Syftet med denna kvalitativa studie var att undersöka hur handläggare inom socialtjänstens öppenvård för vuxna människor med missbruksproblematik upplever och beskriver brukarinflytande. I studien undersöktes de professionellas upplevelser av brukarinflytande i praktiken samt om de upplever att brukarinflytande fungerar eller ej. Studien utgick från den hermeneutiska forskningstraditionen och har en kvalitativ ansats. Sex semistrukturerade intervjuer gjordes med handläggare som arbetar inom socialtjänstens missbruksvård. Resultatet tolkades utifrån empowermentteorin så som den beskrivs av Ole Petter Askheim, Bengt Starrin och Robert Adams. Resultatet visade att de professionella som arbetar inom socialtjänsten upplever att brukarinflytande är en viktig del i arbetet med vuxna människor med missbruksproblematik och att det är en förutsättning för att nå ett bra resultat. De professionellas erfarenhet är att relationen mellan dem och klienterna är en viktig faktor för att inflytande ska kunna fungera på ett bra sätt. När det finns en god relation så upplever de professionella att inflytandet fungerar bra och fyller en viktig funktion i behandlingsarbetet.

No description available.

I dagens samhälle förändras omgivningen för organisationer allt snabbare vilket tvingar organisationer att ständigt anpassa sig efter snabbt föränderliga villkor. Trots det så misslyckas över hälften av alla förändringar att nå ett önskat resultat. Kommunikationen i organisationsförändringar är fortfarande ett relativt outforskat område trots att det är en bevisat viktig faktor vid förändringar. Vårt syfte är att undersöka kommunikationens roll vid organisationsförändringar och på vilket sätt faktorer inom kommunikation har påverkat resultatet av en förändring. Vi har utfört en kvalitativ studie i en organisation, där vi har intervjuat åtta deltagare på olika hierarkiska nivåer i organisationen, samt utfört två deltagande observationer i arbetet. Materialet har analyserats enligt vår analysmodell utifrån vår kategorisering och tolkning. Våra resultat tyder på att kommunikationen har en viktig roll i organisationsförändringar. Möjlighet till delaktighet och dialog har ofta en central betydelse för vilket meningsskapande individen gör av ett förändringsinitiativ, och påverkar andra viktiga faktorer som förtroende, oro och informationsspridning.

The function of budgetary controls is to control the resource allocation within companies. It can also be an instrument for measure and control subordinates and/or business units’ performance (Van der Stede 2001). This paper concerns the latter; when the budgetary control function is used to measure and control subordinates performance based on budget. Previous research in this area has not yet accomplished to explain the effects of tight budgetary control which Hartman (2000) considers as the main issue to be concerned about in management accounting research. Previous research has presented contradictory findings regarding tight budgetary control explained by positive effects as well as negative effects during the last decades. Further, these findings provide us with contradictory results in which budget participation is initiating intended effects or unintended effects such as budgetary slack. With this in mind we have invented a model including these variables, intended to find the context and effects. This study includes subordinates from different companies within Sweden and it is based upon a self-completion survey. Our intention with this paper is to present an explanation according to budgetary slack. The result shows that tight budgetary control does affect the degree of slack as well as participation do. Further, we present evidence that high participation moderates the effect of tight budgetary control on slack.

Syftet med detta arbete är att belysa vilken typ av språkbruk används av lärarna/pedagogerna då de samtalar med barnen, beroende på genus, i förskolans och skolans olika typiskt verksamhetsknutna situationer. Studien som genomförts är en observations- och intervjustudie. Vi har genomfört vår studie i en förskola och en skola för att sedan jämföra om olikheter förekommer inom de olika verksamheterna. Vi har även intervjuat lärarna och pedagogerna i förskolan respektive skolan för att de ska ge sin bild av hur de anser att det arbetar med genusfrågor och hur de anser att samtalen i verksamheterna ser ut. Vi har genomfört observationerna under samling/lektion, rast och mattillfälle för att se om samtalens utformning varierar beroende på de pedagogiska situationer som förekommer inom förskolan och skolan. Skillnaderna i samtalens utformning visade var små ur ett genusperspektiv i båda verksamheterna. Däremot framkom skillnader i initiativtagande till samtal från barnen i relation till genus men även från lärarna och pedagogerna gentemot barnen.

Syftet med vår studie var att undersöka i vilken utsträckning förskolepersonalen anser att de ger barn möjlighet till inflytande över sin vardag i förskolan. Arbetet syftade vidare till att synliggöra hur personalen arbetar för att barn ska bli delaktiga i verksamheten. Vi har genomfört en enkätundersökning med både öppna och slutna frågor. Enkäterna delades ut till fyra kommunala förskolor där all personal som arbetar i barngruppen fick möjlighet att besvara enkäterna. Resultatet visar att förskolepersonalen anser att de arbetar medvetet med att få barnen delaktiga samt med att ge dem inflytande. Barnens ålder har betydelse för i vilken omfattning de får tillgång till material då personal som arbetar med yngre barn kan begränsa tillgången av säkerhetsskäl. Flertalet deltagare lyfter fram dokumentation som en värdefull metod i arbetet med att stärka barns inflytande i förskolan. Under studien har vi kommit fram till att förskolepersonalen i förskolan anser att de arbetar med att få barnen delaktiga i verksamheten samt att de uppfattar att de ger barn inflytande över sin vardag men på olika sätt och inom olika områden

