<p>Syftet med studien är att undersöka elevers upplevelser av En-till-En projektet (en dator per elev), en IT-satsning i Falkenbergs kommun och hur eleverna upplever sitt elevinflytande i lärandesituationen. Med examensarbetet vill jag lyfta fram elevernas röst och erfarenheter så att de kan ligga till grund för utveckling av projektet och framtida arbete med datorn som verktyg i lärandet.</p><p>Genom att intervjua elever i år 8 på en grundskola i Falkenbergs Kommun studerades elevers upplevelser utifrån deras perspektiv. Tre stycken kvalitativa gruppintervjuer med fem elever vid varje tillfälle utfördes.</p><p>Begreppen elevinflytande och demokrati behandlas i examensarbetet i relation till En-till-En projekt och med stöd i ett utdrag av John Deweys teorier.</p><p>Resultatet visar att elevers upplevelser av En-till-En projektet kan vara varierande både mellan och inom arbetslag på en skola, vilket ses utifrån beskrivningar av elevers upplevelser i studien. Utifrån resultaten ses inte en koppling till att En-till-En projekt leder till ökat elevinflytande. Däremot beskriver eleverna i studien ett mer varierat arbetssätt och nya metoder för att lära. En del elever i studien är nöjda med vilket inflytande de har över sin lärandesituation medan andra gärna vill vara med och bestämma mer genom att prata med lärarna. Intervjuerna visade att eleverna kan och vill tala om hur de vill arbeta i skolan.Eftersom upplevelserna är så varierade drar jag slutsatsen att en öppen dialog på skolan om En-till-En projektet och elevinflytande är nyckeln till att förändra lärandesituationen i linje med hur eleverna vill ha det. Bekymmer med En-till-En projektet som framkommit i studien är att många elever beskriver att de mår dåligt som följd av ökat datoranvändande och att eleverna bedömer att spelande och olovliga aktiviteter på datorn stör koncentrationen på lärandet.</p>

<p>I denna studie har jag valt att undersöka barns agerande framför datorn och hur samspelet ser ut mellan barnen. Teknik omger oss överallt i samhället och många förskolor har idag tillgång till datorer. Forskning visar att datorer kan uppmuntra till ett givande samspel mellan barn i förskolan men även att datorn ofta har en mer underordnad roll i verksamheten. Tidigare forskning pekar även på att datorn kan användas ur ett pedagogiskt perspektiv med olika slags inlärningsmetoder.</p><p>Syftet med detta examensarbete har varit att undersöka hur barn på två olika förskolor agerar framför datorn, samt hur samspelet ser ut mellan barnen på dessa förskolor när de använder sig av datorerna. Syftet har även varit att undersöka hur personalen ser på datorns roll i verksamheten. De frågeställningar jag har använt mig av har varit hur förskolorna i studien placerar datorn i verksamheten, hur personalen ser på datorn som verktyg i förskolan, om de upplever att de har tillräcklig kunskap för att använda datorn i verksamheten, hur barnen agerar framför datorn och hur barnen samspelar med varandra framför datorn.</p><p>Jag valde att använda mig av observationer och intervjuer som metod och dessa utfördes på två förskolor. Barnen i observationerna är i åldern fyra till fem år gamla och båda observationerna genomfördes när barnen spelade datorspel. Observationerna följdes sedan upp av intervjuer med förskollärare på de båda förskolorna.</p><p>Resultatet visar att barnen i observationerna ofta väljer bort olika uppgifter i spelen och skyndar vidare till nästa moment. Detta agerande kan bero på att spelen är för svåra, att momentet är tråkigt, eller att de har utfört momentet förut. Barnen upprepar även samma moment flera gånger i spelen. Resultatet visar också att barn samarbetar framför datorn genom att hjälpa varandra vid behov och att de samspelar genom att diskutera olika lösningar på problem. Barnen väljer dock ofta att bortse från kommentarer och råd från kamrater. Hur samspelet och barnens agerande ser ut beror också på situationen och vilka barn det handlar om. Resultatet visar vidare att den ena förskolan har ett bestämt mål med datorn. De försöker låta datorerna komplettera den övriga verksamheten, samtidigt som den andra förskolan använder sig av datorerna på ett mindre konkret sätt. Personalen på de båda förskolorna har inte fått gå någon datorutbildning eller liknande men anser sig vara självlärda. Genom att använda mer pedagogiskt uppbyggda datorprogram och datorspel kan barns kreativa tänkande samt samarbetsförmåga övas upp.</p>

No description available.

No description available.

