Syftet med denna empiriska studie är att undersöka hur lärare i svenskämnet förhåller sig till digitala verktyg samt hur dessa används i svenskämnet. Studiens metod är en semistrukturerad intervjumetod med sociokulturella perspektivet och ett designteoretiskt perspektiv som teori. Informanterna som deltar i studien är sex aktiva svensklärare i årskurserna 4–9 med varierande andra ämnen. Resultatet visar att det både finns för- och nackdelar med användning av digitala verktyg då det bland annat kan bidra till att elever skriver längre texter samt att skrivutvecklingen kan öka med hjälp av samarbete mellan eleverna. Studiens resultat visar att om lärarna genomför en strukturerad undervisning ökar det elevernas motivation vilket leder till en ökad skrivutveckling. Nackdelarna som tas upp i resultatet är bland annat att elever blir slarvigare med sitt textskrivande samt att det grammatiska, strukturella och meningen med inlärandet blir lidande. Elever reflekterar inte över vad eller hur de skriver vilket resulterar i att deras skrivutveckling hämmas. En annan aspekt som tas upp är att trots den ökade användningen av digitala verktyg ges inga kompetensutbildningar. Detta gör det svårt för lärare att följa med i utvecklingen vilket kan göra att undervisningen kan bli lidande. Studiens slutsatser visar att lärarnas kompetens är en viktig del för att elever ska kunna få den utbildning de behöver. Det visar även att trots vissa negativa aspekter med digitalt skrivande är det ett värdefullt verktyg i undervisningen och är till stor hjälp för elever med bland annat olika språksvårigheter.

Syftet med arbetet är att undersöka hur en musiker utvecklar sin artikulation. För att undersöka detta har jag under sex veckors period övat artikulation ungefär tio minuter per dag. Under dessa övningstillfällen har jag fört loggbok för att kunna dokumentera mina upplevelser av min process, samt videofilmat ett urval av dessa övningstillfällen.  Som teoretisk utgångspunkt har ett designteoretiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras hur olika resurser har använts samt hur progressionen i lärandet har sett ut. Det framkommer hur jag har använt olika resurser för att kunna artikulera bättre i mitt musicerande. I diskussionen diskuterar jag kring de olika resursernas påverkan på min utveckling och kring stråkens progression i relation till det designteoretiska perspektivet och tidigare forskning. / The purpose of this study aims on musician’s development of their articulation. In order to investigate this, I have practiced articulation ten minutes per day within six weeks. During these exercises, I had been writing a logbook to document my personal experience throughout the process. I have also video documented a selection of these practice occasions. The design theory perspective has been used as a theoretical base. The result shows an overview of how resources were used and how the learning progress has occurred. The result also reveals how I have used various resources in order to develop my string technique and to improve my own articulation overall. The last chapter contains a discussion about the impact of resources on my personal development and the progression I made within bow technique. The outcome is presented in relation to the perspective of design theory as well as the previous research on this subject.

Syftet med studien är att undersöka hur lärare och elever på musik- eller kulturskola kommunicerar med varandra i enskild undervisning med fiol som instrument. Med hjälp av videoobservation som metod har tre lärare och deras elever observerats. Studiens teoretiska utgångspunkter utgörs av ett designteoretiskt och multimodalt perspektiv. I resultatet framkommer att lärarna använder sig av ett flertal olika kommunikationssätt i sin undervisning. Kommunikationssätten är instruerande, frågeställande, förevisande, metaforiskt och humoristiskt kommunikationssätt. Resultatet visar även att dessa kommunikationssätt kombineras på olika sätt. I diskussionskapitlet diskuteras lärarnas olika sätt att designa undervisningen samt vilka förutsättningar olika typer av design får för elevers lärande. / The aim of this study is to explore how teachers and pupils in music schools communicate during one-to-one music lessons with violin as instrument. With video observation as a method, three teachers and three pupils have been observed. This study has its theoretical base in the design theoretical perspective and multimodality. The results show that the teachers use several different ways of communication in their teaching; they instruct and demonstrate, they use questions and metaphors and also communicate in a humorous way. The results even show that the ways of communication are combined in different ways. In the discussion chapter the teachers’ different teaching designs are discussed as well as which conditions different types of designs has for the pupils learning.

