Informe de Seminario para optar al grado de Licenciada de Filosofía / El siguiente trabajo se introducirá en la filosofía existencialista de Simone de Beauvoir y Karl Jaspers de una manera descriptiva. El énfasis que se rescatará de ambos autores es la ligazón que establecen entre existencia y filosofía. Desde esta ligazón, aparece la Trascendencia como posibilidad humana, que desde los planos de la ambigüedad para Simone de Beauvoir y desde el vértigo para Jaspers, es posibilidad. El proyecto se nos propone como la esencia de cada individuo, que ejecuta su libertad. Somos proyecto, y éste es posible desde estas dos plataformas, que vertiginosas, permiten una certidumbre finalmente del ser. El proyecto esencial, independiente del contenido nos permite el acceso a la libertad y al ser-sí-mismos; trayendo consigo la posibilidad de trascender; más allá de la propia muerte.

Informe de Seminario para optar al grado de Licenciado en Filosofía

No description available.

No description available.

This comparative analysis is based on Nelly Alards novel Moment d’un couple from 2013 and its source of inspiration being La femme rompue of Simone de Beauvoir. These novels do both demonstrate marriage as a constitution and what happens to it when an infidelity takes place. This is thus a feminist analysis of the reaction and presentation of the betrayed woman and her way of coping with this new found situation she founds herself in. Alards narrative voice makes continuous reference to beauvoirian feminism. Beauvoir’s féminist theory is hence essential for this study as well as our source for theoretical framework as we aim to conduct an analysis using her elaborated terminology as a pivotal factor. Her conception of « The Other » is central for feminist theory as it focuses on the given female role in a patriarchal society. It is hence of relevance that Beauvoir published a novel by which that of Alard is said to be inspired. Whereas Beauvoir presents a character who herself normalises infidelity, and finds herself in second place, Alard presents a modern and more independent character. The crucial contrast is presented through Beauvoir’s normalisation of infidelity and Alard’s normalisation of violence against women.

No description available.

SammanfattningDet övergripande syftet med min examensuppsats (som slutlig produkt) är att öka kunskap kring genus samt att inspirera till läsarens vidare fördjupning i genusfrågor. Som blivande studie- och yrkesvägledare tycker jag att det är extra viktigt att vara medveten om genus och dess påverkan då jag ska vägleda varje sökande utifrån hans/hennes individualitet. Att vara medveten om genus gör mig uppmärksam på de föreställningar kring genus som jag själv har och hjälper mig således i mitt professionella förhållningssätt. Syftet med detta examensarbete är att ur ett genusperspektiv beskriva hur ungdomar ser på olika yrken, med särskild fokus på genus och status. Syftet har brutits upp i ett antal frågeställningar och en stor tyngd har lagts på att beskriva skillnader mellan könen. Den tidigare forskning som uppsatsen behandlar är avhandlingen Yrke, status och genus av Ylva Ulfsdotter Eriksson, fil. dr. på sociologiska institutionen i Göteborg, samt De kallar oss unga (2003), en attityd- och värderingsstudie genomförd av Ungdomsstyrelsen på uppdrag av regeringen. Examensarbetet bygger dessutom på tre genusteoretiska perspektiv. Dessa teoretiska perspektiv är Genussystemet av Yvonne Hirdman, boken Det andra könet av Simone de Beauvoir samt Könsmärkningsprocessen av Hanna Westberg-Wolgemuth. Metoden som har använts är empirisk och omfattar en enkätstudie som genomförts i gymnasiets årskurs tre på det samhällsvetenskapliga programmet. 64 elever har fyllt i enkäten, varav 40 tjejer (62,5 %) och 24 (37,5 %) killar. Resultaten visar att yrkenas status överensstämmer med tidigare studier. De yrken som värderades ha högst status är så gott som helt mansdominerade. När respondenterna får ange status som de anser att yrken borde ha i samhället tenderar de till att uppvärdera yrkenas status. Respondenternas värderingar kring yrkens genus speglar verklighetens siffror då statistiken kring yrkens könssammansättning i stor grad överensstämmer med respondenternas värderingar. Respondenternas värderingar kring vilka yrken som är bra respektive inte bra för en ung kvinna och en ung man visar att genuspåverkan i svaren är stor. Yrkets genus är av största betydelse gällande om det anses vara bra/inte bra för en ung kvinna/ung man. Det är främst kvinnodominerad yrken som anses vara bra för en ung kvinna samt mansdominerade för en ung man. Flertalet av de yrken som anses vara bra för en ung kvinna återfinns i de yrken som inte anses vara bra för en ung man och vice versa. I den avslutande diskussionen reflekterar jag över förhållandet arbetsliv – familjeliv som är av stor vikt för den könssegregerade arbetsmarknaden och samhället, samt ger min bild av genusperspektivets betydelse i vägledningen.

