The purpose of this essay is to discover what Formative Assessment is used for in practice and also how teachers use the Curriculum for elementary school, preschool and after-school activity 2011 (Lgr 11) in their Formative Assessment work. The questions are as follows: What considerations do teachers take into account when assessing a student? How do teachers view assessment for learning? How do the teachers consider formative assessment works in relation to Lgr 11? I have used a qualitative research method to answer my questions. I have interviewed five teachers regarding their view on and experience with assessment. Using a hermeneutic approach I have tried to retrieve a deeper meaning from my interviewees regarding formative assessment. I have approached formative assessment using the socio-cultural perspective because I believe it to be the best fit. All of the informants believe formative assessment has made it easier to assess students and also that it works very well together with Lgr 11. A well done and effective formative assessment is always according to the teachers in the study based in the dialog and interaction with the student with-in the socio-cultural integration. The interaction between teacher and student is central to the success of his/her education. Through communication the teacher helps the student to understand abstract concepts and connect them to their earlier experiences. Especially during the earlier school years where the teachers seem to be more reluctant towards giving out a written grade.

Vi har identifierat att forskningen gällande Facebook som intern kommunikationskanal är bristfällig. Vår studie syftar därför till att undersöka hur facebookgrupper används som kommunikationskanal internt i organisationer och vilka förutsättningar sociala funktioner i intranät skapar. Vi har i vår studie använt oss av kvalitativa metoder i form av en informantintervju, 10 samtalsintervjuer med ledare och medarbetare på två organisationer och en innehållsanalys av material från en sluten facebookgrupp. Våra resultat tyder på att det finns många aspekter att ta hänsyn till om internkommunikationen sker på Facebook, däribland säkerhetsaspekten av informationen som publiceras samt gränsdragningen mellan den privata rollen och yrkesrollen. Bland våra slutsatser finner vi att samtliga respondenter anser att möjligheterna för dialog och delaktighet för samtliga medlemmar i en organisation ökar när kommunikationen sker internt på Facebook. I våra resultat konstateras även att i en av de valda organisationerna är endast 50 procent av de anställda medlemmar i facebookgruppen, något som talar emot möjligheterna för god internkommunikation och bra informationsspridning. Det genereras även ny teori i studien, då det hävdas att det i en av organisationerna är fler som har ett facebookkonto än en arbetsrelaterad mailadress. Detta påstående i relation till de traditionella kommunikationssätten kan tyda på ett kommande paradigmskifte inom internkommunikation, där sociala medier kan komma att ha en mer betydelsefull roll. / We have identified that the research regarding Facebook as an internal communication channel is lacking. Our study aims to investigate how Facebook Groups are used as a communication channel internally in organizations and what opportunities social functions in intranets creates. We have based our research in qualitative methodology, through one interview with an informant, 10 interviews with leaders and co-workers of two organizations and through a qualitative content analysis of the material from one closed facebook group. Our result shows that there are a lot of different aspects to be aware of when the internal communication occurs on Facebook. Examples of aspects are the safety aspect and the issues of managing boundaries between the professional and private role. Among our conclusions we state that all of our respondents consider that Facebook as a communication channel increases dialogue and participation in the organizations internal communication. We also state in our results that in one of the organizations, only 50 percent of the organizations members are members of the facebook group, which is something that argues against the opportunities of successful internal communication and sharing information. We also contribute with new theory in the field, when it is stated by one respondent that there are more members of the organization that have a Facebook account, then there are members that have a business mail. This indicates that there may be a future paradigm shift in the field of internal communication, where social media may have a more significant role.

The study aimed to highlight workplace meetings´ benefit and what level of development. The study was done at a school in Lidköping and included two qualitative observations. Most of the groups´ members were women; one man was included in each group, and there was a mixed age structure of the meeting participants. The collection of data was then paired with the scientific literature and scientific articles.   .. Our results demonstrate that group 1 spend 59% of the time on information and 41% of communication. Group 2 show an even distribution of information and communication. None of the groups engaged in dialogue, decision making or empowerment.

This paper discusses the relationship between rhetoric and hermeneutics. It is a studyconducted through a generative method where two different rhetoric students haveanalyzed three rhetorical objects and afterwards have compared their results and theninterpreted the differences and similarities. The purpose is to find what makes aninterpretation legitimate and plausible and what binds rhetoric and hermeneuticstogether through meta analysis. The study shows that doxa is a fundamental elementthat connects rhetoric to hermeneutics and that it is more relevant to discussintersubjectivity than legitimacy, which is harder to define and achieve. An importantresult is also that the dialogue in the interpretation process has been found to be acatalyst for new research findings and of increased knowledge.

