I den här uppsatsen undersöks samrådsprocessen för vindkraftprojektet i Markbygden. Markbygden är ett område i södra Norrbotten i de västra delarna av Piteå kommun och där planeras en jättelik vindkraftpark. Om parken byggs i sin helhet kommer det att bli uppemot 1100 vindkraftverk på ett 450 kvadratkilometer stort område. Från oktober 2006 till maj 2008 har Markbygden Vind AB (dotterbolag till Svevind AB), som är det bolag som står bakom planerna på vindkraftparken, genomfört samråd med berörda intressenter. Vindkraftprojektet i Markbygden är så stort att det kommer att åtföljas av vissa motstående intressen. Jag har i denna uppsats valt att fokusera på ett visst antal intressenter. Bland dessa återfinns referensgrupperna (som bildades i och med att samrådet startade och som får representera folket i bygden), en motståndsgrupp till vindkraftprojektet och renskötare från en sameby i området. Mitt syfte med uppsatsen är att se hur dessa intressenter kommer att påverkas av projektet, vilken inställning de har till projektet samt hur de har upplevt samrådsprocessen. För att få fram detta material har bland annat telefonintervjuer genomförts och dokument angående projektet studerats. Jag vill även diskutera vikten av en väl förankrad process och vikten av att lyssna på alla berörda parter, det vill säga en stor delaktighet. För att sätta in hela projektet i ett större sammanhang valde jag att närmare undersöka om samrådsprocessen skulle kunna präglas av de tankar som återfinns inom den deliberativa demokratin, för att på så sätt göra alla berörda så nöjda som möjligt. Det som har framkommit under arbetet med denna uppsats är att enligt Svevind och en majoritet av de boende i bygden har samrådet fungerat bra. Däremot är en stor del av dem som har fritidshus i området negativa till hur samrådsprocessen har gemomförts. De berörda samerna tycker att samrådet har genomförts på ett korrekt sätt men är inte nöjda med utgången. Jag har även kommit fram till att en strikt deliberativ demokrati hade varit svår att tillämpa i fallet Markbygden. Detta, bland annat, för att det är så pass många berörda parter inblandade i projektet och att maktfördelningen dem emellan är så olika.

Den 1 juli 2008 tog Sveriges riksdag beslut om att ändra reglerna i lagen om allmän sjukförsäkring. De nya reglerna innebar att den sjukskrivne blir utförsäkrad efter 365 dagars sjukskrivning. Efter 90 dagars sjukskrivning anses den sjukskrivne bli långtidssjukskriven. Att bedöma rätten till sjukpenning sker via den så kallade rehabiliteringskedjan. Om sjukskrivningen inträffat före den 1 juli 2008 börjar dessa regler gälla den 1 januari 2009 för de långtidssjukskrivna. Vid den tidpunkten befinner de sig redan på dag 180 i rehabiliteringskedjan. De myndigheter som arbetar och har ansvar att tillföra stöd och resurser till de långtidssjukskrivna är Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.   Syftet med studien är att undersöka hur de långtidssjukskrivna själva upplever de stöd – och hjälpinsatser de får för att återgå till arbetslivet. Utöver detta syftar studien till vilken betydelse vägledning tillskrivs ha i detta sammanhang. Studien har undersökt utifrån två perspektiv, i det ena läggs fokus på de långtidssjukskrivnas upplevelser och i det andra studeras Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens resurser och möjligheter för de långtidssjukskrivna.   En kvalitativ studie med abduktiv ansats har genomförts. Resultatet bygger på sex semistrukturerade intervjuer, (fyra med långtidssjukskrivna och en intervju med vardera myndigheten) som bland annat visar att det råder olika uppfattningar mellan de långtidssjukskrivna och myndighetsrepresentanterna om hur inflytandet och delaktigheten framstår för de långtidssjukskrivna. De långtidssjukskrivna i studien menar, att de inte har inflytande över vad som sker med dem. Samtidigt anser myndighetsrepresentanterna att de arbetar utifrån den enskildes behov och önskemål.

