Abstract Till förskolan kommer barn med olika förutsättningar och en del av dessa barn kan vara i behov av särskilt stöd. Definitionen av begreppet barn i behov av särskilt stöd kan variera, då det kan finnas olika orsaker till särskilda stödinsatser. Barn med ADHD eller ADHD liknande symptom kan vara i behov av dessa insatser. I denna studie har vi för avsikt att ta reda på några pedagogers syn angående diagnostisering vid ADHD hos barn i förskoleåldern, vad diagnosen kan innebära för de inblandade och hur de pedagogiska insatserna kan se ut. De svårigheter, vilka ADHD kan bära med sig, kan variera i omfattning och grad och framträder framförallt i det sociala samspelet och det finns många faktorer som kan påverka ett barns beteende, bl. a. miljö och aktiviteter. Verksamheten ska anpassas efter barnen. I vår undersökning har sju pedagoger och två specialpedagoger från två kommuner i södra Norrland deltagit. Litteraturanalys har även genomförts för att ge grundläggande kunskaper om ämnet. I undersökningen framkommer, att kunskaperna om barn i behov av särskilt stöd samt om ADHD och koncentrationssvårigheter, varierar bland pedagogerna. Ingen av dessa säger sig vara varken för eller emot diagnostisering vid ADHD och menar att den kan bära med sig både för och nackdelar, samt att barnen har rätt till stöd oavsett diagnos eller inte. Pedagogerna framhåller att olikheter ses som en tillgång och bidrar till en mångfald, ur vilken barnen lär av varandra. De påpekar även miljön som en viktig faktor i verksamheterna samt att de stora barngrupperna är ett stort problem. De slutsatser, vilka kan dras utifrån vår undersökning är, att det finns tendenser till bristande kunskap bland förskollärarna gällande specialpedagogik samt angående barn i behov av särskilt stöd och däribland barn med ADHD och ADHD liknande symptom. Dessa slutsatser kan givetvis inte vara representativa för hela lärarkollektivet, utan baseras på det undersökningsunderlag vi fick fram från våra studiedeltagare.

ADHD (attention deficit hyperactivity disorder) is a phenomena that is much talked about in both schools and in communities. Today, there is a conflict surrounding the diagnosis ADHD. A part of the conflict takes part between the sociologist Eva Kärfve and Christopher Gillberg, professor in child- and teenage psychology. The roots of this conflict surrounds the much debated line of what is seen as normal and “too” different, basically how many children that actually should have the diagnosis. The purpose with this study is to show five different views of the diagnosis ADHD, using five teachers. To make this study possible, five informants have participated and shared their view on the diagnosis ADHD as well as their experience with the diagnosis. The informants work at a school in the municipality of Huddinge. The school has students from the 6th to the 9th grade, one preparation class, on special school class and one study group for students with concentration difficulties. The study is based on a method of study which focuses on interpretation of the empirical material. The result of this study is that the informants were of the opinion that medication was a big advantage with the diagnosis, so that the students could work in a school environment. Though there were separate opinions on whether or not the medication should be used and to what degree. The result was that certain informants thought that there were many tricks in the physical environment that could be useful, before adding medication to the equation. The informants thought that one big disadvantage with the diagnosis were that the students were very careful with not sharing the information about the diagnosis to other students. The informants believe that students with the diagnosis ADHD could get some form of “label” on them from their classmates and the teachers.   Keywords: ADHD, medication, diagnosis, normality, stigma, individualization Nyckelord: ADHD, medicinering, diagnos, normalitet, stigmatisering, individualisering

