Syftet med denna studie är att bidra med kunskap om hur lärare i årskurs F-3 gestaltar demokratifostran inom ramen för SO-undervisningen med särskilt fokus på vilka kommunikationsmöjligheter som erbjuds eleverna. Intresse för ämnet väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen där jag mötte olika gestaltningar och förhållningssätt gällande demokratifostran. För att undersöka detta vidare har jag observerat tre lärare utifrån vilka demokratifostrande inslag och kommunikationsmöjligheter de erbjuder eleverna. Studien bevittnade tre väldigt olika klassrumsmiljöer med påvisade goda exempel, men även en del brister. Bristerna gällde främst de kommunikationsmöjligheter som erbjöds eleverna, men även brist i visad respekt från lärarens sida. Studiens slutsatser är att demokratifostran förekom på en betydligt lägre nivå än väntat och skolor måste jobba mer aktivt med demokratifostran genom kvalitetskontroller av sina verksamma lärare.

<p>Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.</p>

<p>Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan. Vid sidan av de skriftliga dokumenten förs även informella samtal med medlemmar i elevrådet samt pedagoger vid skolan. Materialet väljs ut och valideras i förhållande till teorier kring demokratins form, innehåll och värde. Därefter belyses elevrådets arbete vid den specifika skolan, utifrån en pedagogisk teori om deliberativ skoldemokrati, grundat på dialog och samförstånd mellan både elever och lärare. Det är de främsta argumenten som ska föregå lärarens auktoritet eller andra statusaspekter. Det företagsamma lärandet är en relativt ny pedagogik och elevrådets arbete utvärderas utifrån en rad sociala färdigheter, som kan sammankopplas med elevernas möjligheter att demokratisera sig själv och övriga elever vid skolan, genom elevrådsverksamheten. Resultatet visar på de pedagogiska metodernas avgörande betydelsen för att implementera demokratiska värderingar och arbetsmetoder hos eleverna, som möjliggör uppnåendet av en elevdemokratiserande skolutveckling. Därifrån kan elever, lärare och skolledning arbeta integrerat, vid sidan av varandra för en skolutveckling utifrån ett elevperspektiv.</p>

Syftet med denna uppsats var att göra en fallstudie på en gymnasieskola och undersöka om det fanns förutsättningar på skolan för att fostra demokratiska medborgare. Undersökningen gjordes i ett elevperspektiv. För att kunna undersöka detta var jag först tvungen undersöka vad för förutsättningar som krävs för att skolan ska kunna fostra demokratiska medborgare. Jag kom fram till, efter att ha studerat styrdokument och relevant litteratur, att för att kunna fostra elever till demokratiska medborgare krävs det att dessa får arbeta demokratiskt i praktiken, dels genom klassråd och dels genom att kunna påverka arbetsformerna på skolan och även examinationsformerna. Det krävs även att undervisningsformerna bygger på diskussion och dialog. Det deliberativa samtalet är viktigt för att fostra demokratiska medborgare. För att undersöka om dessa förutsättningar fanns på denna skola använde jag mig av en enkätundersökning som delades ut till 104 elever i årskurs tre på skolan. Resultatet av dessa enkäter visade att det finns förutsättningar till ett deliberativt samtal på skolan. Dock används sådana undervisningsformer som inte gynnar diskussioner och dialoger som exempelvis plenarundervisning och eget arbete och läsning i högre utsträckning än sådana former som gynnar det som exempelvis grupparbete och klassrumsdiskussioner. Arbetet med den praktiska demokratin som exempelvis klassråd verkar knappt fungera på skolan.

Vår studie om utanförskap lyfter problematiken kring utanförskap bland elever i fritidshem. Studien visar hur vanligt förekommande utanförskap är bland elever i fyra olika fritidshem i en mindre kommun i Småland. Vad som uppmärksammas i studien är huruvida fritidspedagogerna är medvetna kring utanförskapet, både det frivilliga och ofrivilliga, samt ifall fritidspedagoger möjligen kan arbeta utifrån ett deliberativ demokratiskt synsätt för att försöka motverka utanförskap. Deliberativ demokrati innebär att man låter eleverna vara delaktiga och få inflytande i gemenskapen samt verksamheten, genom samtal, argumentation och diskusson. Vi har valt att intervjua åtta fritidspedagoger samt gjort observationer i barngrupper i fyra olika fritidshem i kommunen för att försöka få fram ett resultat. Kommande resultat som framförs i studien är: Utanförskap är inte vanligt förekommande bland elever i fritidshem, däremot är det många elever som frivilligt väljer att vara ensamma. Deliberativ demokrati är ett okänt begrepp bland fritidspedagoger men anses ändå vara centralt i deras dagliga arbete till viss del genom att elever får lov att samtala och diskutera om både aktiviteter, utvärdering samt kring personliga händelser. Både fritidspedagoger och resultatet ifrån observationer, tyder att det är möjligt att eleverna blir mer delaktiga i gemenskapen och verksamheten genom att inneha ett deliberativ demokratiskt synsätt i fritishemverksamheten.

