One of many challenges in information architecture is to simplify information and make it understandable. In order to make sense of abstract data such as statistical information and to reach out to many, there are several methods and digital tools to be used to visualize the statistics. This thesis has been studying how Statistics Sweden is working to make their information reach the public. Focusing on usability, based on UX design principles, a quantitative case study was conducted with two data collection methods applied: semi-structured interview and web page analysis. The result of the study shows that Statistics Sweden is consistently working to make information accessible to the public and to present statistical information in relation to the design principles. However, there are areas which can be improved including variation in how the statistics are presented and that they to a greater extent can use digital tools to visualize the statistics in a more interesting way.

Datamängderna som analyseras fortsätter växa (Xu et al., 2022) och SVG (”Scalable Vector Graphics”) och Canvas ligger ofta till grund för 2D-datavisualiseringar (Johnson och Jankun-Kelly, 2008). Samtidigt är det fortsatt viktigt att en webbplats erbjuder god interaktivitet för att inte förlora sina användare p.g.a. undermålig prestanda (Huang, 2005; Babovic, Protic och Milutinovic, 2016). I följande studie jämförs SVG och Canvas genom ett tekniskt experiment för att se vilken av utritningsteknikerna som lämpar sig bäst för att rita ut linjediagram utifrån vatten-relaterad data i ett interaktivitetsperspektiv. Visualieringarna utförs genom två olika JavaScript-bibliotek och resultaten visar att Canvas tillhandahåller en högre nivå av interaktivitet i form av lägre renderingstider vid ”real-time rendering”.

Denna studie avser att undersöka hur informationsgrafik kan användas i ett informationsmaterial för att uppmärksamma personer i samhället om vikten av att färdas klimatsmart.Till år 2030 ska städernas negativa miljöpåverkan minskat per person i Sverige. Att resa kollektivt är ett sätt att delta i arbetet mot minskningen av koldioxidutsläppen. För att öka takten mot renare städer behöver fler personer i samhället informeras om hur deras individuella påverkan på miljön ser ut och vad man kan göra för att förbättra den. Målet med detta arbete är att utforma ett bildmaterial som kan användas för att informera målgruppen, 31–44 åringar, om hur busstrafiken kan bidra i arbetet mot de uppsatta klimatmålen. I studien undersöktes målgruppens ställning och synpunkter på datavisualiseringar baserat på mängd dekoration och vad som tilltalar samt engagerar dem i en informationsgrafik. Arbetet grundades på teori och metodiska undersökningar för hur man med informativ illustration kan skapa ett informationsmaterial. Detta undersöktes genom en kombination av enkät, intervju och prototypande. Den samlade empirin påvisade att målgruppen engageras och tilltalas mer av datavisualiseringar och informationsmaterial med mer dekorativa element. Användandet av färg, typsnitt, layout och illustration på ett sätt målgruppen upplevde som estetiskt tilltalande visade en god inställning till informationsmaterialet. Ett estetiskt tilltalande informationsmaterial uppmuntrade målgruppen till att utforska materialet djupare. Resultatet av den samlade empirin och faktan tog form av en affisch, ämnad för visning i stadscentrum, som kommunicerar busstrafikens inverkan på miljön genom datavisualisering, text och illustration.

Datavisualisering används främst för att antingen utforska, bekräfta eller presentera data. Detta görs med olika visualiseringstekniker beroende på typ av data samt syftet med visualisering. JavaScript-bibliotek används för att möjliggöra detta på webben på ett effektivt sätt. Ett av de vanligare biblioteken för olika typer av visualisering är D3.js och är förhållandevis avancerat. Därför har ett antal D3.js-baserade bibliotek skapats med reducerad komplexitet för specifikt datavisualisering. Syftet med detta arbete var att jämföra dessa bibliotek utifrån effektivitet i förhållande till renderingstid. En urvalsprocess resulterade i en jämförelse av två bibliotek, britecharts och plotly.js. Väderdata visualiserades med linjediagram av varierande datamängd och renderingstid mättes. Britecharts var mer effektivt än plotly.js vid lägre datamängder medan plotly.js, på grund av en mer effektiv exponentiell ökning, var mer effektiv vid högre datamängder. Vidare arbete genom att jämföra andra aspekter, utöver renderingstid, skulle kunna tillföra forskningsområdet.

