<p>Detta examensarbete beskriver dator- och nätverkssäkerhet. Syftet med detta examensarbete är att undersöka den interna nätverkssäkerheten på en gymnasieskola. Speciellt viktigt att undersöka är de kriterier skolan har, om kriterierna uppfylls och på vilket sätt dessa kan testas. Tester utfördes gällande säkerhetsprogramvaran för att säkerställa att den verkligen var säker mot intrång. Tester genomfördes även för att kontrollera att elevdatorerna hade ett BIOS-lösenord närvarande, att eleverna hade lagringsutrymme på servern men inte kunde överskrida lagringskvoten, och att eleverna var lokala administratörer på en bärbar klientdator. Ansvarig IT-tekniker på gymnasieskolan tillhandahöll information om hur nätverket var tänkt att se ut utifrån klientanvändarnas perspektiv. En experimentell metod användes för att fastställa om skolans interna nätverk var skyddat mot interna hot. Referenser från internet, såsom artiklar och databaser, har använts. Även böcker och muntlig kommunikation har använts som referenser. Efter vår analys av gymnasieskolans interna nätverkssäkerhet, konstateras att eleverna inte kan utföra otillåtna åtgärder inom det interna datornätverket som resultat av felkonfigurationer eller sårbarheter som har upptäckts av denna analys. En genomgång av den fysiska säkerheten gällande gymnasieskolans datornätverk och en genomgång av den externa säkerheten i nätverket föreslås.</p>

HÖGSKOLAN FÖR LÄRANDE OCH KOMMUNIKATION (HLK) Högskolan i Jönköping D-uppsats Vårterminen 2011 SAMMANFATTNING Lars Johannesson Poängen med en-till-en? Sex lärares uppfattningar av den personliga datorns roll i lärprocessen. Antal sidor: 40 En trend i skolans teknikutveckling är en-till-en, vilket innebär att varje elev får en egen bärbar dator att dis-ponera för skolarbete. Många skolor har eller planerar en-till-en-satsningar och det finns stora förväntningar på resultaten. Nya förhållanden i en verksamhet innebär förändringar och dessa är viktiga att undersöka och beskriva. Det behövs ökad kunskap om hur en-till-en påverkar elevernas lärande, lärarnas undervisning och de effekter som en-till-en för med sig. Utgångspunkten för min undersökning är att undersöka en-till-en ur ett lärarperspektiv. Syftet med studien är att undersöka hur lärare på gymnasiets samhällsvetenskapliga program beskriver den personliga datorns roll i lärprocessen och hur datorn förändrar elevernas sätt att lära, och lärarnas egen undervisning. Studiens vetenskapsteoretiska utgångspunkt ligger inom fenomenologi med fenomenografi som metodisk ansats. Undersökningen baseras på sex intervjuer med lärare. Eleverna använder datorn för traditionella arbetsmoment, som att skriva, men också på nya, utvecklade sätt. Datorn har också blivit ett administrativt stöd i skolarbetet. Dessutom använder eleverna datorn på ett sätt som stör undervisningen. Lärarna uppfattar att eleverna förändrar ansvarstagandet i sitt lärande och sitt förhållningssätt till tekniken. De beskriver också förändringar i sin undervisning, som handlar om strävan efter att utnyttja tekniken, en önskan att individualisera och att datorn integreras på ett naturligt sätt i undervisningen. Lärarna har också uppfattningen att deras arbete med undervisning har blivit svårare då datorn lockar till annat än undervis-ningsinnehållet. Sökord: en-till-en, dator, förändring, lärprocess, undervisning, fenomenologi, fenomenografi Postadress Högskolan för lärande och kommunikation (HLK) Box 1026 551 11 JÖNKÖPING Gatuadress Gjuterigatan 5 Telefon 036–101000 Fax 036162585

Användningen av Linux i inbyggda system fortsätter att öka för varje år. Öppen källkod och nya verktyg för utvecklandet av Linux för inbyggda system har inte bara gjort Linux till ett kostnadseffektivt val, utan även ett tidseffektivt val. Målet med den här undersökningen har varit att åt LVI undersöka en möjlig migration av operativsystem i deras inbäddade system från Windows XP Embedded till ett inbyggt Linuxbaserat operativsystem för ARM-processorer med stöd för OCR-behandling. Linux och öppen källkod till inbyggda system för med sig en hel del fördelar. Några av dessa inkluderar låg kostnad, full kontroll över ditt inbyggda system samt möjligheten att testa och utvärdera mjukvara helt gratis. För att komma fram till ett resultat har vi undersökt vilka alternativ som finns och om det finns stöd för de funktioner som LVI använder sig av. Resultatet av den här undersökningen är en redovisning av de val man står inför och vad som kan lämpa sig bäst för LVI. Vi har främst undersökt Yocto Project och Buildroot i denna undersökning och anser att Yocto Project är ett bra val för LVI. Två enklare applikationer har även skrivits där bildhantering och maskinläsning uppvisas. Applikationerna har utvecklats i C++ med hjälp av OpenCV och Tesseract-ocr.

