• Refine Query
  • Source
  • Publication year
  • to
  • Language
  • 12
  • 2
  • Tagged with
  • 14
  • 14
  • 12
  • 6
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 4
  • 3
  • 3
  • 3
  • About
  • The Global ETD Search service is a free service for researchers to find electronic theses and dissertations. This service is provided by the Networked Digital Library of Theses and Dissertations.
    Our metadata is collected from universities around the world. If you manage a university/consortium/country archive and want to be added, details can be found on the NDLTD website.
1

Att vara sjuksköterska i en digital miljö : kan omvårdnad utföras på distans? / Being a nurse in a digital surrounding : can nursing be performed at a distance?

Rase, Rosanna, von Gohren Antequera, Cecilia January 2020 (has links)
Bakgrund Den digitala utvecklingen av vården är högst aktuell och satsningar på digitala vårdtjänster sker. De fördelar som digitaliseringen skall medföra är många, men för att undvika komplikationer måste utvecklingen genomföras i lämplig takt. Lärdomar kan tas från de sjuksköterskor som redan kommit i kontakt med den digitala vården. På så sätt kan vården förbättras och förberedas på vad som komma skall.   Syfte Syftet var att belysa hur sjuksköterskor har upplevt att deras arbete har påverkats av digitaliseringen och om de har upplevt att omvårdnad kunnat utföras på distans.   Metod Denna studie utfördes som en allmän litteraturöversikt. Sökning efter relevanta artiklar utfördes i databaserna CINAHL och PubMed. Av sökresultatet valdes 15 artiklar ut som svarade på syftet för denna studie. Artiklarna sammanställdes i en matris för att sedan analyseras med en integrerad innehållsanalys.    Resultat Studien resulterade i fyra kategorier; arbetsförhållande och anpassning, distanskommunikation, teknik och säkerhet samt utbildning och inställning. Den första behandlar sjuksköterskans nya roll, nya arbetsuppgifter och ökade arbetsbörda. Den andra behandlar vikten av, förutsättningar för samt hinder och möjligheter med kommunikation på distans. Den tredje kategorin handlar om för och nackdelar med tekniken samt eventuella risker. Den sista kategorin beskriver sjuksköterskornas syn på utbildning och sin egen inställning.   Slutsats Denna studie visar på att sjuksköterskor ser både fördelar och nackdelar med digitalisering av vården. Sjuksköterskorna upplever avgörande hinder för att utföra hållbar digital omvårdnad, exempelvis brist på teknisk support, organisatoriskt stöd och rimliga arbetsförhållanden. Resultatet av denna studie visar tydligt att sjuksköterskorna efterfrågar omfattande utbildning, bättre ledning, fler medarbetare, rättvis arbetsbörda men också att det finns hopp om att förändring kan ske och att viljan att göra ett bra jobb där patienterna mottar god omvårdnad fortfarande existerar.
2

Individuell digital hälsovägledning; Vilka faktorer är viktiga för att det ska fungera? : en kvalitativ studie / Individual digital health guidance; Which factors are important for it to work? : a qualitative study

Macdonald Jacobsson, Emma-Gill, Ljungberg, Matilda January 2021 (has links)
Syfte: Syftet med studien var att utifrån deltagarnas tidigare erfarenheter av individuell coachning undersöka vilka faktorer som kan vara viktiga för en fungerande individuell digital hälsovägledning. Metod: Studien utfördes med en kvalitativ metod utifrån fokusgrupper med totalt tio deltagare, fördelat i tre grupper, där de diskuterade frågor utifrån en intervjuguide. Resultat: Genom en manifest innehållsanalys framkom en huvudkategori och tre underkategorier. Huvudkategorin var “Skapa personlig relation” och underkategorierna var “Bygga förtroende genom videosamtal & uppföljning”, “Tillgodose behov genom individanpassning” och “Skapa större frihet genom flexibilitet & tillgänglighet”. Resultatet visade att en personlig relation mellan kund och hälsovägledare var det viktigaste för en fungerande digital vägledning. Denna relation kunde enligt deltagarna skapas genom videosamtal och regelbunden uppföljning. Deltagarna menade att tillgodose behov genom individanpassad vägledning var en viktig faktor, och för att kunna göra det var den personliga relationen viktig. Slutligen ansågs den frihet som skapas till följd av flexibiliteten och tillgängligheten vara både en fördel, men också en viktig faktor för en fungerande digital hälsovägledning. Slutsats: Resultatet visar konkreta faktorer som hälsovägledare och andra yrken inom hälsopromotion kan ha användning av vid digitalt arbete.
3

Ger digitala översikter översikt? : – Vårdpersonalens användning och behov av verktyg för att skapa helhetsperspektiv på patientrelaterade arbetsuppgifter inom psykiatrin.