Under mitt tredje år på Musikhögskolan Ingesund bestämmer jag mig för att åka på utbyte till Conservatorio Superior de Música de Canarias, Las Palmas, Gran Canaria. Det tredje läsåret ska vi skriva ett självständigt arbete om ett valfritt ämne inom musik. Jag valde att studera min inlärning av flageolettspel på barytonsaxofon, då jag hade hittat ett stycke för solo-barytonsaxofon och blåsorkester som gick upp på flageolett-tonerna. Att kunna spela flageoletter på saxofon är en kännedom som många anser som proffsigt. När jag sedan som saxofonlärare har dessa kunskaper om hur det är att lära sig spela flageoletter tror jag att det kommer ge mig en vidare synvinkel på problem som uppkomma. Syftet är att se hur jag designar mitt lärande och uppmärksammar de problem jag stöter på samt hur jag hanterar dessa. Jag har valt att studera detta ur ett designteoretiskt perspektiv med videoobservation samt komplimenterande anteckningar som metod där jag har fem filmer över en sex veckors period. I resultatdelen diskuterar jag hur jag designat mitt lärande samt vilka hinder jag stött på och hur jag hanterat dem. / During my third year at Ingesund School of Music I decided to engage in an exchange student program at the Canary Conservatory Superior of Music in Las Palmas, Gran Canaria. The third school year you´re assigned to write an independent self-study on an optional topic within music. I had chosen to study my learning of the altissimo register on the baritone saxophone, because I found a piece for baritone saxophone solo with wind band that has music that goes to the altissimo register. The knowledge of playing in the altissimo register is considered as a professional knowledge. Pursuing my career as a saxophone teacher and including this knowledge about learning of the altissimo register I think I will have a greater view of which problems you can find throughout the process. The purpose of the assignment is to see how I design my learning and pay attention to problems and see how I handle them. I have chosen to study this through a design theory perspective with video observation and complimentary notes as the method of this study which I got five films over a six weeks long period. In the result part I discus how I have designed my learning and which problems I did found and how I handled them.

Studiens syfte är att undersöka tillvägagångssätt vid legatoövningar och hur gitarrspelet utvecklas genom dessa övningar. Forskningsfrågorna är: Vilka semiotiska resurser använder jag mig av för att förbättra min legatoteknik? Till vad används de semiotiska resurserna? Hur har gitarrspelet utvecklats efter tio veckors legatoövningar? Studiens teoretiska perspektiv är designteori med fokus på didaktisk design, representation, transformation, tecken på lärande och multimodalitet. Jag övade legato i en halvtimme, fem dagar i veckan, i tio veckor. För att kunna analysera processen skrev jag en loggbok i slutet av varje övningspass. Övningspassen filmades en gång i veckan under projektet. Resultatet visar de kroppsliga, språkliga och materiella resurser som användes vid övningen. De resurser som beskrivs i resultatdelen är blick, händer, fötter, ansikte, huvud, loggbok, instruktionsmaterial, elgitarr, förstärkare, ljudinställningar, spegel och dator. Framförande av övningar från början och slutet av projektet jämfördes för att undersöka om övningarna haft någon verkan. Gitarrspelet visade sig bli mer precist, snabbare, mer avslappnat, och med större rytmisk kontroll. Resultaten diskuteras utifrån det teoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som utgör en bakgrund till arbetet. / The purpose of this study is to examine approaches to legato exercises and to observe the development of my guitar playing from these exercises.  The research questions are: What semiotic resources do I use to improve my legato technique? How are these resources used? In what ways has my guitar playing evolved from ten weeks of legato practicing? The study’s theoretical perspective is design theory with focus on didactic design, representation, transformation, signs of learning and multimodality. I practiced playing legato thirty minutes, five days a week for ten weeks. In order to be able to analyse the process I wrote a log book after each practice session. One practice session was video documented every week during the project. The results show the various bodily, linguistic and material resources that were used during the practicing. The semiotic recourses in the result sections are eyes, hands, feet, face, head, logbook, instructional material, electric guitar, amplifier, tone settings, mirror and computer. Performances of exercises from the start of the project were compared to performances from late in the project, in order to examine whether the exercises had any effect. The guitar playing ended in greater accuracy, more speed, more relaxed technique and improved rhythmic control. I discuss the results based on the study’s theoretical perspective, and the literature and research used for this study.