Avsikten med undersökningen var att få djupare kunskap kring IKT i förskolan, hur IKT används samt de pedagogiskt ansvariga i förskolans egna perspektiv och åsikter kring IKT som ett hjälpmedel i verksamheten. Detta har uppnåtts via en enkätundersökning där det både funnits öppna frågor såväl som slutna frågor. De frågeställningar vi haft och använt oss av i denna studie är följande; - Vilka digitala medel finns det på förskolorna? - Hur använder de pedagogiskt ansvariga sig av IKT i förskolan? - Vad är de pedagogiskt ansvarigas syn på digitala medel som verktyg i förskolan? Resultatet visar att de pedagogiskt ansvariga i förskolan är generellt positiva till användandet av digitala medel i verksamheten. Samtidigt upplever de flesta att de inte har tillräckligt med kunskap och utbildning för att bedriva en pedagogisk verksamhet där digitala medel används som stöd.

Denna kvalitativa studie handlar om att förstå hur lärare kan använda digitala verktyg i ämnet svenska och vilka hinder och möjligheter som finns i användandet av digitala verktyg. Intervjuer och observationer har skett för att förstå lärarens sätt att använda digitala verktyg och hur det kan påverka undervisningen. Studien visar att digitala verktyg kan användas i kompletterande syfte för att utvecklas i ämnet svenska.

Utbudet av digital teknik som vi använder i det dagliga livet har ökat och utvecklats de senaste åren. Utveckling innebär möjligheter men också utmaningar för personer med svårigheter eller begränsad tillgång att hantera digital teknik. Arbetsterapeutiska insatser i form av stöd och anpassning av och med teknik kan göra skillnad för att tillgodose personers aktivitetsbehov. Syftet med studien var att beskriva arbetsterapeutiska interventioner som gjorts med stöd av digital teknik. En litteraturöversikt valdes och sökningar gjordes i databaserna Cinahl, MedLine, PsycINFO och PubMed. Tolv artiklar varav elva kvantitativa samt en kvalitativ kvalitetsgranskades, analyserades och sammanställdes. Resultatet presenteras i fyra kategorier utifrån Occupational Therapy Intervention Process Model (OTIPM). Resultatet visar att arbetsterapeuter bidragit med sin kompetens och tillämpat digital teknik i interventioner för personer med och utan funktionsvariation. Då digital teknik kan modifieras att tillgodose klienters aktivitetsbehov har fortsatt implementering av insatser med digital teknik stor potential i arbetsterapeuters arbete att främja aktivitet och delaktighet.

Syftet med denna studie är att undersöka hur lärare verksamma i år 1 till 5 använder sig av informations- och kommunikationsteknik (IKT) i undervisningen. Vi vill ta reda på deras avsikter med datoranvändningen och om de kan se några fördelar respektive nackdelar med IKT. Studien tar upp de satsningar som har gjorts på IKT i skolan från 1970-talet fram till idag, samt hur användandet har sett ut i skolor både nationellt och internationellt. Studien har en sociokulturell teoretisk utgångspunkt där vi valt att fokusera på Vygotskijs teori.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat fem lärare som är verksamma på fyra olika skolor och som arbetar i skolår 1-5.Studien visar hur fem lärare använder sig av IKT i undervisningen och orsaker till varför, samt hur de skulle vilja arbeta. Resultatet visar på de hinder som begränsar användningen och vad lärarna anser som problem med IKT i undervisningen. I vårt resultat fann vi att en vanlig uppfattning hos lärarna var att de ansåg att datorn var ett bra komplement i undervisningen. Ett redskap som eleverna tyckte det var roligt att använda både genom att skriva texter och att göra olika pedagogiska program på. Lärarna ansåg att tid och resurser var de största hindren för användning. Särskilt intressant är att det i resultatet framkom att det inte var någon av lärarna som angav styrdokumenten som en anledning till deras datoranvändning. Datorns roll finns beskriven i sju av skolans kursplaner men inget som nämndes av lärarna. De framhöll att ett personligt intresse är av stor vikt för användningen och de menade att flera av deras kollegor inte arbetade med IKT eftersom de inte var intresserade och saknade kunskap. / Uppsatsnivå: C