Föräldrars delaktighet i omvårdnaden av barn på sjukhus har inte alltid varit självklar. Först efter andra världskriget började barns behov av föräldrar på sjukhus belysas av forskare inom psykologi samt omvårdnad. Trots fortsatt utveckling av föräldrars delaktighet inom barnsjukvården återfinns fortfarande brister inom området. Syftet med litteraturöversikten var att belysa föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnaden av sitt barn på sjukhus. Resultatet visar föräldrars upplevelse av delaktighet i omvårdnad av barn på sjukhus utifrån tolv vetenskapliga artiklar. Resultatet innefattar fyra kategorier av delaktighet som belyser föräldrars upplevelser; närvaro, information, beslutsfattande och praktisk omvårdnad. Konklusionen beskriver föräldrars positiva och negativa upplevelser av delaktighet. Förslag på ytterligare  nationell forskning inom ämnet samt i relation till genusperspektivet ges. Framtidens vårdutveckling med utbildning i ämnet kan vara nationella riktlinjer, standardvårdplaner och e-hälsa. / Parent participation in the nursing care of their children in hospital haven´t always been obvious. Not until after the Second World War children´s need of their parents in hospitals were elucidated by researchers within psychology and nursing. Despite continued development of parent participation within children’s nursing care there is still deficiencies in that area. The aim of the study was to describe parent’s perception of participation in the nursing care of their children in hospital. The result shows parental perceptions of participation in the nursing care of children in hospital based on twelve scientific articles. The result includes four categories of participation which elucidate parental perceptions of; being present, information, decision-making, practical nursing care. The conclusion describes parent’s positive and negative perceptions of participation. Suggestions on further national studies within the area and in relation to the gender perspective are given. The futures care development with education on the subject could be national guidelines, Standardized Care Plan and e-hälsa.

Syftet med denna undersökning och uppsats är att ta reda på om det finns en samsyn när det gäller att arbeta med åtgärdsprogram och om det saknas hur ser attityden ut då? I Skolverket (2008) står det att: ”Kravet på att utarbeta åtgärdsprogram omfattar alla skolformer utom förskoleklassen […] ” Undersökningen är kvalitativ och baseras på enkätfrågor samt intervjuer, urvalet i undersökningen består av pedagoger från olika yrkeskategorier på två mindre, mellansvenska skolor med förskoleklass till år 5. Dessutom intervjuade vi rektorer,specialpedagog, speciallärare samt skolsköterska.Resultatet visade att det finns en samsyn även om det skiljer sig åt i vissa anseenden. Rektor har yttersta ansvaret för att ett åtgärdsprogram upprättas och delar, tillsammans med sin personal, synen på nyttan av ett åtgärdsprogram.

Abstract The purpose of this essay is to study in what way teachers in preschool work with pupils enabling them to gain influence and involvement in their learning. Influence means being able to make your voice heard which is an important component of a democratic society. Involvement is about being part of a community in which everyone is welcomed regardless of beliefs and opinions. Several of today's researchers believe that learning occurs in interaction between people. Teachers providing meaningful assignments to pupils, they become more motivated to learn. The study is based on observations of how teachers work with influence and involvement in controlled sessions, and interpretations of them. My results show that children become involved in their learning when they are confronted with a variety of pedagogical approaches to learning. The children have influence over time they want to spend on their individual work. The children have no influence over the fundamental planning of the work sessions. However, they have some influence over how a lesson develops when teachers allow their response to influence the continuation of the lesson through discussion, song and reflection. Keywords: Influence, involvement, competent children, interaction

Sammanfattning Syftet med denna studie var att studera barns delaktighet och interaktion i samlingen. Begreppet samling finns inte med i förskolans läroplan Lpfö98 (Utbildningsdepartementet 2006), trots detta förekommer samlingar och ses som ett naturligt moment på de flesta förskolor idag. Intresset för att studera samlingen väcktes då den har en lång och stark tradition bakom sig. Det blir då intressant att studera hur delaktighet och interaktion sker i samlingen eftersom delaktighet hör nära samman med inflytande som belyses starkt av förskolans läroplan Lpfö98, (Utbildningsdepartementet 2006) och interaktionen för att den är en grundläggande social handling för att bygga en relation till en annan individ. De teoretiska utgångspunkterna för denna uppsats har varit att se barn som sociala aktörer vilket innebär att barn betraktas som kreativa, aktiva sociala aktörer som ordnar sin sociala samvaro i samspel med andra. Vi har även försökt inta ett barns perspektiv som menas att vi försöker att se saker och ting utifrån barnens ögon. För att genomföra denna studie har vi använt oss av videoobservationer. Studien har utförts på en förskola under en period av fem dagar och totalt åtta samlingar har observerats.   Resultatet visade att interaktionen mellan barnen främst skedde genom kroppsspråk och imitation. Interaktionen mellan barn och pedagog skedde främst genom det verbala språket. Det sågs att pedagogerna gav en utförligare respons till barnen när interaktionen dem emellan handlade om samlingens innehåll. Resultatet visade även att barnen var mer eller mindre delaktiga beroende på samlingens innehåll. När barn emellan interagerade med varandra under samlingen var barnen ibland delaktiga i samlingens innehåll men även i hög grad delaktiga med varandra. Delaktigheten syntes på olika sätt, dels genom att barnen tog initiativ till att interagera, att barnen sjöng med i sångerna och gjorde rörelser eller att de iakttog uppmärksamt. Dock gav pedagogerna olika grad av respons på dessa olika sätt att vara delaktig på.   Nyckelord Videoobservation, förskola, samling, barns perspektiv delaktighet, interaktion