Syftet med detta arbete är att undersöka på vilket sätt det är möjligt att designa en övningsprocess för att uppnå spelteknisk utveckling på instrumentet piano och om denna process kan gynna en utveckling inom området improvisation. För att undersöka detta har jag under en tioveckorsperiod övat på två specifika övningar, ca. fem övningspass i veckan á 20-30 minuter per tillfälle. Dokumentation av övandet har skett via videofilmning och loggboksskrivande. Jag har i analysen utgått från ett designteoretiskt perspektiv. I resultatdelen av arbetet beskrivs vilka resurser jag använt för att öva, hur övningen designats samt hur mitt pianospel, med inriktning på improvisation, påverkats av detta övande. Det har i resultatet framgått att många olika typer av resurser använts och att mycket av det jag valt att fokusera på har gett positiva resultat. I diskussionsdelen diskuteras resultatet utifrån det designteoretiska perspektivet samt den litteratur och tidigare forskning som jag presenterat. / The purpose of this study is to observe and examine my own learning process when practicing technique on the piano. The purpose is also to observe how this affects my piano playing. In order to examine this I have, during a ten week period, practiced two specific exercises, five times a week 20-30 minutes per session. I documented the sessions via video and a logbook. I have chosen a design theoretical perspective as my theoretical basis. In the result section, I describe which resources I have used in my practice, how I choose to design my practice as well as how it has affected my piano playing. It turns out that I have used many different resources and that many of them has produced positive results. Lastly, I discuss the results in relation to relevant literature and research.

Studiens syfte är att få insikt i och identifiera lärares arbete kring rytmik och hur det inkluderas i individuell tvärflöjtsundervisning på musikskolan. I bakgrundskapitlet beskrivs Dalcroze-metoden och tidigare forskning om rytmik. Som teoretisk utgångspunkt används ett designteoretiskt perspektiv där lärande och meningsskapande via semiotiska resurser som står i fokus. Studien är kvalitativ, och stimulated-recall-intervjuer används som metod. Fyra tvärflöjtslärare har videofilmats när de undervisar. Dessa videofilmer har legat till grund för intervjuerna. Intervjuerna har sedan transkriberats med fokus på de resurser och undervisningsdesigner som lärarna använder sig av i undervisningen. Resultatet visar lärarnas undervisningsdesigner, vilka bygger på deras förhållningssätt till samt genomförande och utvärdering av användningen av rytmikinspirerad undervisning. I resultatet framkommer också att lärarna använder sig av kroppsligt baserade notblad, kroppen, spelandet och talet som resurs för lärande. I diskussionen lyfts fyra övergripande mönster i lärarnas undervisning: medvetet och omedvetet arbete samt flöjtistiskt och musiskt arbete med rytmikinspirerad undervisning. / The purpose of the study is to gain insight into and identify teachers' work with eurhythmics, and how it is included in individual flute lessons at the music school. The background chapter describes the Dalcroze method and previous research on eurhythmics. As a theoretical basis the design theory perspective is used, where focus on learning and meaning making through semiotic resources are in focus. The study is qualitative, and stimulated-recall interviews are used as a method. Four flute teachers have been video documented when they teach. These videos have been the basis for the interviews. The interviews have been transcribed with focus on the resources and teaching designs the teachers use in their teaching. The result shows the teachers´ teaching designs, based on their approach to, implementation and evaluation of the use of rhythmically inspired teaching. The results also show that the teachers use a bodily based sheet of music, the body, playing and speaking as learning resources. In the discussion, four overall patterns are raised in the teachers' work: aware and unaware work, as well as education that aims to learning how to play the flute and general musical knowledge learning with rhythmically inspired teaching.