SammanfattningMed denna studie vill vi undersöka hur ett antal pedagoger resonerar kring datorer och IT (Informations teknologi) i undervisningen som social och didaktisk artefakt i åk 3-6 . Vi vill visa att dator och IT (informations teknologi) kan vara ett hjälpmedel som man kan använda sig mer i undervisande avsikt. Vi tycker att det är viktigt att pedagoger i skolor tar del av den kunskap som finns om datorer och IT. Pedagogerna bör vara öppna för de nya verktygen, datorer och IT, som är bidragande faktorer till lärande och kunskap för lärare såväl som elever och därmed inte vara kritiska mot det.Studien är av kvalitativ art och vi har använt oss av intervju som forskningsredskap. Vi har intervjuat sex lärare som är verksamma på tre olika skolor som arbetar i skolår 3-6.Datorer och IT är de nya pedagogiska verktygen anser vi, hjälpmedel som kan användas som en god inlärning för eleverna. Verktyg som ger möjligheter till både lärare och elever, att finna nya sätt att kunna skapa idéer och bli kreativa. Vi vill undersöka ett antal verksamma pedagogers åsikter om vad datorn kan bidra med och vad det kan ge eleverna kunskapsmässigt.Med hjälp av denna studie framkommer det även vad pedagogerna har för utbildning inom datorer och IT. Vi fann i vår studie att pedagogerna ser datorn som ett pedagogiskt hjälpmedel i undervisningen. Ett hjälpmedel som eleverna uppskattar och gillar.

<p>Syftet med denna studie är att undersöka hur de lärare vi mött under studien använder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-användning. Vi har även avsett att titta på om dessa lärare vill använda sig mer av IKT i sin undervisning samt även i viss mån på vilket/vilka sätt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan från 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan från 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lärande som studien tar avstamp i. De metoder som använts är enkätundersökning och intervjuer. De 9 skolor som ingått i studien ligger samtliga i Stockholms län. Enkäterna har delats ut på samtliga skolor som deltagit i studien. De 4 lärare som intervjuats arbetar på 4 av dessa 9 skolor. Vi har riktat in oss på lärare som arbetar mot skolår 1-5. Studien visar på hur dessa lärare använder sig av IKT i sitt dagliga arbete och möjliga bakomliggande orsaksfaktorer. Ett exempel på orsaksfaktorer är IKT-kompetensen hos lärarna, något vi sett är att även om många lärare som deltagit i studien har gått en kompetensutvecklande utbildning så har denna utbildning inte alltid varit på rätt nivå och den har inte alltid heller varit riktad mot hur IKT ska kunna användas i undervisningen. Ett annat exempel är, den ibland, begränsade tillgången på IKT-verktyg. Många av de lärare som deltagit i studien har varit positivt inställda till IKT, men vi upplever att det trots detta finns många hinder att övervinna för att ITK ska bli en naturlig del av lärarvardagen.</p>

<p>Få människor vet hur datorer fungerar, vilka komponenter de är uppbyggda av och hur dessa samverkar. I detta examensarbete har en prototyp till en multimediepresentation utvecklats. Presentationen kommer att placeras på ett datorhistoriskt museum och dess syfte kommer där att vara att hjälpa människor förstå hur datorer fungerar. Prototypen är baserad på bilder och enklare animationer som förklarar samverkan och funktion hos de olika datorkomponenterna, bland annat genom att visa scenarier som många människor troligtvis känner igen från sin vardag. </p><p>Målet med arbetet har varit att inskaffa kunskap kring hur multimedia kan användas för att illustrera tekniska processer, samt kunskap kring hur multimediepresentationer skall utveck-las. Därför har en systemutvecklingsmetod tagits fram som är anpassad till denna typ av system och som använts vid utvecklingen av prototypen. </p><p>Systemutvecklingsmetoden är av iterativ modell, eftersom det visat sig att ett iterativt arbetssätt är att föredra framför ett linjärt vid multimedieutveckling. Detta beror på att det i denna typ av arbete där det till en början oftast är oklart vilka krav och önskemål som finns på slutprodukten är svårt att gå enkelriktat genom utvecklingsprocessen, d v s att göra ett steg helt färdigt innan nästa påbörjas. </p><p>När det gäller multimedia är en slutsats att det med fördel kan användas för att visa och förklara tekniska förlopp och att det verkar vara ett användbart hjälpmedel inom utbildning och museiverksamhet.</p>