According to the law, websites within the public sector must be accessible to all citizens. Currently, around 20% of Sweden's population has some form of disability. Therefore, the importance of good digital accessibility can be crucial for accessing information or conducting business with the public sector. To investigate the factors that affect the public sector's efforts to comply with legal requirements regarding digital accessibility a qualitative interview study was conducted with eleven municipalities in northern Swe den. The interviews covered the following areas: digital accessibility, knowledge of WCAG guidelines, practical work with digital accessibility, testing and knowledge about future guidelines. A thematic analysis was carried out, resulting in the following themes: (1) insufficient knowledge within the organization, (2) delegation of responsibility to other actors, systems, and tools and (3) difference in working methods between municipalities. The result suggests that digital accessibility is something that must be prioritized in several different areas by all municipalities. We can also see that there is a significant difference between large and small municipalities in their work with digital accessibility, where the small municipalities have fever resources and therefore face greater challenges when trying to meet the requirements. Municipalities need to increase the general knowledge about digital accessibility, spend more time on testing, and increase future preparedness to be able to handle the obstacles that may arise in the work with digital accessibility.

Avsaknaden av digital tillgänglighet i en alltmer digitaliserad värld bidrar till en exkludering av personer med olika funktionsnedsättningar, trots att dessa människor skulle kunna dra stor nytta av internet. Sveriges kommuner är skyldiga att erbjuda digitalt tillgängliga hemsidor enligt Lagen (2018:1937) om tillgänglighet till digital offentlig service. Syftet med denna studie var att kartlägga kommunernas digitala tillgänglighet rörande deras webbsidor om våld i nära relationer. Studien var av deskriptiv karaktär med en kvantitativ strategi. Begreppet digital tillgänglighet operationaliserades till 23 indikatorer som fick utgöra det granskningsprotokoll som webbsidorna sedan granskades efter. Resultatet visade att ingen av Sveriges kommuner uppmätte full digital tillgänglighet. Vidare visade resultatet att kommunerna i regel var bättre på digital tillgänglighet för motorik och synnedsättningar, än för hörselnedsättning. Utöver det var kommunerna bättre på att uppfylla lagkrav än andra aspekter av digital tillgänglighet. Den digitala tillgängligheten tycktes inte ha något samband med kommunens befolkningsmängd. / The lack of web accessibility risks excluding people with different disabilities. Sweden's municipalities are legally obliged to offer digitally accessible websites. The purpose of this study was to examine the municipalities' web accessibility regarding their websites about intimate partner violence. The study was descriptive in nature with a quantitative strategy. The concept of web accessibility was operationalized into 23 indicators which constituted the protocol according to which the web pages were then reviewed. The results showed that none of Sweden's municipalities measured full web accessibility. Furthermore, the results showed that the municipalities were generally better at fulfilling web accessibility for some impairments, such as vision, than others. The municipalities were also better at meeting legal requirements than other aspects of web accessibility. The web accessibility did not seem to have anything to do with the municipality's population.

Tillgänglighet är ett aktuellt och viktigt område vilket anses som ett inkluderingsverktyg i samhället. Människor måste kunna åtnjuta sina rättigheter genom att kunna komma åt information och tjänster på nätet. Det finns numera lagkrav att offentliga webbplatser och e- tjänster ska vara tillgängliggjorda för alla användare. Dock finns det fortfarande webbplatser som inte har uppfyllt de kraven. Detta påverkar inkluderingen och deltagandet av personer med funktionsnedsättningar i informationen som erbjuds på webbplatserna. Uppsatsen fokuserar på att undersöka de tillgänglighetsproblem som finns på de kommunala webbplatserna. Det har visat sig att bara vissa krav följs av de flesta kommuner. Uppsatsen undersöker prioriteringsprocessen för WCAG 2.1-kraven som ej uppfylls till en viss del av webbplatserna. Detta studeras genom att analysera de tillgänglighetsredogörelser som offentliga webbplatser är skyldiga att redovisa på sina webbplatser enligt lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (SFS 2018:1937, 13§). Undersökningsfrågorna som har besvarats är: Vilka tillgänglighetskrav har kommunerna inte uppfyllt? Vilka är orsakerna till eftersläpningen? Vilka faktorer avgör vilken tillgänglighetsfunktionalitet som ska åtgärdas först? Kommunerna anger att brister i kunskap och resurser påverkar i hög grad prioriteringen av kraven. ”Oskäligt betungande” är en frekvent återkommande förklaring i kommunernas tillgänglighetsrapporter.