<p>Idag är datorn en självklarhet i de flesta hem. Ökningen i användandet av datorspel hos barn väcker intresset över hur bra så kallade lärospel fungerar för yngre barn. De spel som finns idag är utvecklade för att passa normalstörda barn. Hur väl fungerar de för barn som har någon form av funktionshinder och då framförallt med inlärningssvårigheter? Autism är ett funktionshinder som bland annat innebär inlärningssvårigheter och svårigheter i kommunikation. Uppsatsen undersöker hur väl anpassade de lärospel som finns på marknaden idag är för barn med autism och hur man skulle kunna anpassa spelen för att passa dem. Arbetet innehåller en litteraturstudie. Ett antal forskningsartiklar är granskade och analyserade. Det innehåller även en praktisk studie där ett antal barn fick utforska olika lärospel för att se hur de reagerade och hur pass väl anpassade dessa spel var till barn med autism. Dessutom finns intervjuer med specialpedagoger inom området autism med för att få deras syn på lärospel. Resultatet av litteraturstudien visar att det finns intressant pågående forskning inom detta område och man vill lösa de problem som finns. Mycket av forskningen utgår från Virtual Reality och då främst för att lära barn med autism sociala färdigheter. Resultatet av den empiriska studien visar att man kan motivera barn med autism att lära sig genom att använda lärospel eftersom många av dessa barn är intresserade av datorer. Det är dock viktigt att spelen ger beröm i direkt anslutning till avklarad uppgift och det får inte förekomma för många och för långa muntliga instruktioner.</p>

No description available.

No description available.

Föreliggande studie syftar till att ta reda på vilka dator/IT-relaterade vinster det finns för lärare som använder sig av datorer i undervisningen. Jag har utifrån läst litteratur tagit reda på ett antal fördelar och även tagit del av flera exempel på vinster från lärare genom intervjuer. De intervjuade lärarna använder datorn/IT på en mängd olika sätt. De lärare som jag intervjuat är alla intresserade av att arbeta med dator/IT-användning i skolan. Sammanfattningsvis använder lärarna datorn/IT till informationssökning, ordbehandling, kommunikation, presentation och dokumentation. Jag har genom uppsatsen kommit fram till att det finns många faktorer som påvisar värdet av att använda datorn/IT i skolan. Bl.a. integreras flera sinnen hos eleverna vilket främjar hela lärandet. Datorn/IT-användningen ökar lärarens utsikter att finna varje elevs unika möjligheter. Läraren kan motivera eleverna genom att sammanföra aktiviteter som behöver övas i skolan i meningsfulla sammanhang, vilket datorn/IT kan hjälpa till med.

Abstract Syftet med denna studie är att undersöka om det är finns några skillnader mellan det elever skriver för hand och på datorn. Eleverna vill hellre skriva sina skoluppgifter på datorn och betyder det då att eleverna utvecklar sitt skrivande, med att få bättre styckeindelning och fler rättstavade ord? En annan aspekt som också är viktig är om elevernas texter utvecklas när de får respons. Är det någon skillnad mellan hur tjejer och killar skriver? Undersökningen är gjord i en högstadieskola i årskurs 9 under höstterminen 2009 och vårterminen 2010. Materialet i denna empiri består av texter skrivna av fem pojkar och fem flickor. Texterna som jämfördes var två som var skrivna för hand och två som var skrivna på datorn. Den visar bland annat att de flesta elever skriver längre texter på datorn än när de skriver för hand, samt att eleverna inte har utvecklat sitt skrivande från höstterminen till vårterminen. Trots att eleverna hellre skrev på datorn var inte de datorskrivna texterna bättre när det gäller användandet av skrivregler. Ämnesord : elever, datorn, skrivutveckling, skrivprocessen

Syftet med denna studie är att undersöka hur de lärare vi mött under studien använder sig av IKT i sitt dagliga arbete, samt att synliggöra de orsaksfaktorer som ligger till grund för deras IKT-användning. Vi har även avsett att titta på om dessa lärare vill använda sig mer av IKT i sin undervisning samt även i viss mån på vilket/vilka sätt och vad de ser som drivkrafter för detta. Studien tar upp tidigare forskning om IKT i skolan och de motiv som legat till grund för IKT-implementering i skolan från 1980-tal till nutid samt de nationella datorsatsningar som gjorts i skolan från 1970-tal till nutid. Vidare presenteras de teorier om lärande som studien tar avstamp i. De metoder som använts är enkätundersökning och intervjuer. De 9 skolor som ingått i studien ligger samtliga i Stockholms län. Enkäterna har delats ut på samtliga skolor som deltagit i studien. De 4 lärare som intervjuats arbetar på 4 av dessa 9 skolor. Vi har riktat in oss på lärare som arbetar mot skolår 1-5. Studien visar på hur dessa lärare använder sig av IKT i sitt dagliga arbete och möjliga bakomliggande orsaksfaktorer. Ett exempel på orsaksfaktorer är IKT-kompetensen hos lärarna, något vi sett är att även om många lärare som deltagit i studien har gått en kompetensutvecklande utbildning så har denna utbildning inte alltid varit på rätt nivå och den har inte alltid heller varit riktad mot hur IKT ska kunna användas i undervisningen. Ett annat exempel är, den ibland, begränsade tillgången på IKT-verktyg. Många av de lärare som deltagit i studien har varit positivt inställda till IKT, men vi upplever att det trots detta finns många hinder att övervinna för att ITK ska bli en naturlig del av lärarvardagen.