Syftet med studien var att undersöka alkoholmissbrukets betydelse för arbetet med vårdtagares möjligheter till delaktighet samt vilket bemötande hemtjänstpersonalen har mot vårdtagare med alkoholmissbruk. Frågeställningarna var; hur skiljde sig arbetet med delaktighet, enligt hemtjänstpersonal, mellan vårdtagare med alkoholmissbruk och vårdtagare utan alkoholmissbruk? Hur såg möjligheter till delaktighet ut för alkoholmissbrukande vårdtagare inom hemtjänsten, enligt hemtjänstpersonal? Hur såg, enligt hemtjänstpersonal, bemötandet ut till vårdtagare med alkoholmissbruk i förhållande till de vårdtagarna utan alkoholmissbruk? Den teoretiska utgångspunkten var teorier kring delaktighet och bemötande. Exempel på teorier kring delaktighet är att en individ måste själv uppleva sig som delaktig för att vara delaktig. Delaktighet handlar om ett samspel mellan individ och omgivning. Bemötande definieras bland annat som något som sker i en relation och i mötet mellan människor. Det empiriska materialet består av fem intervjuer med undersköterskor som arbetar inom hemtjänst. Bearbetningen av datamaterialet gjordes genom kategorisering, kodning och tematisering som sedan analyserades. Slutsatserna är att vårdtagarna har bra möjligheter till att vara delaktiga med vissa begränsningar beroende av alkoholmissbruk. Alla informanter vill att alla vårdtagare ska behandlas lika, trots detta framkommer skillnader i både arbetet med delaktighet och bemötande till vårdtagare utan alkoholmissbruks fördel. En annan slutsats är att hemtjänstpersonal saknar kunskap för att på ett professionellt sätt arbeta med vårdtagare med alkoholmissbruk.

No description available.

Syften med detta examensarbete var att få en ökad förståelse av elevers sociala delaktighet i grundskolan. Vi har även studerat vilka framgångsfaktorer som kan stärka delaktigheten utifrån elevhälsans nya mål. Vi genomförde en litteraturstudie med en kvalitativ ansats baserad på fem vetenskapliga avhandlingar, en SOU rapport och tre vetenskapliga artiklar för att skapa oss en bild av elevers sociala delaktighet. Vid analysen av insamlad data fann vi tre huvudkategorier vilka var social inklusion, social exklusion och förebyggande arbete. Dessa kategorier analyserades utifrån Meads interaktionsteori och Antonovskys teori, det salutogena synsättet.   Resultaten visade att den sociala delaktigheten inte är självklar för alla elever. Det som elever framhåller som mest betydelsefullt är att ingå i gemenskapen på ett självskrivet sätt. Vi konstaterade att elever som inte ingår i gemenskapen lägger skulden på sig själva och det är något de bär med sig resten av livet. Det är viktigt med en tillgänglig och välfungerande elevhälsa med kompetent personal. Samtidigt visade det sig att det fanns stora skillnader mellan skolors tillgång till elevhälsa. Flera stärkande faktorer lyftes fram som poängterade vikten av att skolan skapar mötesplatser för gemenskap för att öka den sociala delaktigheten. Vuxna ska finnas tillgängliga på ett naturligt sätt under hela skoldagen. Den viktigaste framgångsfaktorn är betydelsen av en god relation med föräldrar och elever.