Syftet med denna studie är att beskriva planering och implementering av ett utvecklingsarbete för ett hållbart arbetsliv i tre kommunala verksamheter i Västra Götalands län. Därutöver ska deltagarnas upplevelse av implementeringen utvärderas och det lärande som skett i samband med utbildningen. Till detta har vi tagit fram ett verktyg för att underlätta och möjliggöra arbetet med dialog och delaktighet i verksamheterna. För att implementera verktyget har vi genomfört en utbildning under två halvdagar per verksamhet med syfte att lyfta dialogen och delaktigheten och öka deltagarnas förståelse kring dessa begrepp. Vi har valt att använda oss av en kvalitativ ansats som utgångspunkt för utförandet av vår studie och den forskningsmetod vi använt oss av är aktionsforskning. För att kunna analysera våra data och få fram ett resultat har vi kompletterat med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att deltagarna är positivt inställda till utvecklingsarbetet, men att en viss förändringströtthet och skeptisism till förändring finns. För att utvecklingsarbetet ska kunna integreras i verksamheterna och fortleva anser deltagarna att vissa förutsättningar krävs, såsom tid, ett tydligt och engagerat ledarskap och trygghet i arbetsgruppen. Trots förändringströttheten och den korta tid som gått mellan sista utbildningstillfället och tillfället för utvärdering visar resultatet att ett visst lärande och vissa förändringar skett i verksamheterna.

Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod. Tre lärare med intresse för matematikundervisning har intervjuats. Resultatet av min studie visar att dialogen som undervisningsmetod vanligen används vid problemlösning. Arbetet sker ofta i olika gruppstorlekar och elevkonstellationer utifrån syftet med undervisningen. Individualiseringen handlar ofta om hur man grupperar eleverna. Den inre dialogen lyftes också, att själv kunna formulera sina tankegångar. Oavsett hur dialogen används så är det viktiga att eleverna förstår att det är tankegången som är det viktiga inte svaret.

<p>Syfte med arbetet var att ta reda på om, på vilket sätt och varför dialogen används i matematikundervisningen. Fokus har legat på att se hur dialogen kan individualiseras utifrån elevers olika behov och möjligheter. Jag har själv upplever svårigheter med att använda dialogen som pedagogsikt redskap med elever som har sociala svårigheter och låg kunskapsnivå. Där av val av ämne. Studien är kvalitativ där den semistrukturerade intervjun, observation samt strategiskt urval använts som metod. Tre lärare med intresse för matematikundervisning har intervjuats.</p><p>Resultatet av min studie visar att dialogen som undervisningsmetod vanligen används vid problemlösning. Arbetet sker ofta i olika gruppstorlekar och elevkonstellationer utifrån syftet med undervisningen. Individualiseringen handlar ofta om hur man grupperar eleverna. Den inre dialogen lyftes också, att själv kunna formulera sina tankegångar. Oavsett hur dialogen används så är det viktiga att eleverna förstår att det är tankegången som är det viktiga inte svaret.</p>

Zugl.: München, Univ., Diss., 2007

Universiẗat, Bachelorarb.--Osnabrück, 2008.

Syftet med uppsatsen var att ur ett pedagogiskt perspektiv utveckla mer kunskap kring vad som kan föranleda avhopp i nätbaserad utbildning och hur relationen till utbildningskontexten ser ut. Det empiriska materialet utgörs både av intervjuer med lärare och studenter. Både studenter och lärare kom från nätbaserade kurser i tre olika ämnen. Dessutom genomfördes en observation av de lärplattformar som användes i kurserna med avseende på den kommunikation som hade ägt rum. Studenterna som intervjuades var dels sådana som funderat på avhopp men också de som hoppat av. Till studenterna ställde jag frågor kring kurssituationen och deras tankar kring avhopp och använde mig av frågeteman, där jag hämtade inspiration från tidigare gjorda studier om avhopp för att hitta lämpliga teman. Lärarna fick berätta om sina tankar dels kring hur de strukturerat upp sina kurser men också hur de såg på avhopp. Slutligen jämfördes alla tre aspekter: observationen, studenters och lärares svar. Resultatet visade att fenomenet avhopp var mångfacetterat och att det går att undersöka detta vidare ur flera olika perspektiv. Dialogen var av stor betydelse för avhopp, dock såg behoven olika ut. Det visade sig att både oerfarna och erfarna studenter hade behov av dialog och samarbete med andra. I denna studie var det inte självklart att erfarna studenter skulle vara mer självgående än andra. Både studenter och lärare tycktes vara överens om att det förelåg en attityd om att nätbaserade kurser var en enklare variant jämfört med campuskurser.