Bakgrund: Idag uppmuntras pappor att vara närvarande och aktiva under graviditet och förlossning, något som påverkar hela familjen positivt. Delaktighet kan upplevas och uttryckas på olika sätt. Studier har visat att pappor inte varit så delaktiga som de önskat och haft svårt att hitta sin roll. Syfte: Identifiera och beskriva förstagångspappors erfarenheter av delaktighet under normal förlossning och BB-vistelse. Metod: En kvalitativ studie med induktiv ansats valdes. Fjorton intervjuer utfördes där materialet analyserades utifrån tematisk analys enligt Braun & Clarke. Fynd: Två huvudteman och sju underteman identifierades. Första huvudtemat var aktivt agerande med undertemana praktisk och verbalt agerande, rollen som ställföreträdare, involveras till handling. Andra huvudtemat var aktiv närvaro med undertemana finnas med, känslomässigt deltagande, deltagande i en livshändelse, bli sedd och bekräftad. Papporna vill vara delaktiga och upplever det positivt att bli involverade av barnmorskan till att delta aktivt. Delaktigheten stärks av att papporna blir sedda och bekräftade av barnmorskorna som blivande och nyblivna pappor. Delaktigheten riskerar att utebli om papporna inte får den information de behöver eller då de inte själva efterfrågar den. Konklusion: Förstagångspappors erfarenheter av delaktighet kan innebära både ett aktivt agerande och en aktiv närvaro.

Bakgrund: Humant immunbristvirus (HIV) är ett virus som försvagar immunförsvaret och bland annat sprids via oskyddat samlag. Idag finns inget botemedel mot HIV och utan dagens bromsmediciner mot viruset utvecklar alla med sjukdomen till slut AIDS. Sjukdomen finns över hela världen men skiljer sig markant i hur utbredd den är. Erfarenhet är en väsentlig del i livsvärlden och genom att förstå livsvärlden går det att förstå, beskriva samt förklara bland annat patientens vardag, lidande, vårdande och hälsa. Syfte: Syftet var att belysa patienter med HIV och deras erfarenhet kring anhörigas delaktighet i vårdandet. Metod: En systematisk litteraturstudie som utgörs av åtta vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsycINFO. Artiklarna analyserades genom en manifest innehållsanalys. Resultat: Resultatet består av två kategorier med tillhörande underkategorier. Kategorierna är Rädsla med underkategorier Stigmatisering och Ökad belastning samt Socialt stöd med underkategorier Praktisk delaktighet och Känslomässig delaktighet. Resultatet visade att anhöriga kan ha både positiva och negativa effekter för patienten med HIV. De kan vara viktigaste källan till socialt stöd samt att ha positiv påverkan på bland annat relationer och livskvalité. Slutsats: Författarna har i denna litteraturstudie kunnat från resultatet utläsa ett samband mellan anhörigas delaktighet på behandlingen hos patienter med HIV och en förbättring i vårdandet. Förbättringen innefattar bland annat ökad följsamhet i vårdandet, ökad känsla av delaktighet i vårdandet hos patienten och ett ökat emotionellt stöd i sjukdomen för patienten. Författarna har också från resultatet sett ett samband mellan delaktighet från anhöriga och känslan av att bli satta i beroendeställning och rädsla för stigmatisering.

<p>SAMMANFATTNING: I denna studie har vi intervjuat tre ungdomar om deras upplevelse av delaktighet i arbetsprocessen kring en familjehemsplacering. Syftet var att undersöka hur ungdomarna upplevt att deras åsikt och vilja uppmärksammats. Alla ungdomar var mellan 15-16 år när utredningen inleddes och samtliga tillhörde olika kommuner inom Jämtlands län. Informationen samlades in genom halvstrukturerade intervjuer och analyserades sedan med hjälp av tidigare forskning samt utvalda teorier; svensk lagstiftning, FN:s konvention om barnets rättigheter samt BBIC – Barns behov i centrum. Resultatet visar att alla ungdomar har olika upplevelser om sin delaktighet och kommunikationen med respektive handläggare. Framträdande var att samtliga hade önskat att deras åsikter och viljor uppmärksammats mer men att placeringen i sig var en bra insats. En slutsats vi har dragit efter denna studie är att kommunikationen mellan handläggare och ungdom är viktig för att insatsen skall bli så bra som möjligt och att ungdomens motivation ökar om denne känner sig delaktig och får utrymme till medbestämmande.</p>