ABSTRACT Background: The ward round is a collaboration between nurse, doctor and patient. A good collaboration and communication is essential to their interrelation. Aim: The aim of this study was to investigate patients' comprehension in regard to integrity, information and participation during round. We also looked at differences about comprehension between men and women.   Methods: A questionnaire was answered by 34 patients in three wards at the University hospital in Uppsala.   Results: The patients believed they could talk openly “quite well” but they experienced it “sometimes” disturbing to talk openly if other patients were in the room. The patients could comprehend the information “quite well” and also believed they had received information “quite well”. The patients experienced that the nurse “hardly ever” made sure that they had understood the information given them. There was not any difference about comprehension between men and women. Conclusion: The patients are mostly satisfied with the way the rounds were carried out regard to respect of their integrity. The patients could comprehend the information and they could talk openly in spite of short time. However, the nurse hardly ever made sure if they had any questions and if they had understood the information.     Key words: integrity, information, participation, rounds and patient / SAMMANFATTNING Bakgrund: Ronden är ett samarbete mellan framförallt sjuksköterskan, läkaren och patienten. Ett bra samarbete och en god kommunikation förbättrar relationen dem emellan. Syfte: Syftet med studien var att undersöka patienters uppfattning av ronden angående bevarad integritet, information och delaktighet på tre olika vårdavdelningar på Akademiska sjukhuset. Samt eventuella skillnader i uppfattning mellan män och kvinnor. Metod: Det var 34 patienter som besvarade en enkät på tre avdelningar på Akademiska sjukhuset i Uppsala. Resultat: Patienterna ansåg att de kunde prata öppet ”ganska mycket” men de upplevde det ”ibland” besvärande att prata öppet när andra patienter fanns i närheten . Patienterna ansåg att de förstod informationen ”ganska mycket” och att de fick ”ganska mycket” med information . De rapporterade däremot att sjuksköterskan ”nästan aldrig” kom in efter ronden för att kontrollera om informationen hade förståtts. Det var inga skillnader mellan män och kvinnors uppfattningar. Slutsats: Överlag var patienterna nöjda med det sättet som integriteten blev bevarad. De tycker även att de förstår informationen och att de kunde prata öppet trots att tiden var knapp. Däremot kom nästan aldrig den ansvariga sjuksköterskan in efter ronden för att kontrollera om patienterna hade frågor samt hade förstått informationen.   Nyckelord: integritet, information, delaktighet, rond och patient.

I studien undersökte vi inom vilka områden barn uppfattar att de har inflytande i verksamheten och vilka områden barn vill ha inflytande över. Syftet med denna studie är att synliggöra hur barnen själva tänker kring barns inflytande. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod i form av barnintervjuer. Vi intervjuade 20 barn i par från två förskoleklasser från två skolor. I resultatet har det framkommit att barnen inte anser sig ha mycket inflytande i verksamheten. Några barns resonemang visade att de skulle vilja ha mer inflytande medan andra barn tyckte att det var bra som det var nu. Det de främst ville ha inflytande över var rutinerna i klassen till exempel över skrivböcker, klädval och leksituationer. I studien har vi kommit fram till att barn inte har så stort inflytande över sin vardag i förskoleklassen som de skulle önska.

Sammanfattning Uppsatsen är en socialpsykologisk studie med syfte att försöka tolka och förstå några personers berättelser om hur deras psykosociala arbetsmiljö formats, förändrats och utvecklats vid lärosätet i Växjö som varit deras arbetsplats under närmare trettiofem års tid inom vilken det skett två stora organisationsförändringar dels vid bildandet av Växjö universitet och dels fusionen med Högskolan i Kalmar och bildandet av Linnéuniversitetet. Jag var intresserad att få veta något om deras upplevelser av att arbeta inom de tre organisationerna samt erfarenheter av de båda organisationsförändringarna. I studien redovisas vad som framkommit ur berättelser från fyra personer med en mycket lång anställningstid och som dessutom är mycket respekterade och har hög kompetens inom sina områden vilket enligt min bedömning, kan symbolisera något av trygga ankare inom universitetet. Upplevelsen av att arbeta inom Högskolan i Växjö 1977-1998 beskrivs av samtliga respondenter som en positiv tid.  Av intervjusvaren framgår en samstämmighet som enligt min tolkning innebar en demokratisk anda och mycket bra ledarskap. Upplevelsen av att arbeta inom Växjö Universitet 1999-2009, beskrivs inte lika samstämmigt som föregående.  Det framkommer åsikter som att det innovativa övergick till mer byråkratisk ordning och att man byggde på det som redan var och det som tillkom var forskningen. Den psykosociala arbetsmiljön inom  Linnéuniversitetet 2010 fram till våren 2012 beskrivs av merparten av respondenterna som stram hierarki, rätt utbildning är viktigt, alienation, osäkerhet, bekymmer, frågetecken, likgiltighet, passivitet, kulturkrock och personalflykt samt avsaknad av ledarskap. Fusionen ses inte helt negativt av alla men det finns ändå en oro över medarbetare som inte känner sig delaktiga, känner sig utanför, mår dåligt eller väljer att sluta.

No description available.

No description available.