Sammandrag Denna uppsats handlar om vad Aspergers syndrom är och vad det innebär för barnen i skolan. I texten ges en förklaring till de olika kriterierna som experterna följer för att ställa diagnosen Aspergers syndrom och även hur föräldrar, förskolan och skolan kan hjälpa barnen med Aspergers syndrom att lära sig samhällets samspel och regler. Uppsatsen har genomförts med hjälp av litteratur från tidigare forskningar och samtal med lärare och specialpedagogen. Det som jag lägger tyngdpunkten på, är min egen undersökning med observation och samtal med en flicka i 11 års ålder som har diagnostiserats ADHD och Aspergers syndrom. Undersökningen visar att barnen med Aspergers syndrom behöver ha struktur samt tydliga och okomplicerade regler, samt att de kan ha vissa svårigheter med språket och det sociala beteendet. Men med hjälp av tålamod och vilja kan de lära sig att samspela med omgivningen även om de inte förstår varför. Nyckelord: Aspergers syndrom, diagnos, specialpedagogik. / Abstract This diploma work is about the diagnose Aspergers syndrome and what it means for the children in school. In the text it is given an explanation to the different criteria that the experts are following when they set the diagnose Aspergers syndrome and how parents, preschool and school can assist the kids to learn the interplay and rules of the society. The diploma work has been done with the help of literature from previous research and by discussing with teachers and special educationalist. I do however emphasize my own research with observations and discussions with a girl at the age of 11 that has been diagnosed ADHD and Aspergers syndrome. My research shows that children with Aspergers syndrome need structure and clearly stated and uncomplicated rules, and that these children might have difficulties with their language and the social behavior. They can learn to interplay with the environment with some patience and willingness, even though they can not understand why. Keywords: Aspergers syndrome, diagnose, special education.

This essay will analyse how Asperger’s syndrome and autism spectrum disorder is made in two municipal high schools. I have interviewed school personnel and analysed the schools’ policy documents and diagnostic manuals. In this essay AS and ASD are being deconstructed as political and ideological object and I analyse techniques in school, that makes these objects to subjects. The school’s mission is to foster and educate pupils to become desirable citizens and at the same time its aim is to provide an equivalent school. The diagnostics function as explanatory models for behaviors’ that are made problematic in school, in the interaction of the aims of the school. The diagnostics are used as explanatory models that enable efficiency in the disciplining of the pupil, based on political interests. The medical discourse, the school’s compensatory discourse and the discourse of "a school for everybody" is manifested by a therapeutical ideology which directs thoughts about problems, such as illness, away from structures and towards individuals. The individuals will be directed to activation so that they strive to develop a behavior that is desired by the dominating order.

Syftet med det här examensarbetet är att som lärare få en inblick i hur det är att få en elev med diagnosen Adhd i sin klass. Jag vill att arbetet skall belysa olika pedagogiska sätt att ta hand om och lära dessa elever att klara sin skoldag och att få en meningsfull utbildning Intresset för detta ämne startade då man inom skolan och även utanför skolan pratar om att dessa elever får för lite hjälp för att klara av sin skoltid För att få hjälp med denna undersökning har jag intervjuat både skolpersonal och elever. Resultatet av mina intervjuer har gett mig många svar på hur jag bör undervisa och ta hand om dessa elever och även att den personal som jag har intervjuat lägger oerhört mycket tid och kraft för att hjälpa dem. Som exempel kan nämnas att Adhd -eleven behöver tydliga, avgränsade instruktioner gärna med bilder och tillhörande text för att lättare komma ihåg dem. Elevens vardag skall ha en klar och riktig struktur med skoldagens aktiviteter på ordnade scheman som tydligt visar vad eleven skall göra och vara. I mina litteraturstudier har jag samlat in fakta angående hur Adhd påverkar människan, hur man kan hjälpa dem att få en bättre vardag och hur man kan verka i skolan. / The purpose of this thesis is, as a teacher, to get an insight into what it is like to have a student diagnosed with Adhd in ones class. I want this work to show various educational ways to care for and teach these students to meet their school day and to get a meaningful education. Interest in this subject started when we in school and outside school are talking about these students geting too little help to cope with their education. In this investigation, I have interviewed both school staff and students. The result of my interviews has given me many answers to how I should teach and take care of these students. The staff I interviewed are also using enormous time and effort to help them. As an example, the Adhd students need clear, distinct instructions preferably with photographs and accompanying text to more easaly remember them. Pupil's everyday will have a clear and accurate structure of the school day's activities in schedules that clearly shows what the student should do and where to be. In my literature studie I have collected the facts about how ADHD affects people, how to help them gain a better everyday life and how to be the school.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 6 uppsatser.

