I den allmänna debatten har förtätning av städer och orter fått en ledande ställning som ett sätt att skapa resurseffektiva och hållbara samhällen. Urbaniseringen i svenska storstadsregioner har gjort att kranskommuner växer kraftigt. Som ett resultat av detta, sker stora satsningar på ny samhällsbebyggelse i flera kranskommuner runt om i landet. Trots detta tycks det saknas en djupare förståelse i hur förtätningsdiskursen gör sig förstådd och kommer till uttryck i kranskommunal planering. Syftet med denna studie är att synliggöra vilka uppfattningar som framträder i diskursen kring förtätning i kranskommunal planering idag samt studera relationen mellan diskurs och den bebyggelse som utvecklas. Studien bygger på en kritisk diskursanalys i tre steg som genomförts i Huddinge kommun, söder om Stockholm. Först har en textanalys av aktuella styrdokument och planhandlingar inom kommunen utförts. Vidare har en fokusgrupp med planarkitekter från Huddinge kommun fått diskutera ämnet närmare i en workshop. Slutligen har pågående planprojekt sammanställts för att studera kopplingen mellan diskurs och byggd form. Studiens resultat visar att förtätning, trots sin starka ställning som rådande planeringsideal, är vagt definierad och bygger på individuella förståelser. I sammanställningen av pågående planprojekt framgår det att förtätning artar sig på mycket olika sätt i dess fysiska dimension. Studien fastslår att den diskursiva framställningen av förtätning tenderar att frångå ett skalperspektiv, vilket innebär att förtätningens lokala, kommunala och regionala betydelse blir otydlig. Studiens slutsatser pekar på att förtätning tycks vara ett sätt att konstruera exploatering som resurseffektiv och hållbar, utan att egentligen skilja den från andra typer av nyexploatering, vilket kan ses som en reproduktion av en hållbarhetsdebatt i en tid och på en plats som präglas av tillväxt. / Densification has become a prominent strategy for resource efficient and sustainable development in Swedish planning debates. Increased urbanisation has led to rapid growth on the urban fringe in a number of municipalities. As a result, major investments have been made in urban developments. However, there seems to be a lack of understanding of how densification is framed and perceived in planning within the urban fringe. This study examines how densification is framed and understood within urban fringe planning and how the densification discourse is related to the actual development. The study is based on a triangulation of a critical discourse analysis carried out in the municipality of Huddinge, south of Stockholm. Firstly, policy and legally binding planning documents from Huddinge have been textually analysed. Secondly, a workshop was held with a focus group consisting of seven planners from the municipality. Finally, ongoing development plans were compiled in order to investigate the relation between discourse and actual development within the municipality. The results show that densification, despite its strong position as a popular planning strategy, is vaguely defined and based on individual perceptions in planning practice. The compilation of ongoing development plans shows that densification varies significantly in regard to physical form and location. The study suggests that densification appears to be a favorable way of promoting development as an efficient and sustainable form of urban growth, without distinguishing it from other types of spatial development. This could be seen as a reproduction of the ongoing sustainability debate in a time and place characterised by growth.

In Stockholm today, there is a shortage in housing and one way to supply the market with new housing is through densification. This degree project investigates the possibility to improve an existing courtyard and surrounding through densification. By visiting six different courtyards a greater understanding of what factors that makes up a good courtyard was obtained. The doctoral thesis Uncommon ground written by Eva Minoura set the base for the deeper understanding of the structure of courtyards and what creates ownership within them. Based on the research a specification of requirements was developed describing how to carry out a socially sustainable densification. By locating areas with low ownership and build there, territorial boundaries can be changed. Densification with minimal effect economically and ethically on the neighborhood enables the current qualities and living to be kept and the densification is positive for the area. The importance of clear territorial ownership and respectful densification led the way for this suggestion of building densification. The purpose with the project is to highlight a densification which reshapes an existing territorial misuse. Thereby increasing the value, not only for the separate home, but the value of the area. The question is what values to follow and how to implement a densification according to them. The result is illustrated through drawings of a densification in Bärkinge, an area in the Stockholm suburb Tensta. The proposal is attached to the rapport. The proposal is a townhouse with four separate homes each 208 !". Its placement, corner to corner with existing development changes the territorial misuse by enclosing the previously open courtyard. The proposal is changeable homes, adaptable over the years. The entry level is flexible in the sense that it can be altered without large affection to the house. Each home stretches over three floors where the upper floors two and three are constructed in a typical Swedish family home layout with bedrooms on top and living and kitchen underneath. The project presents four alternative plans, one for the large family, one for multiple living, one with extra accessibility and the last with space for home office. The project is a suggestion of a building in a Swedish million dwelling area using ground territorial misused ground and making a new attractive area using studied preconditions for densification.