Studiens syfte är att undersöka förskollärares förhållningssätt kring digitala verktyg i utomhuspedagogik och deras syn på lärandet med hjälp av digital teknik. Studien genomfördes på fyra förskolor som alla bedriver pedagogik utomhus med semistrukturerade intervjuer som spelades in med en diktafon. Det insamlade materialet transkriberades sedan från ljud till text och utgör grunden för vår analys. Vår analys tolkas genom ett designteoretiskt perspektiv med hjälp av två valda begrepp, design-i-lärande och design-för-lärande. Resultatet av vår studie visar att det i en utomhuspedagogik finns både möjligheter och utmaningar och att det är i upplevelsen lärandet sker samt att platsen är betydelsefull. Vad som även blir synligt är pedagogens egen digitala kompetens och vilken roll den spelar för hur lärandet med hjälp av digitala tekniker tas vidare.

Syftet med arbetet är att undersöka en sångares kroppsliga gestaltning av ett musikstycke vid musikaliskt framträdande. Detta har undersökts genom videofilmning av framträdanden, och analyser av dessa med fokus på kroppsliga uttryck. Till detta har loggbok förts över tankar och händelser från framträdandena. I analysen av framträdandena har som teoretiskt perspektiv ett multimodalt designteoretiskt perspektiv använts. I resultatet presenteras hur olika resurser används, hur dessa resurser samspelar och hur de påverkar varandra. Det framkommer att den kroppsliga gestiken har två huvuduppgifter vid framträdanden, dels att vara stödjande för sångtekniken samt uttrycka och gestalta ett budskap. Det framkommer också att inre visuella bilder används, dels för att gestalta och förmedla ett budskap. I diskussionen diskuteras olika förutsättningar för framträdanden utifrån det designteoretiska perspektivet och den tidigare forskning som tagits upp i bakgrundskapitlet. / The purpose of this study is to examine the singer’s physical disposition when performing a piece of music. This has been investigated by video documented performances and analysis with a focus on bodily expressions. To transfer the thoughts and events from the different performances, I have used a logbook. The multi-modal design theory perspective has been used as a theoretical perspective in the analysis of the performances. The result shows how the various resources are used and how these resources interact and how they affect each other. The bodily gestures have two main tasks during the performances: to be supportive of vocal technique and to express and portray a message. Results emerge indicating that the internal visual images are used to partly portray and convey a message. In the discussion chapter different aspects for the performance are discussed based on the design theoretical perspective and the previous research raised in the background chapter.

Med utgångspunkt i min bristande notläsningsförmåga är syftet med föreliggande studie att undersöka vilka resurser utöver själva noterna som jag använder vid inlärningen av ett noterat musikstycke. Detta sker via videoobservation, dikterad loggbok, samt insamling av tidigare data. Tre olika övningspass á 20 minuter ligger till grund för resultatet. Dessa analyserades och bearbetades utifrån ett designteoretiskt perspektiv. I resultatet beskrivs vilka resurser jag använde, hur de användes, samt varför de användes. I diskussionsdelen belyses resultatet utifrån ett designteoretiskt perspektiv, jag resonerar kring behovet av att använda dessa resurser, samt diskuterar orsaken till min problematik och vägen framåt. / Based on my lacking ability to read sheet music, the purpose of this study is to examine what resources beyond the music notation I use in the process of learning a piano piece from sheet music. This is done through video observation, a dictated journal, and collection of previously available data. Three separate practice sessions of 20 minutes each is the basis for the result. These were analyzed and processed based on a design theoretical perspective. The result describes which resources I used, how they were used, as well as why they were used. In the concluding discussion section, I illuminate the result from the perspective of design theory, I argue regarding the need to use these resources, as well as discuss the cause of my problems and a possible way forward.