Diss. (sammanfattning) Stockholm : Karol. inst. / Härtill 5 uppsatser.

Introduktion: Multipel Skleros [MS] är en autoimmun nervsjukdom som påverkar kroppens alla funktioner, genom att nervernas ytskikt, myelin, skadas och bryts ner. Orsaken är okänd och sjukdomen anses vara kronisk, då det i nuläget inte finns något botemedel. Sjukdomen upplevs olika av alla och genom att belysa erfarenheter hos personer med MS, kan sjuksköterskan få en större förståelse för personers situationer och på så vis kunna anpassa vården efter olika behov. Syfte: Litteraturstudiens syfte var att belysa personers erfarenheter av Multipel Skleros. Metod: Litteraturstudien grundades på Polit och Becks (2017) niostegs flödesschema. Sökningar genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Urval i tre steg och databearbetning genomfördes, vilket resulterade i 15 kvalitativa artiklar. Resultat: Fyra huvudkategorier identifierades: MS – en känslofylld resa, Stöd & relationer, Planera för att vara aktiv och Att bilda familj – från ett kvinnligt perspektiv. Slutsats: Personer med MS upplevde att vägen fram till diagnos var lång och fylld av många olika känslor. Personer med MS ansåg att sjukdomen innebar en ständig kamp att anpassa sig till det vardagliga livet, där stöd och sociala relationer var en stor och viktig del.

Dagens fordon är försedda med elektroniska styrsystem, ECU:er, som styr många av fordonets funktioner. I takt med att dessa system blir mer avancerade krävs en effektiv process för att hantera systemens specifikationer för diagnoskommunikation. Hanteringen av dessa specifikationer är inte standardiserad. I många fall dokumenteras en ECU i ett ordbehandlarformat, t ex Word eller RTF, som inte enkelt kan läsas eller tolkas av ett diagnossystem. Specifikationerna måste översättas till ett maskinläsbart format för att kunna användas vid kommunikation med ECU:n. Behovet av att göra denna process datadriven är grunden till detta arbete. Alternativ till att effektivisera processen genom att göra den datadriven har undersökts och en lösning med transportformatet ODX har implementerats. ODX är ett format som är avsett att användas för att standardisera utbytet av diagnoskommunikationsinformation. Resultatet av lösningen är att diagnosspecifikationerna inte behöver översättas för hand då de från ECU-utvecklare ges i form av ODX. Stöd för hantering av ODX har implementerats i form av en konvertering mellan ODX och Scanias egna format för diagnosdata, SCOMM-XML, som används vid diagnoskommunikationen idag. En stor del av det manuella arbetet elimineras men det krävs fortfarande kompletterande information för att diagnossystemet ska fungera som det gör idag.

Scania, one of the heavy engines manufacturers, produces Scania Diagnos Programmer 3 (SDP3) to facilitate repair process in their workshops. SDP3 is localizable software which challenges to separate User Interface strings (UI strings) during development process and later combine with the localized strings for local user access. The objective of this report is to provide knowledgeable solution for Graphical User Interface (GUI) development, especially with respect to synchronization of UI strings in SDP3.The migration of SDP3 from .NET 3.0v framework to .NET 3.5v framework satisfies modern standards and needs. With regards to migration of SDP3’s localization process, I have attempted to summarize major .NET 3.5v framework methods that can be used for localization of GUI text in SDP3. Experiments show that tools used to facilitate the localization process also lack important features. Although pre-build process and post-build process provide promising solutions for localization, using them along with some proprietary localization tool should result in more features, better and faster production cycle. However, proprietary localization tool have to be used with anyone of the localization methods.