Gegenstand der vorliegenden Arbeit war das Einwirken von gasförmigem Ammoniak auf Rotbuchenholz (Fagus sylvatica L.) und Fichtenholz (Picea abies Karst.). Das Holz wurde unter isothermen Bedingungen bei verschiedenen Druckstufen von Normal-druck bis zu annähernd Sattdampfdruck des Ammoniakgases modifiziert. Die Unter-suchungen sind in materialseitige und verfahrensseitige Versuche einzuordnen. Ma-terialseitig lag der Fokus auf holzchemischen und holzphysikalischen Veränderun-gen. Im Rahmen der holzphysikalischen Versuche wurden auch mechanische Ver-dichtungen durchgeführt und das Fixierungsverhalten betrachtet. Bei den verfah-rensseitigen Untersuchungen wurden die Quellung, die Temperatur und die Masse des Holzes während der Ammoniakbegasung beobachtet. Es wurde herausgefunden, dass Ammoniak zu einem starken Temperaturanstieg des Holzes am Beginn eines Begasungsvorgangs führt. Die Masse und die Quellmaße des Holzes steigen hingegen kontinuierlich im Versuchsverlauf an. In der tangentialen Holzrichtung quillt das Holz stärker als es für die Quellung durch Wasser bekannt ist. Von den Zellwandbestandteilen wird die Hemicellulose infolge der Ammoniakbe-handlung stark degradiert. Das Lignin und die Cellulose sind hingegen chemisch sehr stabil gegenüber der Behandlung. Eine Besonderheit bei der Cellulose ist, dass die kristallinen Bereiche durch den Ammoniak ab einem bestimmten Druck gequollen werden. Die Cellulose ändert dadurch ihre kristalline Struktur von Cellulose I zu Cel-lulose III. Der Ammoniak führt analog zur Umwandlung der kristallinen Cellulose zu einer Selbstverdichtung des Holzes, was eine Rohdichteerhöhung von bis zu 30 % bewir-ken kann. Infolgedessen wird die Rohdichteerhöhung, die durch die mechanische Verdichtung hervorgerufen wird, verstärkt. Die Quellmaße steigen durch die Ammo-niakbehandlung stark an, jedoch werden die verdichteten Abmessungen gegenüber einer Wasserquellung sehr gut fixiert. Die dauerhafte Rückverformung hin zu der ursprünglichen Abmessung ist somit sehr gering. Die Holzarten Rotbuche und Fichte verhalten sich gegenüber dem Ammoniak wei-testgehend analog. Die Imprägnierung, Verdichtung und Fixierung sind trotz großer chemischer und anatomischer Unterschiede bei beiden Holzarten möglich. / The subject of the present study was the effect of gaseous ammonia treatment on European beech wood (Fagus sylvatica L.) and Norway spruce wood (Picea abies Karst.). The wood was modified under isothermal conditions at different pressure levels from normal pressure to almost saturated vapour pressure of the ammonia gas. The investigations can be divided into material related and process related ex-periments. On the material side, the focus was on wood-chemical and wood-physical changes. As part of the wood-physical experiments, also mechanical densifications were carried out and the fixation behaviour was examined. In the process-related investigations, the swelling, temperature and mass of the wood were observed dur-ing ammonia treatment. It was found that ammonia leads to a strong temperature increase of the wood at the beginning of a modification process. The mass and swelling dimensions of the wood, however, increase continuously during the course of the experiment. In the tangen-tial direction of the wood, the wood swells more than is known for swelling caused by water. The cell wall component hemicellulose is strongly degraded as a result of the ammonia treatment. The lignin and cellulose, on the other hand, are chemically very stable to the treatment. A special aspect of cellulose is that the crystalline areas are swollen by the ammonia when a certain pressure is reached. The cellulose thus changes its crystalline structure from cellulose I to cellulose III. The ammonia leads to a self-densification of the wood in analogy to the transformation of the crystalline cellulose, which can cause an increase in density of up to 30 %. As a result, the in-crease in density caused by mechanical compression is intensified. The swelling di-mensions increase strongly due to the ammonia treatment, but the compacted di-mensions are very well fixed compared to water swelling. The permanent defor-mation back to the original dimensions is therefore very low. The wood species European beech and Norway spruce behave in a similar way to-wards ammonia. Impregnation, compaction and fixation are possible with both types of wood despite major chemical and anatomical differences.