<p>Personer med begåvningshandikapp har inte alltid haft rätten till att leva ett självständigt liv med resterande medborgare ute i samhället. Utan istället har de gömts undan på ett liv vid institutionerna ute på landet. När kommunerna tog över ansvaret för dessa individer förändrades deras levnadsvillkor och rehabiliteringen skulle ske utifrån individernas egna förutsättningar. De skulle även få rätten till egna lägenheter ute i samhället och alla individer skulle behandlas lika. Syftet med denna studie var att ta reda på hur några personer med begåvningshandikapp på C-nivå, kunde uppleva sina egna levnadsvillkor om delaktighet i deras egna LSS insatser på gruppbostäder. Undersökningen bestod av fyra stycken deltagare som hämtades från två olika gruppbostäder. En kvalitativ undersökning valdes med semi - strukturerade intervjuer. Resultatet visar på att en del brister fortfarande fanns för dessa individer men man kunde se att levnadsförhållandena hade förändrats för dem. Alla deltagare trivdes bra i sina hem men någon önskade våga berätta mer för personalen, om hur de själva ville ha det. Man berättade också att i stora drag va de nöjda med deras godemän och personalens kontaktpersoner. Det var bara en deltagare som hade en kontaktperson. Och beroende på om deltagarna hade gått i pension eller arbetade såg deras självbestämmande för sina arbeten varierande ut.</p>

<p>The aim of our research in this study, which has a qualitative attempt, is to investigate participation concerning to a few co-workers in the old-age care. The co-workers experience of participation and their definition of participation, and how participation is related to our different themes. Our themes are the present and wanted assumptions, to make participation possible. Further more does this study discuss participation in relation to the themes communication, competence education and to physical and psychic health. The method we used was primary semi-structured interviews and some observations. Some documents were used to increase our own understanding of the respondents´ situation in their daily work. The result showed that some participation was experienced, but not in the entire organization.</p>

<p>Medarbetarundersökningar är något som många organisationer genomför idag, avsikten</p><p>är oftast att man vill undersöka de anställdas upplevelse i olika frågor. Denna uppsats</p><p>har som syfte att belysa om en medarbetarundersökningsprocess även kan användas</p><p>som ett verktyg till att påverka arbetsmotivationen hos de anställda. För att uppnå syftet</p><p>användes en kvantitativ metod, där vi tog hjälp av anställda inom</p><p>hemvårdsförvaltningen. I vår undersökning deltog tre olika enheter inom</p><p>hemvårdsförvaltningen. Teori har valts utifrån syftet med undersökningen, de teorier</p><p>som har använts är motivationsteorier men även teorier som beskriver de olika stegen i</p><p>en medarbetarundersökningsprocess. Resultaten visar att en medarbetarundersöknings</p><p>process kan ha en inverkan på de anställdas arbetsmotivation. Anställda som har deltagit</p><p>i en medarbetarundersökningsprocess upplever att arbetsmotivationen har påverkats</p><p>positivt om de har fått delta aktivt i processens olika steg. Då förståelsen för arbetet</p><p>ökar, upplever den anställde även en ökad kontroll i sitt arbete vilket skapar</p><p>engagemang.</p>

<p>För att klara krav på besparingar och effektivisering inom hälso- och sjukvård har dagkirurgi som behandlingsform ökat men även som ett led av ny forskning och utveckling av kirurgiska behandlingsmetoder. Patientens behov av kunskap för att kunna klara egenvården efter ingreppet blir större då vårdtiden är kortare vid dagkirurgi. Den valda metoden är litteraturstudie och syftet var att undersöka hur patienterna uppfattade information vid dagkirurgi. Elva vetenskapliga artiklar är granskade och bearbetade och därigenom har ett resultat framkommit. Informationen har störst genomslagskraft när muntlig och skriftlig alternativt visuell information kombineras. Informationen kan förmedlas via skriftligt material, video, muntligen och telefonsamtal. Patienten visar ett tydligt behov av att ha kunskap om smärta och smärtlindring inför operation. Utbildning om eftervård är av största betydelse. Det är viktigt att individualisera informationen och använda patientens erfarenheter och kunskap i kommande informationsmaterial. Framtida forskning kan med fördel studera patientens uppfattning om information inför operation i dagkirurgi samt undersöka betydelsen av en telefonuppföljning postoperativt.</p>