Loggdata från webbservrar innehåller värdefull information om användares beteenden på en webbplats, och reflekterar i stort hur användare känner om webbplatsen. Genom att analysera loggdata går det att få en bra bild av användarupplevelsen, vilket i sin tur kan vägleda i förbättring av webbplatsen. För att underlätta dataanalys används interaktiv datavisualisering i form av till exempeldiagram, men visualiseringsverktyg behöver kunna användas flexibelt och i snabbtakt för att kunna vara praktiska. Problemet med att visualisera och analysera loggdata är dock att denna typ av data ständigt fortsätter att växa i storlek. Och vid visualisering av stora dataset kan renderingstiden påverkas. Tre JavaScript-bibliotek för visualisering jämförs utifrån renderingstider, dessa är D3.js, Google Charts och Chart.js. Ett tekniskt experiment utförs där de tre biblioteken jämförs mot varandra både vad gäller initial och interaktiv renderingstid. Resultatet tyder på att D3.js är mest lämpat för interaktiv visualisering av loggdata när det kommer till renderingstid.

Syftet med denna studie är att skapa förståelse för hur visuell representation av en produkt kan förändras för att förbättra stödet i säljprocessen och ge beslutsstöd för kund utan expertkunskap. Detta involverar tre frågeställningar:  Vilka problem finns det med nuvarande visualisering för okunniga? Hur kan visualisering användas för att öka användarens förståelse av skidan? Hur kan visuell representation av en produkt förändras för att förbättra stödet i säljprocessen och ge beslutsstöd för kund utan expertkunskap? Studien har genomförts med användning av design reviews på användare (skidförsäljare) och företaget Elpex som tillverkar verktyget. Metoden som användes för studien var en Design Research Methodology (DRM) och datainsamlingen har gjorts genom design reviews av användare (skidförsäljare) samt företaget Elpex vilket är tillverkarna av verktyget. Slutsatsen av denna studie är att alla förbättringar som utförts har enligt användare ökat förståelsen och läsbarheten av gränssnittet och att detta stöds av nämnd teori. Användarens förståelse och läsbarhet av gränssnittet är direkt knutet till visualisering och applikationens process vilket i detta fall är att välja en skida åt en kund. Att förändra element i ett gränssnitt där all data beror på en så stor och meningsfull graf kan förändra förståelsen på hela gränssnittet, och att bryta ner grafen till enklare visualisering kan öka hur snabbt en säljarprocess utförs genom att snabbare se mönster och dra slutsatser. Små förändringar och missar i ett gränssnitt kan ha stor betydelse på gränssnittets förståelse, likt oanvända grafer och texter som kan ha inverkan på en användares fokus och därmed läsbarhet genom processen. Men även små tillagda texter som tydliggör viss information så användaren inte behöver ha erfarenhet om applikationen. / This study aims to investigate how visual representation of a product can be modified to enhance user support and decision-making for non-experts. The research explores three main questions: What are the issues with the current visualization for non-experts? How can visualization be leveraged to improve user understanding of skis?  How can visual representation of a product be altered to improve support in the sales process and aid non-expert decision-making? The study found that improving aspects of the user interface can enhance the user's ability to utilize information. The results indicate that the modifications made during the study increased the users' understanding and readability of the SkiSelector interface. Users' comprehension and readability of the interface are directly related to visualization and the application process, which in this case is selecting the right ski for a customer. Modifying elements of the interface, where all data relies on a complex and meaningful graph, can improve the understanding of the entire interface. Breaking down the graph into simpler visualizations can accelerate the sales process by enabling users to quickly identify patterns and draw conclusions. Even minor changes in the interface, such as unused graphs and texts, can impact user focus and readability during the process. However, adding clear texts that explain specific information to non-experts can improve their experience. To address these questions, the study employed a design research methodology (DRM) and conducted design reviews with SkiSelector users (ski salesman) and the company behind SkiSelector (Elpex). In conclusion, this study emphasizes the importance of visual representation in product design and sales processes, particularly for non-experts. The results offer insights into how the user interface can be modified to improve user comprehension and support decisionmaking, thereby benefiting both ski sellers and customers.

