Enligt den nationella handlingsplanen för handikappolitiken ska samhället vara tillgängligt för alla personer med funktionsnedsättningar år 2010. Syftet med studien var att undersöka tillgängligheten för rullstolsburna och rollatoranvändare i allmänna byggnader som erbjuder passiva nöjesaktiviteter i Sundsvalls kommun. Utvalda områden ur instrumentet Housing enabler (2010) användes för att undersöka tillgängligheten i de besökta byggnaderna. För att undersöka åskådarplatserna utformades en checklista utifrån Bygg ikapp handikapp (2001). Resultatet visade att det råder brist på tillgänglighet i de besökta nöjeslokalerna med bland annat höga trösklar och instabil ytbeläggning utomhus. Det var i regel godkända anpassningar vid de besökta byggnaderna dock fanns det brister i utformningen av åskådarplatser för rullstolsburna. I studien framkom likheter för rullstolsburna och rollatoranvändare gällande de faktorer som hindrar tillgänglighet i byggnaderna.

Vårt syfte med arbetet har varit att ta reda på lärares syn på samt arbete med elevinflytande. I vår uppsats har vi velat belysa förutsättningar, fördelar och nackdelar med elevinflytande. Vi har granskat vad som står i styrdokumenten angående ämnet och vi har också tittat på olika teorier som kan ligga bakom avsnittet om elevinflytande. Genom att använda oss av en kvalitativ forskningsmetod, har vi fått fram olika resultat om elevinflytande i praktiken. Vi har tolkat vårt resultat, som vi fått från våra intervjuer, utifrån den hermeneutiska traditionen vilket gett oss en bild av hur verkligheten kan se ut. Hur lärare ser på elevinflytande skiljer sig åt. Det formella inflytandet kännetecknas av klassråd och elevråd medan det informella präglar inflytandet i undervisningen. Vi har valt att lägga tyngd vid det informella elevinflytandet. Vårt resultat pekar på att elevinflytandet i undervisningen inte finns i den utsträckning som styrdokumenten förespråkar. Det är dock en önskan från de flesta lärare att elevinflytandet ska öka.

Syftet med vår undersökning var att ta reda på huruvida pedagogernas förhållningssätt och arbetsmetoder kan främja delaktigheten för barn med hörselnedsättningar i förskolan. Huvudfrågeställningarna som ställdes var hur pedagogerna beskriver sitt arbets- och förhållningssätt för att främja barnets sociala miljö. Hur beskriver pedagogerna sitt arbets- och förhållningsätt i den pedagogiska miljön? Hur beskriver pedagogerna utformningen av den fysiska miljön? De teorier vi funnit relevanta i detta sammanhang handlar om hur fysisk, social och pedagogisk miljö är viktiga faktorer för delaktighet. För att finna svar på våra frågor använde vi oss av kvalitativa intervjuer som genomfördes med fem olika pedagoger vid olika förskolor. Resultatet visade att det fanns möjligheter för barnen med hörselnedsättningar till delaktighet, men att det samtidigt är ett område som kan utvecklas betydligt mer.

No description available.

Syftet med studien var att studera år 4-6 egna tankar om motivation för att ta reda på vad de själva känner att de behöver för att vilja skriva. Det ledde oss till frågeställningarna: Vilka faktorer upplever eleverna som betydelsefulla för att motivation ska skapas, Vilka yttre förutsättningar menar eleverna har betydelse för deras motivation? samt Hur upplever eleverna samspelet i klassrummet och dess betydelse för deras motivation? Genom intervjuer, vilka har genomförts med totalt 16 elever på två olika skolor, har vi försökt nå ett djupare plan där eleverna fått chansen att dela med sig av sina innersta tankar om skrivsituationer. Studien gjordes med elever vars lärare ansåg att de saknade motivation till skrivande. Det visade sig tydligt att eleverna är olika och att de har olika erfarenheter vilket gör att deras svar visar att de även har olika behov. Resultatet pekar på vikten av ett meningsfullt arbete där tydligheten från läraren står i centrum tillsammans med ett stort engagemang. Men dessutom indikerar resultatet att eleverna har svårt att släppa den traditionellt formaliserade arbetsordningarna i skolan vilket ger negativa konsekvenser. Dessa uppfattningar kan förklaras med att eleverna inte är vana vid förändringar och inte kan föreställa sig att arbeta på ett annat sätt. Alla elever i studien ansåg att det var läraren som bestämde i klassrummet, och eleverna påpekade att det inte fanns mycket intresse av att skriva då man inte fick inflytande på undervisningssituationen. Förslag på vad som kunde motivera elever till skrivande var ökat datoranvändande. Idag användes datorn bara i mån av tid av utskrift av bilder, eller när någon behövde skriva rent.