This thesis examines if and how densification as a spatial planning tool can be used in order to improve the social sustainability and the inclusivity and to achieve a spatially integrated built environment in the city district Skäggetorp in Linköping. Skäggetorp is spatially and in particular socially segregated from the rest of Linköping, and the residents in Skäggetorp in general have a low socioeconomic background. The social exclusion is a consequence of the spatial segregation, which makes the exclusion further problematic. The thesis will analyse this through a document analysis of the planning programme for Skäggetorp as well as through interviews conducted with professionals at Linköping municipality working with or in relation to urban planning. The thesis found that Linköping municipality wants to densify the area around Skäggetorp and spatially connect it to the nearby neighbourhoods, as well as create a more mixed city district by adding the city functions and the types of housing that Skäggetorp lacks today. A mix of housing, businesses and offices, along with a diversity in housing types, types of living and tenure forms will create a larger diversity among the citizens in Skäggetorp, which in turn will improve the social sustainability in the neighbourhood. Additionally, Linköping municipality states that public spaces and parks are important to develop as well, in order for citizens from both Skäggetorp and other neighbourhoods to meet.

Inom sentida urban utveckling har teori gällande förtätning blivit allt vanligare inom hur rumslig utformning tar form. Detta innebär alltså en ökad bebyggelse och befolkning inom en viss yta. Positiva effekter av detta är bland annat en mer effektiv användning av mark, minskad miljöpåverkan till följd av kortare resor samt en påstådd ökad tillgänglighet till följd av bättre anslutning och närhet till destinationer. Det denna kandidatuppsats vill utreda är i vilken mån fysisk struktur påverkar den vardagliga tillgängligheten. Detta genom en jämförande studie av föräldrars resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola i de två primärområdena Utby och Olivedal i Göteborgs kommun. Uppsatsen utgår ifrån en definition av tillgänglighet vilken uppnås genom samspel mellan närhet och anslutning å ena sidan samt mobilitet å andra. Tillgänglighet kan således uppnås genom närhet till målpunkter samtidigt som mobilitetsverktyg för att överbrygga avstånd också spelar in. Längre avstånd kan således sätta högre krav på mobilitet som faktor (Haugen, 2012:3). Genom en digital enkätstudie så har kvantitativa empiriska data från flertalet föräldrar inom respektive primärområde samlats in och analyserats. Analys har utgått ifrån aktuella frågeställningar gällande samband mellan rumslig struktur och hur vardaglig tillgänglighet uppnås, samt vilka rumsliga faktorer som påverkar för föräldrars val av transportmedel vid resor kopplat till lämning och hämtning vid förskola. Vid analys av resultat framkommer hur tidseffektivitet och smidighet utgör avgörande motiv vid val av transportmedel till och från förskola. Uppnådd tillgänglighet influeras därmed av vad som möjliggör för tidseffektivt resande. I områden med tät bebyggelse är närhet vanligtvis viktigast för tillgänglighet, medan längre avstånd ökar betydelse av mobilitet. Vid korta avstånd är gång och cykling konkurrenskraftiga alternativ, medan längre avstånd gynnar kollektivtrafik och bil. Jämförelse mellan områden visar därtill skillnad inom mobilitetsverktyg då tillgång till bil och parkering är större inom Utby medan alternativ för kollektiv trafik är fler inom Olivedal. I tidsgeografiska termer kan således rumslig struktur påverka hur vardagen formas då de mest tidseffektiva alternativen tenderar att premieras av individen. / In contemporary urban development, the theory of densification has become increasingly common in shaping spatial design. This implies increased construction and population within a certain area. Positive effects of this include more efficient land use, reduced environmental impact due to shorter travel distances, and alleged increased accessibility resulting from better connectivity and proximity to destinations. The purpose of this thesis is to investigate the extent to which physical structure affects everyday accessibility. This is done through a comparative study of parents' journeys related to drop-off and pick-up at preschool in the two primary areas