Tillgänglighet på offentliga aktörers webbplatser är väsentligt för att säkerställa att alla individer i ett samhälle har tillgång till samhällsviktig information. Trots detta är det många webbplatser som saknar tillgänglighetsanpassningar. Tillgänglighet på webbplatser innebär att de bör vara lättnavigerade och lättlästa samt att det finns tillgänglighetsanpassningar för personer med synnedsättningar, funktionsvariationer eller rörelsehinder. År 2019 trädde lagen om tillgänglighet till digital offentlig service (DOS-lagen) i kraft, lagen stadgar krav på tillgänglighet till digital service som tillhandahålls av offentliga aktörer. Syftet med denna studie var att undersöka om DOS-lagen har haft en effekt på svenska myndigheters tillgänglighetsarbete och hur väl de följer och tillämpar lagen. Genom att utvärdera tillgängligheten på sex myndigheters webbplatser och intervjuer med personer som arbetar på svenska myndigheter har ett resultat sammanställts. Utvärderingarna visade att myndigheternas webbplatser erhöll de tillgänglighetsanpassningar som DOS-lagen ställer som krav. Förbättringsmöjligheter har identifierats, de största bristerna från utvärderingen var tillgänglighetsanpassade pdf:er och en mer konsekvent navigation och utformning. Intervjuerna gav en inblick i hur arbetet kring tillgänglighetsanpassningar gick till på svenska myndigheter och att DOS-lagen varit ett uppvaknande för att skapa mer förståelse och standardiserade arbetssätt kring digital tillgänglighet. Det är viktigt att belysa att denna studien är av en mindre skala vilket gör det svårt att generalisera till majoriteten av svenska myndigheter. Det betonar att framtida studier kan genomföras med fler myndigheter för att få ett bredare perspektiv. / Accessibility on public entities websites is crucial to ensure that all individuals in a society have access to vital societal information. Despite this, many websites lack accessibility adaptations. Web accessibility means that websites should be easy to navigate and read, and should include accommodations for individuals with visual impairments, disabilities, or mobility challenges. In 2019, the Digital Public Service Accessibility Act (DOS-act) came into effect, imposing accessibility requirements on digital services provided by public entities. The purpose of this study was to investigate the impact of the DOS-act on the accessibility efforts of Swedish authorities and how well they adhere to and implement the law. By evaluating the accessibility of six agency websites and conducting interviews with individuals working in Swedish authorities, a set of findings has been compiled. The evaluations revealed that the agencies' websites met the accessibility adaptations required by the DOS-act. Areas for improvement were identified, with the main shortcomings from the evaluation being accessible PDFs and more consistent navigation and design. The interviews provided insight into the process of implementing accessibility adaptations in Swedish authorities and highlighted that the DOS-act has served as an awakening to foster greater understanding and standardized approaches to digital accessibility. It is important to note that this study is of limited scope, which makes it challenging to generalize to the majority of Swedish authorities. This emphasizes that future studies could be conducted with more agencies togain a broader perspective.

Bakgrund: Offentliga tjänster som 1177 har via ”Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” krav på att de ska vara tillgängliga for alla i Sverige oavsett funktionsvariationer. Men hur bra fungerar en tjänst som 1177 for en målgrupp med grövre synnedsättningar och behov att använda digitala verktyg för att använda 1177? Det här arbetet vill undersöka det med de har två fragorna: Vilka synpunkter har de med synnedsättning om 1177? och Hur är deras upplevelser jämfört med de krav från “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service” som ställs på 1177? via en fallstudie. Metod: Data samlades in via kvalitativa intervjuer och användartester. I testerna utformades ett antal scenarion kring lagkraven och vissa av Jakob Nilsens 10 användbarhetsprinciper för design av användargränssnitt. Även samlades data in från Myndigheten för digital förvaltning in, då i form av klagomål från användare av 1177. Resultat: Resultatet av arbetet är att 1177 är en bra fungerande tjänst när det gäller normal användning av tjänsten. Exempelvis se bokade tider eller meddelanden, men där det blir problem är när användarna ska börja leta reda på funktioner som de ej normalt sett använder. Problematiken då är bland annat att det ej finns en sökfunktion att använda eller att rubriker inte alltid används. Det vanligaste problemet som kom fram var att logga in med BankID då skanna en QR-kod blev mycket problematisk. Slutsatser: 1177 ar en bra tjänst i stort men den har sina problem. Vissa av problemen skulle gå att lösas med en sökfunktion och andra lösas med att användaren själv får välja vad för innehåll som ska visas. / Background: Public services such as 1177 have, via the Swedish law “Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service”, a requirement to ensure accessibility of the service to everyone in Sweden. But how well does a service like 1177 work for a group with severe visual impairments and the need to use digital tools to be able to use 1177? This paper wants to examine it with these two questions: What point of views do they with visual impairments have of 1177? and How do their experiences compare to the requirements from the law Lagen om tillgänglighet till digital offentlig service? via a case study. Method: Data were collected via qualitative interviews and user tests. In the test, several scenarios were designed around the legal requirements and some of Jakob Nilsen’s 10 usability heuristics for the design of user interfaces. Data was also collected from the Swedish Ägency for Digital Ädministration, then in the form of complaints from users of 1177. Results: The result of the work is that 1177 is a well functioning service when it comes to normal use of the service. For example, see booked times or messages, but where the problems start is when the users start to look for or use a function they do not normally use. The problem when looking for a function can be that it is not obvious where it is and that there is no search function. But the most common problem is when signing in on a computer with mobile BankID, you must scan a QR code and that is very problematic when the user is visually impaired. Conclusions: 1177 is a good service in large but it has its problems. Some of the problems can be solved by a search function and others can be solved by letting the users decide what information to be shown.