Wesén, Linda January 2021 (has links)
Bakgrund: idag finns många digitala verktyg för att visualisera data i översikter men i vårdens ordinarie system lyser dessa med sin frånvaro. Istället använder dagens vårdpersonal ofta papper för att förmedla information och data precis som omvårdnadsvetenskapens pionjär Florence Nightingale gjorde när hon tidigt påvisade att visualisering av vårddata kan hjälpa till att påvisa och förklara komplexa samband inom vården. Syfte: undersöka användning och behov av översikter av patientspecifika vårddata samt patientrelaterade arbetsuppgifter hos vårdpersonal inom psykiatrin.Material och metod: studien har en explorativ ansats och utgår från intervjuer av sjuksköterskor och undersköterskor inom psykiatrin. Materialet har analyserats med hjälp av innehållsanalys. Resultat: journalens brist på processtöd, mobilitet samt instrument för visualisering kompenseras av muntlig information samt egengjorda pappers- och digitala lösningar. Många informanter önskar bättre sökfunktioner och visualiseringar av komplexa sammanhang samt ökad mobil tillgång till information och data. För översikt förlitar öppenvården sig mer på egna lösningar i pappersform än digitala översikter, slutenvården använder digitala översikter men även mycket papperslösningar. Vårdpersonalen tar olika vägar till översikt men baserar kunskapen på samma information. Stora skillnader finns mellan den information slutenvård och öppenvård behöver. Pappersjournalen minns som lättillgänglig, framförallt genom dess mobila egenskaper samt att den inte omgavs av inloggningsförfaranden.  Slutsats: digitala översikter skapade i samarbete med tekniker kan vara en framgångsfaktor men öppenvård och slutenvård kan inte förväntas ha samma översikt eftersom de har olika behov. Eventuellt kan även individer ha behov av att skräddarsy sin egen digitala översikt. Framförallt slutenvården behöver ett processtödsverktyg, i avsaknad av det skapas egna system som ofta är i pappersformeftersom det har de egenskaper vad det gäller mobilitet samt möjlighet att fritt disponera anteckningar som personalen efterfrågar
4

KBT-psykoterapi via videosamtal : Vilka attityder har KBT-behandlare i Sverige till psykoterapi som förmedlas via videolänk? / CBT videoconferencing psychotherapy : CBT clinician’s attitudes towards videoconferencing psychotherapy

Norlin, Mattias January 2020 (has links)
KBT-terapi har de närmaste åren alltmer utförts via videosamtal, även kallat videoconferencing  psychoterapy (VCP) i privat och regional vård i Sverige som spridits ytterligare under pandemin covid-19.  Syftet var att undersöka KBT-behandlares åsikter om VCP. Frågeställningen var ”Vad har KBT-behandlare  för attityder gällande KBT via VCP?”. Ett urval samlades in genom ett bekvämlighetsurval som erhölls genom webenkät. Enkäten spreds via E-post till två KBT-föreningar (BTF och SFKBT) och bland annat  på sociala medier. 140 fullständiga svar gav resultatet att KBT-behandlarna var positiva till VCP som  ansågs tidsbesparande och flexibelt men svårt att motivera vissa patienter till. KBT-tekniker och arbetssätt  som ansågs mer okomplicerat var agenda, behandlingsmål, hemuppgifter, boostersessioner, acceptans och  återfallsprevention. Det ansågs komplexare med känsloreglering, rollspel och exponering. Ångest,  depression och stress ansågs lättare att behandla medan större osäkerhet eller skeptiskhet fanns gällande  tvång, bipolaritet, personlighetssyndrom och fobier. Slutsats blev att VCP ansågs som ett bra sätt att bedriva  KBT med god allians. Kreativa lösningar ansågs behövas för att lösa pedagogiska utmaningar samt att det  ansågs som en utmaning att läsa av kroppsspråk och känsloläge. Vidare forskning krävs för vidare  attitydmätning hos KBT-kliniker. VCP kommer säkerligen vidareutvecklas och expandera vidare. / <p>Linköpings universitet | Institutionen för beteendevetenskap och lärande Psykoterapeutexamensuppsats/magisteruppsats/uppsats på avancerad nivå, 15 hp | Psykoterapeutprogrammet (KBT) Höstterminen 2020 | ISRN-nummer: LIU-IBL/PST-A—20/02—SE</p>
5