of Utby and Olivedal in the municipality of Gothenburg. The thesis is based on a definition of accessibility, which is achieved through the interaction of proximity and connectivity on the one hand, and mobility on the other. Accessibility can thus be achieved through proximity to destinations, while mobility tools to bridge distances also play a role. Longer distances may therefore place higher demands on mobility as a factor (Haugen, 2012:3). Through a digital survey, quantitative empirical data from several parents in each primary area have been collected and analyzed. The analysis is based on relevant research questions regarding the relationship between spatial structure and the attainment of everyday accessibility, as well as the spatial factors influencing parents' choice of transportation for preschool-related journeys. The analysis of the results reveals that time efficiency and convenience are crucial motivators in the choice of transportation to and from preschool. Attained accessibility is thus influenced by what enables time-efficient travel. In densely populated areas, proximity is usually the most important factor for accessibility, while longer distances increase the importance of mobility. For short distances, walking and cycling are competitive options, while public transportation and cars are favored for longer distances. Furthermore, a comparison between the areas shows differences in terms of mobility tools, as access to cars and parking is greater in Utby, while there are more public transportation options in Olivedal. In terms of time geography, spatial structure can therefore influence the shaping of everyday life, as individuals tend to prioritize the most time-efficient alternatives.

Förtätning är ett av samhällsplaneringens mest diskuterade ämne, dels för att uppnå målen för hållbar utveckling men också för att tillgodose den ökade efterfrågan på centrala bostäder. Det finns för- och nackdelar med att planera för en kompakt stad och för en förtätning. Fördelar med att förtäta en stad och skapa blandad användning är att det leder till ett minskat bilberoende då det finns en närhet till det behövliga som exempelvis affärer, arbete och skola. Det finns en mängd olika sätt att förtäta en stad på. Det finns exempelvis påbyggnad, ombyggnad eller nybyggnad. Två strategier som har diskuterats är vertikal- och horisontell planering. Vertikal planering innebär att det byggs på höjden och har blivit ett vanligare sätt att planera på under senare tid och sättet har fått allt mer uppmärksamhet jämfört med horisontell planering där det byggs lägre byggnader på en större markyta. Rumslig multikriterieanalys kommer att tillämpas i detta arbete för att se om det finns möjliga förtätningsområden i Östersunds centrala del. Syftet med detta examensarbete är att identifiera de mest lämpliga platserna i Östersunds centrala del där en förtätning kan ske. Litteraturgranskning och intervjuer ligger som grund för framtagandet och rangordningen av de kriterier och faktorer som ingår i multikriterieanalyserna. Först granskades litteratur för att få en bättre förståelse samt en teoretisk grund för vilka faktorer och kriterier som var av betydelse att hantera i analyserna. De kriterier och faktorer som togs fram stärktes genom intervjuer med en sakkunnig planarkitekt på Östersunds kommun. De faktorer som var av betydelse skulle sedan rangordnas och detta gjordes av fem planarkitekter på Östersunds kommun. Efter detta viktades faktorerna. Viktningsmetoden som användes var Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). Multikriterieanalyserna resulterade i nio restriktionskartor samt fem faktorkartor. Därefter skapades det två resultatkartor där den första visar på de lämpligaste platserna inom kvarteren att förtäta och den andra visar de lämpligaste kvarteren att förtäta. Detta resulterade i fyra kvarter och fem platser som fick de högsta värdena och dessa har analyserats och utvärderats mer ingående och ställts mot varandra för att få fram den mest lämpliga platsen att förtäta. Det kvarter med det högsta värdet var ”Skinnhandlaren” därefter ”Onkel Adam”, ”Lagmannen” och sist ”Magistern/Busstorget”. Utifrån beskrivningen och utvärderingarna av kvarten har studien kommit fram till att kvarteret Magistern/Busstorget var det lämpligaste att förtäta. / Densification is one of the most discussed subjects of urban planning, partly to achieve sustainable development goals, but also