Depuis la Révolution française où émerge le féminisme moderne, plus de deux siècles se sont écoulés, et la condition féminine a profondément changé à l’échelle mondiale. On distingue trois générations de femmes : universaliste, différentialiste et postmoderniste, qui se superposent. Le présent travail vise à étudier les deux premières générations de femmes en France et en Chine dans la période contemporaine, ainsi que les représentations littéraires du féminisme dans les deux cultures. Cette thèse est à la fois une étude des parallèles littéraires et une étude des influences. En confrontant les littératures et les théories féministes françaises et chinoises, nous tenterons d’examiner si elles soulèvent les mêmes questions, quels sont les apports de chaque génération, ainsi que les difficultés qu’elles ont rencontrées, et quels sont les invariants de chacune des deux générations féminines qui ont œuvré quasiment dans un même temps, mais dans deux espaces différents, voire séparés. De surcroît, une étude des influences permet de prendre la mesure de la réception des littératures et des théories féministes françaises en Chine. / Since the French Revolution, which foreshadows modern feminism, more than two centuries have passed, women’s status has changed profoundly on a world scale. We distinguish three generations of women: universalist, differentialist and postmodernist. The present work aims to study the first two generations of women in France and China in contemporary times, as well as the literary representations of feminism in both cultures. This thesis studies the literary parallels and the influences. By confronting French and Chinese feminist literatures and theories, we will try to examine if they raise the same questions: what are the contributions and the difficulties of each generation, and what are the invariants of each of the two female generations which took place almost at the same time, but in two different spaces. In addition, a study of influences reveals the reception of French feminist literatures and theories in China.

Ce travail a pour objectif l’étude de l’émergence du sujet dans le récit autobiographique. Notre corpus est formé de trois œuvres de Simone de Beauvoir qui appartiennent au genre autobiographique. Pour l’étude du « sujet », nous nous proposons de rester fidèle à l’approche sémiotique de l’énonciation et à l’approche de la sémiotique narrative-discursive. Selon l’approche sémiotique de l’énonciation, le sujet émerge en deux niveaux : le niveau de l’énonciation principale dite énonçant aussi et le niveau de l’énoncé énoncé. Dans le niveau de l’énonciation principale, nous définissons le sujet « énonçant » comme « énonciateur ». Pour ce niveau, nous visons à faire une étude sur la relation entre l’énonciateur et l’énonciataire et sur la relation entre l’énonciateur et le sujet de l’énoncé dite « acteur ». Dans le niveau de l’énoncé énoncé, nous nous proposons d’étudier la disposition figurative de l’acteur autour de quelques thèmes. Les analyses faites à la lumière de l’approche sémiotique narrative-discursive nous permettront de définir la structure énonciative de notre corpus et la disposition figurative du sujet de l’énonciation et de l’énoncé. / This work aims to analyze the process of emergence of the subject in the autobiographical discourse. Our corpus is composed of three books of Simone de Beauvoir, a French writer and intellectual of the 20th century. We propose to apply the methods that defined by the scientific approaches called semiotics of the enunciation and literary semiotics. According to the approach of enunciation, the subject emerges in two levels: the level of main enunciation and the level of utterance. On the level of main enunciation, the subject of enunciation is defined as enunciator. The analysis that we will make on this level is based on the relations between enunciator and enunciated and on the relations between enunciator and the subject of utterance also called as the actor. On the level of utterance, by the light of literary semiotics, we will study within the framework of some themes, the figural roles that assumed by the actor. Theses analysis leaded by the semiotic approach of enunciation and the literary semiotics will allow us to define the narrative levels’ structure of autobiographical discourse and the roles and functions of the subjects who emerges on those levels.

Este trabajo se encarga de analizar Amor, curiosidad, prozac y dudas de LucíaEtxebarria, observando de cerca a sus personajes femeninos principales, y cómoestas mujeres luchan contra el sistema machista preestablecido. Por otro lado,profundizando en los hechos e historias de cada una de las protagonistas, esteensayo intenta verificar, utilizando la teoría del otro de Simone De Beauvoir comomarco teórico, si las mujeres de Etxebarria contribuyen de alguna manera aalimentar y perpetuar el sistema jerárquico que sufren y critican agudamentedurante la novela, demostrando así una dependencia hacia esta estructura. / This work focuses on analyzing Amor, curiosidad, prozac y dudas by LucíaEtxebarria, looking closely into its women and how they struggle against thechauvinist system. On the other hand, observing the events and stories of each ofthe main characters, this work attempts to verify, using Simone De Beauvoir'stheory of the other as a theoretical frame, if Etxebarria’s women contribute insome way to feed and perpetuate the hierarchical system that they suffer andcriticize acutely during the novel, thus demonstrating a dependence on thisstructure.