Vårdplaceringsproblematik på Norrlands Universitetssjukhus : En fallstudie gällande vårdplaceringsprocessen och hur IoT kan användas inom den

Henriksson, Joar, Gustavsson, Daniel January 2019 (has links)
The complex process of patient placement within a hospital is a big challenge. The main focus in the process is how to coordinate clinics to make sure that the patients get the best possible care. The rise of digital health has led to a greater use of technologies to facilitate the activities within the hospitals’ processes. This study has been focusing on how Internet of Things can be used in the patient placement process. Respondents to participate in the interviews were chosen with help from a coordinator based on their experience within the study area of interest. Observations were done in meetings where the staff discussed patient placements. From a perspective of problem based coordination, a thematic analysis was done on the collected data and from the themes that were created a solution was presented. The object of this study is to map the process of patient placement and to present an analytic approach on how to facilitate the patient placement process with the use of Internet of Things. Our proposed approach will contribute to a greater understanding of the patient placement process and how Internet of Things can be used within it.
6

Digital teknik som preventivmedel : En studie av kvinnornas upplevelse av Natural Cycles

Oldner, Sara, Wijk, Vendela January 2017 (has links)
This paper aims to investigate women’s experience of digital technology as a contraceptive. Research on the female body has not always been a natural part of human– computer interaction (HCI) research but is beginning to be seen through various aids in menstruation, pregnancy and likewise (Balaam, 2017). In 2017, a mobile application was approved as a contraceptive in Sweden and by that, digital technology took a step into the industry of contraceptives (Suni, 2017). The product is made by the company Natural Cycles, which therefore has become the natural focus of this paper. This study was created to find out how women experience the first fully technological contraceptive, focusing on trust through interfaces and experience design. To answer the purpose of the study, a questionnaire was created and a focus group interview was held, where one of the participants was asked to write a diary for one week to document her feelings and thoughts about her use of Natural Cycles.The results from the survey showed that about half of the respondents trust Natural Cycles and may be interested in trying the product. The other half says that they do not trust the products safety. The results from involved a simple interface and good marketing with a lot of information about statistics. The answers also showed that those who didn’t trust digital technology as contraceptives lacked truthful information about studies and use. / Denna uppsats ämnar att undersöka kvinnors upplevelse av digital teknik som preventivmedel. Forskning kring kvinnokroppen har inte alltid varit en naturlig del av människa–datorinteraktion (MDI), men börjar synas genom olika hjälpmedelsapplikationer vid menstruation, graviditeter och dylikt (Balaam, 2017). År 2017 blev en mobilapplikation godkänd som preventivmedel i Sverige och då tog också den digitala tekniken ett steg in i preventivmedelsbranschen (Suni, 2017). Produkten ges ut av företaget Natural Cycles, vilket också har blivit det naturliga fokuset för denna uppsats. Denna studie skapades för att ta redapå hur kvinnorna upplever det första helt digital tekniska preventivmedlet, med fokus på tillit genom gränssnitt och upplevelsedesign. För att besvara studiens syfte skapades en enkät och en fokusgruppsintervju, där en av deltagarna dessutom ombads skriva en loggbok under en vecka för att dokumentera känslor och tankar kring sitt användande av Natural Cycles.Resultatet från enkäten visade på att ungefär hälften av de svarande känner tillit till Natural Cycles och kan tänka sig att testa produkten. Den andra halvan anger att de inte tror på produktens säkerhet. Ett sammanlagt resultat från fokusgruppen, enkäten och loggboken visade på att en viktig del för tilliten är ett enkelt gränssnitt och en god marknadsföring med mycket information kring statistik. Resultatet visade också på att de som inte kände förtroende för digital teknik som preventivmedel saknade sanningsenlig information kring studier och användande.
7

Value dimensions of digital health that are changing healthcare in Sweden / Värdedimensionerna av digital hälsa som förändrar hälso-och sjukvården i Sverige