This essay focuses on Finnish immigrants living in Sweden and their experiences of educationof literature in Swedish upper secondary school. It concerns the fact of how education ofliterature can be used to strengthen students’ formation of cultural identity. The essay tries toidentify obstacles as well as possibilities in the teaching of literature with a view to deepenand enrich this process. The method consists of a phenomenological approach includinginterviews with a group of Finnish immigrants living in Sweden. The theoretical backgroundof this composition comes from various fields such as the didactic, literary and socialpsychology sphere. Keywords in the analysis have been cultural identity, subjective relevanceand deliberative democracy. The results have shown that the cultural contents as well as thecultural variety in Finnish literature taught in class are often experienced to be unvaried andstatic. The results have also exposed the danger of a homogenous cultural landscapeaccording to Jürgen Habermas’ ideas of the public sphere and post-colonial literary theorieson how cultural power is bound up with social power. The role of the Swedish teacher hasfurthermore been discussed in ways of how to interpret and understand curriculum and how tosupport and teach literature in aim to support identity process.

Att undersöka möjligheterna att åstadkomma elevdemokratisering genom ett elevråd utgör studiens syfte. Detta mot bakgrund av den svenska skolans värdegrund som lyfter fram elevernas inflytande över sin utbildning, samt deras rättigheter att bli hörda, att organisera sig och att påverka sin vardag. Det åligger läraren att och föra över demokratiska värderingar samt att fostra demokratiska medborgare, enligt styrdokumenten. Elevrådet vid en gymnasieskola i Halland utgör studieobjektet för undersökningen, som granskas genom de mötesprotokoll, informationsbroschyrer och affischer som producerats under dess första verksamhetsår. Metoden för materialinsamling och dess bearbetning har sin utgångspunkt i teorier som presenteras inom ramen för demokrati- och pedagogikforskning inom den svenska skolan. Vid sidan av de skriftliga dokumenten förs även informella samtal med medlemmar i elevrådet samt pedagoger vid skolan. Materialet väljs ut och valideras i förhållande till teorier kring demokratins form, innehåll och värde. Därefter belyses elevrådets arbete vid den specifika skolan, utifrån en pedagogisk teori om deliberativ skoldemokrati, grundat på dialog och samförstånd mellan både elever och lärare. Det är de främsta argumenten som ska föregå lärarens auktoritet eller andra statusaspekter. Det företagsamma lärandet är en relativt ny pedagogik och elevrådets arbete utvärderas utifrån en rad sociala färdigheter, som kan sammankopplas med elevernas möjligheter att demokratisera sig själv och övriga elever vid skolan, genom elevrådsverksamheten. Resultatet visar på de pedagogiska metodernas avgörande betydelsen för att implementera demokratiska värderingar och arbetsmetoder hos eleverna, som möjliggör uppnåendet av en elevdemokratiserande skolutveckling. Därifrån kan elever, lärare och skolledning arbeta integrerat, vid sidan av varandra för en skolutveckling utifrån ett elevperspektiv.

No description available.

According to the Swedish curriculum the education should establish respect for human rights and democratic values (Skolverket, 2011, s.7). The purpose of this study is to investigate how five first grade teachers understand the democracy education and how they practice it in reality. I have, based on the purpose of this study issued following questions: What is the teachers interpretation of the democracy education?  How does the teachers work with democracy in practice? What difficulties does the teachers see with the democracy education? This study is made through a qualitative method based on interviews with five teachers. The results show that the teachers at both schools, despite the different definitions of the concept of democracy, yet interprets democracy education relatively equal. All of the teachers perceive the democracy education as an assignment where the focus is on student participation, responsibility and opinions as well as human rights. In practice the work with the democracy education is done through activities such as class councils and voting. The teachers also emphasizes discussions as an important part of the democracy education which can be linked to deliberative democracy. The difficulties that teachers see with the democracy education concerns being neutral to certain values. One conclusion from this study is that teachers work with democracy education mostly on the basis of learning for and learning through democracy.

Discussions about the democratic deficit of the European Union have gotten more intense and the criticism usually points towards a great gap between the citizens and the EU politics. In this study the political communication policy is being put under the scope to investigate to what extent the policy is designed to counter the democratic deficit, supported by the theory of deliberative democracy. The analysis examines three aspects of the deficit – decentralization, participation and the distribution of information – and makes research into the communicative measures that have been implemented. The importance for EU to make deliberation possible is stressed throughout the essay and in the conclusion I argue that improvements still need to be made.