Datavisualisering innebär förmågan att omvandla rådata till en visuell form. Visualiseringen medför fördelen att data blir enklare att tolka. En form av datavisualiseringsteknik är Heatmaps. Heatmaps används bland annat till att visualisera geospatial COVID-19 data i syfte att successivt tolka denna. För att lyckas med det behöver visualiseringen icccnneha god visuell skalbarhet. Visuell skalbarhet innebär förmågan att kunna visa stora datamängder vilket kan förbättras genom bland annat utritningstider och clustering. Denna studie utförs i syfte att ta reda på vilket av JavaScript-ramverken Vue.js och React.js som möjliggör bäst visuell skalbarhet. Ett tekniskt experiment genomförs i syfte att jämföra ramverken på visuell skalbarhet. Två artefakter sätts upp i form av heatmaps innehållande visualiserad geospatial pandemidata. Skalbarheten mäts sedan genom utritningstider och medelvärden. Resultatet antyder att Vue.js ger än bättre visuell skalbarhet än React.js, även om inte skillnaderna är signifikanta. I framtiden skulle undersökningen kunna utvecklas genom fler mätvariabler och fler ramverk. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

I dagens samhälle cirkulerar det data överallt och den här datan används för att genomföra besult, både för orginisationer och privatpersoner. Men mycket data ä rsvår att förstå i ens grundliga form, genom att förenkla den underlätta förståelsen och ökar besultagandet. Det går att göra med hjälp av datavisualisering, vilket kan vara tabeller, diagram eller mer interaktiva tekniker som heatmap. Heatmap är en teknik som använder sig av koordinater och datamängder för att vissa datan på en karta som exempel med hjälp av färger och former. Inom den här studien kommer två javascript bibliotek jämföras mot varandra för att kolla vilket som har bäst renderingstid, Heatmap.js och D3.js. I grunden kommer biblioteken rendera en heatmap för en karta som har tagits fram med hjälp av Leaflet.js. Med hjälp av den här mätningen ska det underlätta valet av javascript bibliotek för att skapa heatmap för webbapplikationer. / <p>Det finns övrigt digitalt material (t.ex. film-, bild- eller ljudfiler) eller modeller/artefakter tillhörande examensarbetet som ska skickas till arkivet.</p>

Dashboarden har kommit att bli ett uppmärksammat verktyg bland organisationer de senaste åren. En dashboard kan beskrivas som en visuell display som förmedlar väsentlig information nödvändig för att uppnå ett eller flera objektiv, som kan övervakas med en enda blick. En effektivt designad dashboard kan optimera ett företags prestationer och beslutsfattande genom att styra medlemmar i samma riktning samt förse dem med pålitliga beslutsunderlag. Tidigare forskning och läroböcker har berört motivation, implementersstadier av dashboards, val av nyckeltal samt hur dashboards ska designas för att vara effektiva. Få studier har dock undersökt hur dashboards designas i praktiken. Syftet med denna uppsats var därför att undersöka hur företags design av dashboards ser ut, och mer specifikt hur designen varierar efter syftet med dashboarden.  För att besvara problemställningen genomfördes en kvalitativ studie i form av små N-studier. Datainsamlingen inkluderade fem separata intervjuer med respondenter som varit delaktiga i designen av deras företags dashboard, samt kompletterande skärmavbilder på dessa. Studiens resultat indikerar att designen av dashboards i praktiken är komplext, men att några samband mellan syfte och design kan identifieras. Beroende på typen av dashboard, vilket korrelerar med dess syfte, kommer valet av KPI:er och funktionella egenskaper se olika ut. Inget tydligt samband mellan syfte och visuella egenskaper kunde identifieras.

Det samlas in olika typer av data hela tiden, komplex data är svårt för människor att tolka och förstå i dess råa form. För att göra det lättare för människor använder man olika datavisualiseringsverktyg som gör det lättare att sammanfatta data. Det finns många olika typer av visualiseringar som till exempel diagram, tabeller, bilder och kartor såsom en Heatmap. En heatmap används för att visa geospatial data, då den använder koordinater kombinerat med en karta som visar aktiviteterna genom olika färger. Ett problem som uppstår när komplex data används är att utritningstiden brukar vara långsam, detta leder till att användarupplevelsen försämras. I detta arbete ska två tekniker jämföras för att ta reda på vilken teknik som kan visualisera miljödata i form av heatmap på snabbaste tid med kartlagret Google Maps, med data som kommer ifrån ICES Oceanographic databas som klassificeras som miljödata. Tekniken som ska jämföras är Canvas som representeras av JavaScript biblioteket Heatmap.js och SVG som representeras av JavaScript biblioteket D3.js För att utföra denna studie användes ett tekniskt experiment som vald vetenskaplig metod. Resultatet av studien blev att Heatmap.js presterade bättre än vad D3.js gjorde.