Mohanasundaram, Raj Kumar, Krishnan, Kalaiselvan January 2019 (has links)
Life expectancy has increased with improvement in healthcare and diseases have become expensive to treat, several actors in digital health are building solutions that can bring different types of business value and solve big problems in healthcare. With healthcare being one of the complex industries due to hard regulations surrounding it, several digital health companies and startups are still struggling to bring their solutions to the market. Even with many reliable technological innovations, several digital health solutions end up failing at the initial stage of execution. There are several factors that owe to the failure of these solutions such as bad market- fit, poor team, regulations and poor business models. This thesis, however, considers the three value dimensions such as value proposition, value creation and value appropriation that are linked to the different components of a business model. This is done through analysis of two case studies from Sweden that have implemented digital health to create and communicate value to their stakeholders. An interview with one of the personnel responsible for the case that has been performed to better understand the implementation of their case. The findings have shown that an innovation can reach a larger mass by identifying and collaborating with a powerful stakeholder with similar problems or needs. The results of this thesis also include recommendations based on the value dimensions for the companies or startups working with digital health. Researchers and practitioners in the field can use them along with other factors to understand value dimensions and their role in creating better business and value for the society. / Idag, lever människan längre, mycket tack vare förbättrad hälso- och sjukvård. Samtidigt, har det blivit kostsamt att behandla folksjukdomar. Olika aktörer inom e-hälsa bygger lösningar som kan lösa stora och omfattande samhällsproblem och samtidigt skapa mervärde för näringslivet. Men sjukvården är ytterst komplex med byråkratiska svårigheter och riktlinjer som gör det svårt för flera digitala (e-hälsa) hälsobolag och startups att lansera deras lösningar in i marknaden i rätt tid. Organisationer med bra digitala hälsolösningar har därför misslyckats redan i ett tidigt skede. Det finns flera faktorer som är kopplad till detta som är värt att nämna såsom icke adekvata kompetenser i teamet, svåra regler, dålig marknadsanpassning och affärsmodeller. Denna upphandling överväger tre värdedimensioner i en affärsmodell såsom värdeförslag, värdeskapande och värdetilldelning. Upphandlingen har analyserat två olika studier från Sverige med e-hälsa i fokus, att förstå implementeringen av de tre olika värdedimensionerna. En intervju var utförd med personal som har jobbat med en av de valda fall studierna, gällande implementering. Resultaten har visat sig att innovationerna kan nå en stor skala när man identifierar och samarbetar med en intressent med liknande problemområden. Denna upphandling baseras på värdedimensioner för digitala hälsobolag och startups som arbetar inom (e-hälsa). Forskare och andra yrkesutövare kan använda resultaten från denna upphandling för att få en djupare förståelse av de olika värdedimensionerna inom samhället.
8

Äldre personers upplevelser av e-hälsotjänster / Older people's perceptions of e-health services

Forsman, Lovisa, Talus, Ellen January 2021 (has links)
Introduktion: Folkhälsoarbetet står inför en nutida utmaning. Samtidigt som äldre personer ökar och samhället digitaliseras, ökar risken att äldre personer hamnar i digitalt utanförskap. Konsekvenserna av utanförskapet kan bland annat resultera i utebliven vård, sämre livskvalitet och social isolering. Därav är det aktuellt att undersöka hur äldre upplever e-hälsotjänster. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka upplevelser av e-hälsotjänster bland personer över 65 år. Metod: Studien genomfördes som en strukturerad litteraturstudie med inslag av metodologin från systematiska översikter och resulterade i 22 vetenskapliga artiklar som analyserades genom en kvalitativ tematisk innehållsanalys. Resultat: Fyra teman och 19 kategorier framkom i resultatet. Bland annat upplevdes e-hälsotjänsterna kunna öka självständigheten och förenkla tillgängligheten till vård, men skapade också beroende samt minskade den fysiska kontakten. Enkel design och tillräckliga kunskaper upplevdes som främjande för användandet av e-hälsotjänsterna, medan otydliga instruktioner och bristande intresse utgjorde hinder för användandet. Slutsats: Användandet av e-hälsotjänster kan både gynna och missgynna äldre personer. De äldres upplevelser i denna studie anses viktiga för folkhälsoarbetets fortsatta utveckling, för att minska den digitala klyftan och för att säkerställa att alla har tillgång till jämlik vård. / Introduction: Public health work is facing a contemporary challenge. At the same time as older people are increasing and society is being digitized, the risk of older people ending up in digital exclusion increases. The consequences of exclusion can, among other things, result in lack of care, poorer quality of life and social isolation. Therefore, it is relevant to examine how older people experience e-health services. Aim: The aim of this literature study was to examine perceptions of e-health services among people over 65 years. Methods: The study was conducted as a structured literature study with elements of the methodology from systematic reviews and resulted in 22 scientific articles that were analyzed through a qualitative thematic content analysis. Results: Four themes and 19 categories emerged in the results. Among other things, e-health services could increase independence and simplify access to care, but also create dependence and reduce physical contact. Simple design and necessary knowledge were perceived as promoting the use of the e-health services, while unclear instructions and lack of interest constituted an obstacle to the use. Conclusion: The use of e-health services can both support and disadvantage older people. The experiences of the elderly in this study are considered important for the continued development of public health work, to reduce the digital divide and to ensure that everyone has access to equal care.
9