to meet the increased demand for central housing. There are obvious pros and cons of planning for compact citties and densification. The advantages of densifying a city and creating mixed use are that it leads to a reduced car dependency, as there is proximity to the needs, such as business, work and school. There are a variety of ways to densify a city such as vertical extension of existing buildings, rebuilding of existing houses or new construction. Two exemples of planning concepts have shaped the built environment; vertical planning means tall buildings with small footprints and it has become a more common way of planning, and the concept has gained more attention than horizontal planning, building lower buildings on a larger areas. Spatial multicriteria analysis is applied in this thesis to see if there are possible densification areas in the central part of Östersund city. The purpose of this thesis is to identify the most suitable places in the central part of Östersund city where a densification can occur. The literature review and interviews form the basis of the development of the analysis, containing the ranking of the criteria and factors. First, literature was reviewed to gain a better understanding as well as a theoretical basis for the factors and criteria that were relevant to manage in the analyses. The criteria and factors were strengthened through interviews with an expert level architect of Östersund municipality office. The factors that were relevant were then ranked by five planners at Östersund municipality office. After that, the factors were weighted. The weighting method used was Rank Sum weights (RS) (Roszkowska, 2013). The MCA resulted in nine restriction maps and five factor maps. Then, two result maps were created where the first shows the most suitable places in the neighbourhoods to densify and the other shows the most suitable neighbourhood area to densify. This resulted in four neighbourhoods and five places that received the highest values, and these have been analyzed and evaluated more thoroughly and set against each other to find the most suitable site to densify. The neighbourhoods with the highest value was "Skinnhandlaren" then "Onkel Adam", "Lagmannen" and last "Magistern/ Busstorget". Based on the description and the evaluations of the neighbourhoods, the study has found that the Magister/Busstorget neighbourhood was the most suitable for densification.

No description available.

Bristen på bostäder som tillgodoser Malmö stads förväntade befolkningsantal i kombination med ett ökat fokus på miljön och klimatet har resulterat i ett skifte i hur det planeras och utvecklas i våra städer. Förtätning har kommit att bli ett ideal samt en trend inom stadsutveckling och planering som anses tillgodose en ökad urbanisering i kombination med att möjliggöra för en mer hållbar stadsutveckling. I Malmö stads översiktsplan används förtätning som en av strategierna för att nå målet om en tät, grön och blandad stad.  Bellevuegården och södra Hyllie är två områden i Malmö som är framväxta under olika stadsplaneideal. Bellevuegården från miljonprogramseran med modernistisk planering som ideal respektive Hyllie som planerats och utvecklats i nutid när förtätning råder som ideal och trend. Genom dokumentstudier och intervjuer söker denna uppsats svar på hur Malmö stads förtätningsstrategier förekommer i två olika områden som är framväxta under olika ideal som ovan nämnda. Vidare syftar studien till att undersöka om förtätning är ett hållbart tillvägagångssätt och om det anses vara vägen att gå för vidare utveckling. Resultatet av studien visar att beroende på vilka ideal områden är framväxta under så skiljer sig strategierna för att förtäta i området. Olika perspektiv behöver vägas mot varandra för att utfallet ska bli så bra som möjligt. I redan befintliga och äldre områden som Bellevuegården är det stort fokus på att förhålla sig till den befintliga byggnationen och därmed behöva ta innergårdar och dylikt i anspråk för att kunna anpassa detta till dagens trender och problem. Syftet med förtätning i redan befintliga områden bör därmed vara att området ska kompletteras med funktioner och bostäder som anses saknas idag. Detta gör att aktörerna ställs inför utmaningar gällande bland annat att de boende i området inte ska påverkas negativt i form av högre levnadskostnader eller risken att området gentrifieras på grund av att området nu får bättre standard. I