It would be difficult to imagine the world we live in without the World Wide Web. We depend on it for communication, entertainment, transfer of capital, access to essential services, and many other things. Even though it feels like the Web is everywhere, its usage is still growing, and so is its importance. However, a significant portion of the world’s population is made up of people with disabilities, and if the Web and its content is not made accessible to them, they cannot participate in this integral part of modern society. Making sure that the resources we access through the Web are accessible to people with disabilities is a difficult task. Those who create applications for the internet need to test them to identify accessibility issues. Today, much of the content on the Web is divided into units called components. It would be advantageous if there was a method for automated accessibility testing of these components. The problem is that no such method exists. Components—in this context—refer to the parts that make up a webpage. When you are, for example, viewing a news article online, the heading could be a component, as could the comments section, and so on. A majority of the world’s webpages are constructed using this architecture, where a set of reusable components with different functionality make up the page you are visiting. The purpose of this thesis is to create a method for automated accessibility testing of these web application components. The goal is that the created method should be useful for web developers and testers in their work to create a Web that is more accessible for people with disabilities, and therefore contribute in some way to a more accessible society. The chosen research methodology was qualitative and exploratory, and followed the design science research-paradigm. The methodology consisted of four distinct phases, a literature study phase, a preliminary design phase, an evaluation of the preliminary design phase, and an improved design phase. The literature study phase laid the groundwork for creating a method proposal in the preliminary design stage. This method was then evaluated in the evaluation stage. This evaluation consisted of a partial implementation of the framework, together with interviews with respondents with relevant experience. Using this evaluation, an improved method was created in the improved design phase. The result of this thesis is the Automated Accessibility Testing of Web Application Components Method (AAT-WAC). The evaluations that were conducted proved that AAT-WAC method met all of the stipulated evaluation criteria, and that the method was useful when implemented in a real-world industrial context. The literature study proved that no other methods similar to the AAT-WAC method existed. / Det skulle vara svårt att föreställa sig världen vi lever i utan Webben. Vi använder den för kommunikation, underhållning, överföring av kapital, tillgång till livsviktiga tjänster och mycket mer. Även om det kan kännas som att Webben redan är överallt så växer fortfarande dess användning och betydelse. En ansenlig del av världens befolkning är personer med funktionsnedsättningar, och om Webben och dess innehåll inte är tillgängligt för dem kan de inte deltaga i denna oumbärliga del av det moderna samhället. Att säkerställa att de resurser vi tillgodogör oss genom Webben är tillgängliga för personer med funktionsnedsättningar är en utmanande uppgift. De som skapar applikationer för Webben behöver testa dem för att upptäcka tillgänglighetsproblem. Idag är mycket av innehållet på Webben indelad i enheter som kallas för komponenter. Det skulle vara fördelaktigt om det fanns en metod för automatisk tillgänglighetstestning av dessa komponenter. Problemet är att ingen sådan metod existerar. Komponenter, i den här kontexten, syftar på de enheter som tillsammans utgör en webbsida. När du exempelvis besöker en nyhetsartikel på Webben så kan en komponent utgöra rubriken, en annan kommentarsektion, och så vidare. En majoritet av världens webbsidor är konstruerade enligt denna arkitektur, kallad en komponent-baserad arkitektur, där en uppsättning återanvändbara komponenter med olika funktionalitet utgör webbsidan du besöker. Syftet med denna avhandling är att skapa en metod för automatiserad tillgänglighetstestning av webbapplikationskomponenter. Målet är att öka kunskapen om tillgänglighetstestning, och genom detta skapa ett mer tillgängligt samhälle. Forskningsmetodologin var kvalitativ och följde en Design Science-paradigm. Forskningsmetodologin bestod av fyra distinkta faser, en litteraturstudie-fas, en preliminär designfas, en utvärderings av preliminär design-fas och en förbättrad design-fas. Litteraturstudien lade grunden för att skapa en preliminär metod i preliminär design-fasen. Denna preliminära metod utvärderades sedan genom att implementera delar av metoden på en verklig webapplikation, samt genom intervjuer med personer med relevant expertis inom webbutveckling. Dessa utvärderingar användes sedan för att skapa den förbättrade metoden i förbättrad design-fasen. Resultatet av denna avhandling är metoden Automated Accessibility Testing of Web Application Components (AAT-WAC-metoden). Uvärderingarna av AAT-WAC-metoden påvisade att metoden uppfyllde alla utvärderingskriterier som stipulerats, samt att metoden var användbar när den implementerades i en verklig, industriell kontext. Litteraturstudien påvisade att inga metoder som liknar AAT-WAC-metoden existerade.