Träning via E-hälsa vs centerbaserad träning vid hjärtrehabilitering : En systematisk litteraturöversikt / Exercise via E-health vs center-based exercise in cardiac rehabilitation : A systematic review

Dellstig, Filippa, Jarl, Ronja January 2022 (has links)
Bakgrund Kranskärlssjukdom är ett av världens stora hälsoproblem där både insjuknandet och dödligheten är hög.Det finns god evidens för att träningsbaserad hjärtrehabilitering minskar mortaliteten och behovet avsjukhusvård. Trots detta är det i Sverige endast 20% av patienterna som deltar i träning inomcenterbaserad hjärtrehabilitering. En vanlig orsak till lågt deltagande är långa avstånd. Träning förmedladvia E-hälsa har potential att kunna öka tillgängligheten till hjärtrehabilitering. Innan implementeringbehöver effekten utvärderas. Syfte Syftet är att genom en systematisk litteraturöversikt jämföra effekten av träningsbaseradhjärtrehabilitering i klink med träningsbaserad hjärtrehabilitering på distans med hjälp av digital teknik. Metod Den systematiska litteraturöversikten utfördes genom artikelsökningar från databaserna PubMed ochCinahl. Söksträngarna formulerades enligt PICO-modellen. Därefter granskades artiklarna och bedömdesför bias enligt SBU:s formulär ”Bedömning av randomiserade studier”. Resultat Tretton artiklar uppfyllde inklusionskriterierna. De former av E-hälsa som användes varmobilapplikationer, websidor, telefonkontakt, SMS, mail och videomöten. Syreupptagningsförmåga mätt iVo2 peak eller Vo2 max var likvärdig eller bättre i interventionsgrupperna (E-hälsa) jämfört medkontrollgrupperna (sedvanlig vård). Följsamhet till träningen rapporterades vara bättre iinterventionsgruppen än kontrollgruppen och den självskattade livskvalitén som lika god iinterventionsgrupperna jämfört med kontrollgrupperna. Konklusion Resultaten tyder på att träningsbaserad hjärtrehabilitering förmedlad via E-hälsa kan vara lika effektivsom centerbaserad hjärtrehabilitering. Att använda E-hälsa som ett kompletterande hjälpmedel skullekunna göra träning inom hjärtrehabilitering mer lättillgänglig och öka både deltagande och följsamhet.
10

Att bryta osunda sociala medievanor : En studie om hur digitala interventioner upplevs i smarttelefoner

Åshamn, Albin, Wenander, Filip January 2023 (has links)
Tillgängligheten av sociala medier (SM) och ökningen av användandet har bidragit med konsekvenser som påverkar användarna negativt. Som konsekvens är det vanligt att användare försöker minska sin användning av sociala medier på egen hand genom att radera applikationer eller försöka avstå från att använda sina SM. För att minska stressen, behovet och den tid som användare spenderar på sina SM har de aktiverat digitala interventioner (DI) i sina smarttelefoner. DI i smarttelefonen är ett verktyg som är tänkt att upplysa och förhindra att användaren utför ett beteende som den vill motverka. I studien har upplevelser av att använda DI i smarttelefoner vid sociala medieanvändning undersökts med hjälp av en kvalitativ intervjustudie. I slutsatsen presenteras insikter om att användare upplever att DI kan vara ett bra hjälpmedel för förändring av sociala medievanor, men utmaningen är att det huvudsakliga ansvaret ligger på användaren. DI kan behöva erbjuda mer stöd för att undvika att deras användare faller tillbaka i osunda sociala medievanor. I studiens slutsats presenteras fem insikter om hur DI kan stödja användare till förändring av sociala medievanor. / The availability of social media (SM) and the increase in its usage have contributed to negative consequences affecting users. As a result, it is common for users to attempt to reduce their social media usage on their own by deleting applications or trying to abstain from using their SM. To reduce stress, the need, and the time spent on social media, users have activated digital interventions (DI) on their smartphones. DI on smartphones is a tool intended to inform and prevent the user from engaging in a behavior they wish to counteract. This study examined the experiences of using DI on smartphones in relation to social media usage through a qualitative interview study. The conclusion presents insights that users perceive DI as a helpful tool for changing social media habits, but the challenge lies primarily with the user. DI may need to offer more support to prevent their users from relapsing into unhealthy social media habits. The study's conclusion presents five insights on how DI can support users in changing their social media habits.

Page generated in 0.1785 seconds