nyare områden som södra Hyllie är grunden likt en blank canvas och det byggs därmed med täta kvarter med plats för höga andelar invånare på mindre yta. Marken som tas i anspråk här är istället högkvalitativ jordbruksmark och något som anses behöva kompenseras med att utveckla klimatsmarta och klimatvänliga områden. / The lack of housing that meets Malmö city’s expected population, in combination with an increased focus on the environment and climate, has resulted in a shift in how our cities are planned and developed. Densification has become an ideal and a trend in urban development and planning which is considered to accommodate increased urbanization in combination with enabling sustainable urban development. In Malmö city's general plan, densification is used as one of the strategies to achieve the goal of a dense, green and mixed city. Bellevuegården and southern Hyllie are two areas in Malmö that have emerged under different urban planning ideals. Bellevuegården from the million program era with modernist planning as ideal and Hyllie as planned and developed in the present with densification prevails as ideal and trend. Through document studies and interviews, this study seeks to understand how Malmö city’s densification strategies occur in the two different areas with different prerequisites, meaning that they have emerged under different ideals as previously mentioned. Furthermore, the study aims to investigate whether it is considered the way to go or not.  The results of the study show that depending on under which ideal areas have emerged, the strategies for densification in the area differ. Different perspectives need to be weighed against each other in order for the outcome to be as good as possible. In already established and older areas such as Bellevuegården, there is a great emphasis on relating to the existing architecture, thus having to utilize courtyards and the like in order to be able to adapt to today’s trends and challenges. This means that the actors are faced with challenges regarding partly the residents of the area in order not to affect them negatively in the form of higher living costs or the risk of the area being gentrified, but also because the aim is for the area to be supplemented with functions and housing that are considered lacking today. In newer areas such as southern Hyllie, the foundation is like a blank canvas and it is therefore built with dense blocks with room for high proportions of residents on a smaller surface area. The land that is used here is instead high-quality agricultural land and something that is considered to need to be compensated for by developing climate-smart and climate-friendly areas.

Naturreservat är en svensk skyddsform med syfte att bevara värdefull natur och sällsynta arter, upprätthålla biologisk mångfald och erbjuda rekreation för människor. Den pågående urbaniseringen genom förtätning och expansion leder till att mängden besökare i stadsnära naturreservat ökar, vilket medför att dess naturmiljö utsätts för ett ökat slitage, som i sin tur riskerar att hota syftet med skyddsformen. Ett stadsnära naturreservat som påverkas av urbanisering är Nackareservatet i Stockholms län.  Studiens syfte är att undersöka hur naturmiljön i stadsnära naturreservat påverkas av urbanisering samt hur dithörande negativa ekologiska effekter kan motverkas. Studien följer en kvalitativ explorativ design och datainsamlingen genomförs genom en litteraturstudie och en intervjustudie. Studien visar att urbanisering ökar belastningen på naturmiljön i stadsnära naturreservat, såsom Nackareservatet, genom att mängden besökare ökar. Detta leder till att mark och flora påverkas, vilket försämrar livsmiljöer för djur, växter och mikroflora. Dessutom syns beteendeförändringar och ökade stressnivåer hos djur. Interaktionen mellan människor och djur kan däremot förbättra rekreationsupplevelser och gynna vissa djurarter, men sammantaget kan det konstateras att urbanisering resulterar i minskad biodiversitet. Urbanisering genom exploatering i närheten av reservatet kan även påverka dess inre naturmiljö. I Nackareservatet syns detta genom försämrade ekologiska spridningssamband och livsutrymmen för djur, och det kan ha bidragit till torrare våtmarker.  