Introduktion: Digitaliseringens påverkan på samhället och individen är omfattande – samt genomsyrar samtliga dimensioner av folkhälsans bestämningsfaktorer. Därtill tillskrivs digital inkludering som en betydande social bestämningsfaktor för människors hälsa. Digital delaktighet och tillgänglighet är betydelsefulla faktorer för personer med ryggsmärtor i och med att fysiska begränsningar försvårar möjligheten till delaktighet i samhället. Delaktighet är en betydelsefull komponent i ett rättvist och demokratiskt samhälle. Syfte: Studiens syfte var att undersöka på vilket sätt digitaliseringen påverkar delaktighet och tillgänglighet för kvinnor med begränsande nack- eller ryggtillstånd. Metod: Studiens design var kvalitativ – i vilket 3 fokusgruppsintervjuer och innehållsanalys med en induktiv ansats var studiens metoder. Urvalet bestod av totalt 18 kvinnor ifrån olika patientföreningar – med erfarenheter eller kunskaper av begränsande nack- eller ryggtillstånd. Resultat: Studien visade att digitaliseringen främjar social och samhällelig delaktighet för målgruppen. Dessutom framkom att digitaliseringen främjar egenmakt att delta, skapar en känsla av gemenskap, förtydligar informations- och kommunikationsmöjligheterna samt förtydligar utanförskap. Digital gemenskap med hjärtat i mitten är den modell som bäst beskriver studiens resultat och digitaliseringens betydelser för människan bakom datorskärmen. Att digitaliseringen både främjar och underlättar delaktighet inom flera betydelsefulla sammanhang samtidigt som individens egenmakt stärktes förtydligades. Slutsats: Studiens slutats är att digitaliseringen har stor potential att främja delaktighet, tillgänglighet och gemenskap för personer med begränsande nack- eller ryggtillstånd. Det fina med digital delaktighet är dess inkluderande och hälsofrämjande inverkan på individen och individens livssituation. Dock finns det flera utmaningar med digitaliseringen som behöver belysas – såsom utanförskap och den digitala klyftan. / Introduction: The impact of digitization on society and the individual is extensive – and permeates all dimensions of the determinants of public health. In addition, digital inclusion is attributed as a significant social determinant of people's health. Digital participation and accessibility are important factors for people with back pain in that physical limitations make it difficult to participate in society. Participation is an important component of a democratic society. Aim: The purpose of the study was to investigate how digitization affects participation and accessibility for women with limiting neck or back conditions. Methods: The study's design was qualitative – in which 3 focus group interviews and content analysis with an inductive approach were the study's methods. The selection consisted of 18 women from various patient associations – all with experience or knowledge of limiting neck or back conditions. Results: The study's results showed that digitization promoted social and societal participation for the target group. In addition, it emerged that digitization promotes empowerment to participate, creates a sense of community, clarifies the information and communication possibilities and better reveals exclusion. Digital community with the heart in the middle describes the results of the study and the implications of digitization for the person behind the computer. It was made clear that digitization both promotes and facilitates participation within several important contexts while strengthening the individual's empowerment. Conclusion: The study concluded that digitization has great potential to promote participation, accessibility and community for people with limiting neck or back conditions. The beauty of digital participation is its inclusive and health promoting impact on the individual and the individual's life situation. There are several challenges with digitization that need to be highlighted – such as the digital divide.