Studie syftar till att belysa hur två förskolor arbetar med barns delaktighet och inflytande i den dagliga verksamheten. Jag har i min forskningsansats gjort observationer i verksamheten och tagit del av deras skrivna dokument som berör barns delaktighet och inflytande. Detta då jag fann det intressant att sätta det skriva utsagorna i relation till vad verksamheten praktiskt ger uttryck för. Studien lyfter bland annat fram fyra specifika situationer som sker mellan barn och pedagoger. Dessa situationer synliggör vilken påverkan pedagogernas barnsyn, bemötande och förhållningssätt har på deras utformingen av arbetet. I resultatet kan man också utläsa vilken påverkan förskolans miljö, regler, rutiner och traditioner har för barnets möjligheter och förutsättningar för ett reellt inflytande i vardagen

I studien undersökte vi hur ett antal verksamma förskollärare organiserar sina samlingar och även hur de resonerar kring samlingarnas syfte i förskolan. Vi undersökte även barns inflytande och delaktighet inför och under samlingarna. I studien använde vi oss av en kvalitativ undersökningsmetod innehållande både observationer och intervjuer med verksamma förskollärare. I resultatet har det framkommit att de flesta förskollärarna organiserar sina samlingar på liknande sätt, utifrån barnens ålder och med ett liknande innehåll. Förskollärarnas resonemang kring samlingens syfte har vi kunnat sammanfatta i tre punkter som är gemenskapen, en lugn stund för att kunna möta alla barn och en lärandesituation. Det framkom även i resultatet att barns inflytande inför och under samlingarna är begränsade

Studiens syfte var att undersöka personalens attityder kring placerade ungdomars delaktighet i behandling på SiS ungdomshem Bärby. Undersökningen grundas på fem intervjuer med behandlingsassistenter på de tre avdelningar inom institutionen som erbjuder behandling. Utifrån tre frågeställningar har jag sökt att undersöka dessa attityder, eventuella förändringar i dessa över tid samt hur personalen uppfattar yrkesrollens dubbla funktion varpå resultatet analyseras utifrån Harts teorier kring ungas deltagande samt Goffmans beskrivningar av den totala institutionen. Resultatet visar på att behandlingsassistenterna ser ungdomarnas delaktighet och inflytande under placeringen som helt avgörande faktorer för behandlingsresultatet, samtidigt som ett antal hinder för delaktighet beskrivs; främst i arbetet med behandlingsplaner och i kontakten med Socialtjänsten. Den dubbla yrkesrollen bekräftas i resultatet, och informanterna beskriver både vikten av att företräda ungdomarna och hjälpa dem att få fram egna resurser, samtidigt som man fyller en bevakande och gränssättande funktion. Likheterna med Goffmans totala institutioner är, förutom institutionens inneslutande karaktär, inte många. Däremot beskriver personalen många av de svårigheter i relationen mellan personal och ungdom som Goffman visar på i sin studie av 1960-talets institutioner. De informanter som arbetat mer än tio år på institutionen beskriver tydliga förändringar i attityder till ungdomarna, både gällande förhållningssätt och i arbetet med familj och nätverk. Införandet av ett lösningsfokuserat arbetssätt på Bärby beskrivs som den viktigaste enskilda faktorn till förändring