För att ett stadsnära naturreservat som Nackareservatet ska kunna hantera de konsekvenser som följer av en fortsatt urbanisering krävs förbättring av informationsskyltar med föreskrifter, bättre markering av stigar, noggrannare uppföljning av effekterna från närliggande exploatering samt större hänsyn till de ekologiska spridningssambanden. Ett starkare juridiskt skydd kan behöva införas som avser att bevara reservatet och förhindra oönskad exploatering i närheten. Om vattennivåerna i reservatet ökar till följd av ökade regnmängder orsakade av klimatförändringar och ökad avrinning från exploaterade närområden, kan utredning behöva göras för hur detta ska hanteras. Huruvida dessa metoder är tillräckliga för att hantera konsekvenser som följer av en fortsatt urbanisering går att ifrågasätta. Därmed krävs fler studier som undersöker hur stadsnära naturreservat påverkas av urbanisering och hur dess negativa effekter kan motverkas. / Nature reserves are a Swedish form of protection aimed at preserving valuable nature and rare species, maintaining biological diversity, and providing recreation and nature experiences for people. The ongoing urbanization through densification and expansion increases visitors to urban-adjacent nature reserves, resulting in increased wear on their natural environment, which risks threatening the purpose of the protection. An urban-adjacent nature reserve affected by urbanization is Nackareservatet in Stockholm County.  The purpose of the study is to examine how the natural environment in urban adjacent nature reserves is affected by urbanization, as well as how associated negative ecological effects can be mitigated. The study follows a qualitative exploratory design, and data collection is conducted through a literature review and an interview study.   The study demonstrates that urbanization increases pressure on urban-adjacent nature reserves, such as Nackareservatet, due to a rise in visitor numbers. This impacts soil and flora, which deteriorates habitats for animals, plants, and microflora. Additionally, animals exhibit behavioral changes and increased stress levels. Interaction between humans and animals can, however, enhance recreational experiences and benefit certain animal species, but overall, urbanization results in reduced biodiversity. Urbanization through exploration near the nature reserve can also affect its internal natural environment. In Nackareservatet, this is seen through degraded ecological dispersal links and habitats for animals, and it may have contributed to drier wetlands.  To enable an urban-adjacent nature reserve like Nackareservatet to manage urbanization, improvements are required in informational signs with regulations, better trail markings, enhanced monitoring of the effects of nearby development, and greater consideration should be given to ecological dispersal links. Stronger legal protection may be necessary to preserve the reserve and prevent unwanted exploitation in the vicinity. If water levels in the reserve increase due to higher rainfall and increased runoff from exploited nearby areas, an investigation may be needed on how to manage this. Whether these methods are sufficient to manage the consequences of continued urbanization is questionable. Therefore, more studies are needed to investigate how urban-adjacent nature reserves are affected by urbanization and how its negative effects can be mitigated.

Uppsatsen undersöker och beskriver motstånd motförtätning i Stora Mossen, en välbeställd villaförort angränsande Stockholms innerstad. Materialet speglas i relation till fysisk plats (space), hur motstånd skapas och rättfärdigas i samspel med omgivningar och de sociala förutsättningar som sätts utav dem. Motståndet är som sådant en spegling av det liv och de förutsättningar som existerar i Stora Mossen med omnejd, och står därmed inte nödvändigtvis i relation till staden eller länet i stort. Underlaget är inhämtatunder vintern 2011/2012 och består av offentligt material från kommunala utskott, kontor och styrelser; skriftliga klagomål från och halvstrukturerade intervjuer med närboende samt observationer utförda på plats. / Thesis concern local resistance to densification projects in Stora Mossen, a well-off suburb to Stockholm. The material shows how resistance is formed and shaped in relation to space, as a part of life and the economic and social situation of the concerned area as opposed to the metropolitan area at large. Source material consists of public material, written complaints, semi-structured interviews with informants as well as field observations performed during the winter 2011-2012.