<p>Dagens samhälle kräver att organisationer anpassar sig efter nya lagar, ny teknik och förändrade ekonomiska förhållanden för att överleva och vara konkurrenskraftiga, vilket i sin tur kräver att verksamheter ständigt arbetar med kompetensutveckling. Tillvägagångssättet kan skilja sig åt mellan verksamheter, beroende på deras mål och struktur. Syftet med vår undersökning är därför att jämföra kompetensutvecklingsprocessen hos fyra olika organisationer, varav en kommunal-, en statlig- och två privata verksamheter. De frågeställningar som ligger till grund för studien är om, och i så fall hur, kartläggningen av kompetens ser ut? Hur planeras och genomförs kompetensutvecklingen samt huruvida kompetensutvecklingen utvärderas och följs upp? Det empiriska materialet samlades in genom fyra intervjuer, en i vardera verksamhet. Samtliga intervjuer genomfördes med medarbetare som arbetar med kompetensutveckling. Resultatet från intervjuerna har därefter sammanställts och analyserats utifrån tidigare forskning, vår teoretiska referensram, samt vårt syfte. Vid analyserandet av resultatet har det framkommit att dialog och delaktighet är av stor betydelse vid kompetensutveckling. Dialog mellan medarbetare och chef i utvecklingssamtal har varit särskilt tydligt som grund för ett arbete med kompetensutveckling hos samtliga verksamheter. Delaktighet och ett engagemang från medarbetarna har visat sig vara nödvändigt vid kompetenskartläggning och vid genomförande av kompetensutbildning. Vidare har resultatet visat på ett flertal faktorer som bör tas hänsyn till genom hela kompetensutvecklingsprocessen. Dessa faktorer är exempelvis den rådande konjunkturen samt valet av metod vid utbildning.</p>

<p>Den 1 juli 2008 tog Sveriges riksdag beslut om att ändra reglerna i lagen om allmän sjukförsäkring. De nya reglerna innebar att den sjukskrivne blir utförsäkrad efter 365 dagars sjukskrivning. Efter 90 dagars sjukskrivning anses den sjukskrivne bli långtidssjukskriven. Att bedöma rätten till sjukpenning sker via den så kallade rehabiliteringskedjan. Om sjukskrivningen inträffat före den 1 juli 2008 börjar dessa regler gälla den 1 januari 2009 för de långtidssjukskrivna. Vid den tidpunkten befinner de sig redan på dag 180 i rehabiliteringskedjan. De myndigheter som arbetar och har ansvar att tillföra stöd och resurser till de långtidssjukskrivna är Försäkringskassan och Arbetsförmedlingen.</p><p> </p><p>Syftet med studien är att undersöka hur de långtidssjukskrivna själva upplever de stöd – och hjälpinsatser de får för att återgå till arbetslivet. Utöver detta syftar studien till vilken betydelse vägledning tillskrivs ha i detta sammanhang. Studien har undersökt utifrån två perspektiv, i det ena läggs fokus på de långtidssjukskrivnas upplevelser och i det andra studeras Försäkringskassans och Arbetsförmedlingens resurser och möjligheter för de långtidssjukskrivna.<strong> </strong></p><p><strong> </strong></p><p>En kvalitativ studie med abduktiv ansats har genomförts. Resultatet bygger på sex semistrukturerade intervjuer, (fyra med långtidssjukskrivna och en intervju med vardera myndigheten) som bland annat visar att det råder olika uppfattningar mellan de långtidssjukskrivna och myndighetsrepresentanterna om hur <em>inflytandet</em> och <em>delaktigheten</em> framstår för de långtidssjukskrivna. De långtidssjukskrivna i studien menar, att de inte har inflytande över vad som sker med dem. Samtidigt anser myndighetsrepresentanterna att de arbetar utifrån den enskildes behov och önskemål.</p>

<p>Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna:</p><p><p><em>Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation?</em> samt <em>Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation?</em></p></p><p>Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande.</p><p>Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.</p>