Samtidigt som barnmorskeyrket kännetecknas av snabb teknisk utveckling, organisatoriska förändringar och rationalisering, är barnmorskors kommunikation, arbetstillfredsställelse samt kompetensutveckling viktiga faktorer för  barnmorskornas välmående och deras kvalitativa vårdarbete. Syftet med studien  var att beskriva kommunikationen mellan barnmorskor samt mellan barnmorskor   och annan vårdpersonal med avseende på dess inverkan på arbetsförhållanden.  Åtta barnmorskor intervjuades på två förlossnings- och BB avdelningar på ett sjukhus i sydvästra Sverige. En kvalitativ innehållsanalys med en induktiv ansats har använts. Datainsamlingen har skett genom semistrukturerad intervju. Vårt  resultat visade att Barnmorskorna har ett framgångsrikt arbetslag (workteam), där  de har ett starkt kollegialt stöd samt stöd av sina ledare i det dagliga arbetet. Ett  antal framgångsfaktorer för barnmorskornas välfungerande kommunikation  identifierades. Det öppna arbetsklimatet, den rådande arbetskulturen, ledningens  lyhördhet, engagemang och kompetens, barnmorskornas möjlighet till tid och rum för reflektion och återhämning samt deras förhållningssätt till sitt arbete och födande kvinnor räknas till de viktigaste faktorerna. Den väl fungerande kommunikationen inom arbetslaget och med annan vårdpersonal påverkar starkt barnmorskornas arbetstillfredsställelse. Arbetstillfredsställelse möjliggör barnmorskornas delaktighet och påverkansmöjlighet samt lärande och kompetensutveckling.  Arbetstillfredsställelses positiva återverkningar  kan bidra  till att barnmorskorna kan erbjuda ett kvalitativt bättre vårds- och omvårdnadsarbete  åt födande kvinnor.

Bakgrund   ”Förskolan ska erbjuda barnen en trygg miljö som samtidigt utmanar och lockar till lek och aktivitet. Den ska inspirera barnen att utforska omvärlden. I förskolan ska barnen möta vuxna som ser varje barns möjligheter och som engagerar sig i samspelet med både det enskilda barnet och barngruppen.” (Lpfö98, 2010)  Med föregående citat intresserade vi oss för hur barnen upplever detta på förskolan. Med utgångspunkt från vår egen praktik och i arbetet med barn och läroplan ville vi synliggöra om barnen verkligen uppfattar oss pedagoger som engagerande och som kan se till varje barns och barngrupps livsvärld.  Syfte  Syftet med studien är att få en inblick i barns upplevelser av pedagogernas medverkan i leken. Vi har satt fokus på barn i åldrarna fyra och fem år, vi använde oss av mindre gruppkonstellationer för intervjuer. Detta gör vi genom tre frågeställningar som behandlar; Barnens upplevelser om pedagogernas medverkan i leken, barnens beskrivningar av pedagogernas roll i leken samt på vilket sätt barnen upplever att de har inflytande och makt över sin lek. Vår studie har ett fenomenologiskt perspektiv.  Metod  Tanken med studien är att undersöka hur barn upplever pedagogernas medverkan i leken. Metoden utgörs av gruppintervjuer med barn samt ljudinspelning under intervjuerna. Vi har sammanställt, analyserat och kategoriserat alla intervjuer genom att lyssna på samtalen och skrivit ut dessa i pappersform. Sammanlagt har 22 barn deltagit i studien. För att alla barn skulle få komma till tals i grupperna minimerade vi grupperna till att vara ca 4-5 barn i varje intervjugrupp. Studien är en kvalitativ studie.  Resultat  Utifrån de resultat som vi kom fram till i studien kan man se att barnen har olika upplevelser av pedagogernas medverkan i leken. En del av barngrupperna menar att pedagogerna var bra på att leka och var involverade i leken samtidigt som de underkastade sig de roller som barnen ville att de skulle ha i en lek. En barngrupp ansåg att pedagogerna absolut inte kunde leka utan hellre gjorde andra saker som att stå vid datorn eller prata med kollegor. Ett tydligt mönster som vi såg från alla intervjugrupper var att barnen upplevde att de fick bestämma när de skulle leka och vilka regler som gällde i leken, men att det även fanns regler på förskolan som bara fanns där.