersökningen skapades en artefakt i form av en kort spelsekvens. Spelsekvensen är avsedd att upplevas som ett typiskt fantasy-spel och har därför utvecklad grafik och narrativ inom ett fantasy-tema. De färger som används på de interagerbara objekten i denna undersökning är RGB. Deltagare i undersökningen spelar igenom spelsekvensen och får sedan svara på frågor kring valen de gör i sekvensen samt hur deras associationer ser ut kring de färger som använts i artefakten ser ut generellt men också inom fantasy-spel. Resultatet visar att en kombination av associationer och prominens är viktigt vid skapandet av interagerbara objekt i spel.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken roll spelkaraktärer kan ha iidentitetsprocesser. Materialet består av åtta enskilda intervjuer om cirka 30-90 minuter vardera, med deltagare i åldern 20-54 år. Jag fann att deltagarna känner identifikation medkaraktärer som liknar dem själva på olika sätt. Detta och upplevelsen av att styra karaktärenbidrar till att man uppfattar denne som en förlängning av spelaren själv. Deltagarna efterfrågar valfrihet i spelandet och karaktärsskapandet, men rimliga begränsningar i valfriheten kan accepteras. Spelare kan också rollspela som någon annan, eller uppleva att de spelar tillsammans med karaktären de styr. I dessa fall uppfattas den som separat från dem själva, men de förhåller sig ändå till den och speglar sig i den. Rollspel kan vara ett sätt att reflexivt testa identiteter, men identiteten man testar kan också bygga på självet.

Detta arbete handlar om lättklädda manliga och kvinnliga spelkaraktärer. Frågeställningarna som besvarades berör spelares grad av uppskattning av och intresseatt spela som sådana karaktärer i spel, samt vilka mekaniska och narrativa roller spelare kan se dem i. Resultatet av undersökningen visar att spelare starkt föredrar påklädda karaktärer framför avklädda. Resultatet gäller för båda könen. Både gillandet och intresset för samtliga karaktärer gick ned i och med att de visade mer synlig hud. Lättklädda karaktärer tilldelades mer passiva roller, medan påklädda sågs som spelbara och mer centrala i spel. Undersökningen visar att lättkläddhet är något som spelare helst inte vill se, vare sig det är hos manliga eller kvinnliga karaktärer.

Har färg en påverkan på känslor och är färgsättning viktig när det gäller hur spelmiljöer upplevs? Kan färgval i spel bidra till att fel stämning förmedlas, vilket i sin tur kan leda till en sämre spelupplevelse? Det här arbetet vill skapa en bättre förståelse kring hur färger kan användas i spel för att förbättra spelupplevelse. Arbetet utgick från fyra hypoteser som kopplades till en artefakt, vilket består av två spelmiljöer, inomhus- och utomhusmiljö, som kombinerar 3D- och 2D-grafik. Tre skapade färgpaletter utifrån tre färgharmonier applicerades på miljöerna, därtill användes en gråskala-palett för att undersöka huruvida den ansågs som neutral. Undersökning genomfördes via tio semistrukturerade intervjuer på distans där informanterna fick besvara frågor angående deras upplevelse av miljöerna i respektive färgsättning. Resultatet från undersökningen visar att färger har en tydlig påverkan på hur spelmiljöer upplevs, och att gråskala-paletten inte upplevs som neutral känslomässigt. Dessutom finns det andra faktorer som även har en påverkan, exempelvis spelmiljöernas tematik och design. För ett framtida arbete vore det intressant att genomföra ytterligare intervjuer, samt att analysera andra faktorer som har en påverkan på färgassociationer, för att få fram mer generaliserbara slutsatser om ämnet.

Trafikbuller är ett ljud som generellt upplevs störande och kan orsaka stress. Trafikbuller och vitt brus kategoriseras båda som broadband noise, men tycks ha motsatta hälsoeffekter. Frågeställningen som undersökts i denna rapport är således hur trafikbuller kontra vitt brus påverkar individers stressnivå. Detta gjordes med hjälp av en artefakt i form av ett 3D pusselspel där dessa ljud implementerats. Elva deltagare rekryterades och delades in i tre grupper varav en kontrollgrupp. Regelbundna hjärtfrekvensmätningar genomfördes och ett frågeformulär samt DASS-21 självskattningsformuläret besvarades. Resultaten visade att deltagarna upplevde en genomsnittlig ökning av hjärtfrekvens oavsett vilket av ljuden de lyssnade till. Kontrollgruppen upplevde däremot en minskad hjärtfrekvens. Ljudet kan ha haft en påverkan på deltagarna, men ytterligare studier behövs för att få konkreta resultat. Resultaten är därav främst av intresse för framtida studier. Det finns en möjlighet att framtida resultat skulle kunna användas i utbildningssyfte eller inom spelutveckling för att påverka spelarens spelupplevelse. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>