Abstrakt: Vi lever i ett samhälle där informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer både i skolan och i vardagslivet. Samhället kräver av barn och ungdomar att de är förberedda inför hanteringen av IKT när de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebär att lärarna i dagens skola behöver tillgång till IKT för att använda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frågan är hur stor erfarenhet och möjligheter läraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lärare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen. Vi ville veta vilken syn läraren har på IKT och dess användning och påverkan i undervisningen. Vi har valt att utgå från den kvalitativa metoden, där vi har observerat både lärare och elever samt intervjuat lärarna och en personal från Skoldatateket. Resultatet av undersökningen visade en positiv syn kring användningen av IKT i skolan. Däremot förekommer det även osäkerhet kring lärarens roll angående hur de skulle anpassa IKT till undervisning. Slutsatsen i vår studie pekar på att läraren använder digitala verktyg i undervisningen trots att de saknar erfarenhet och kunskap.

Denna uppsats är en intervjustudie där fem musiklärare på högstadiet beskriver och reflekterar kring sin undervisning där digitala verktyg har använts i samband med musikskapande eller inspelning. Studien tar även upp de problem och fördelar med digitala verktyg som lärarna berättar att de har upplevt i samband med undervisningen. Resultaten visade att många av lärarna använde liknande arbetssätt som kretsade kring användandet av programvaran garageband och det loop-bibliotek som medföljer i programmet. Inspelning användes främst för att dokumentera elevers färdiga kompositioner i samband med musikskapande. De mest förekommande problem som beskrevs var kopplade till tid och tillgänglig utrustning. Som fördelar nämns ökat intresse och motivation hos elever, och de möjligheter som digitala verktyg medför till de elever som inte behärskar instrument.

Syftet med studien var att synliggöra förskollärares olika erfarenheter av att arbeta med lärplattan utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Studien utgick ifrån den sociokulturella teorin och i studien användes en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med åtta förskollärare från fem olika förskolor. Resultatet visade att lärplattan till störst del användes som ett dokumentations- och reflektionsverktyg tillsammans med barnen. De flesta förskollärare upplevde att de behövde mer fortbildning inom IKT för att kunna använda lärplattan utifrån ett ämnesdidaktiskt perspektiv. Språk, matematik och naturvetenskap var de ämnen som förskollärarna arbetade mest kring med lärplattan som komplement. I vår slutsats framkom det att förskollärare behövde goda ämnesdidaktiska kunskaper och god kompetens inom IKT för att kunna använda lärplattan som ett pedagogiskt verktyg i arbetet med läroplanens olika ämnesområden.

Studien är gjord med syftetatt undersöka hur lärare som har fått in fler digitala verktyg i klassrummet de senaste åren förhåller sig till den ökade digitaliseringen samt hur denna påverkar undervisningen av media literacy-kompetenser i skolan. Utifrån syftet valdes följande tre forskningsfrågor ut: (1) Vilka media literacy-kompetenser arbetar lärare med i skolans undervisning? (2) På vilka sätt arbetar lärarna för att utveckla elevers media literacy-kompetenser? (3) Hur upplever lärare att tillgång till digitala verktyg påverkar undervisningen av media literacy-kompetenser? Studien har det sociokulturella perspektivet om lärande och pragmatismen som grund. Studien är en kvalitativ studie utförd genom fokusgruppsintervjuer med totalt åtta lärare på två skolor. Resultaten visar att lärarna undervisar om alla de sex media literacy-kompetenserna som är riktade mot elever och att de undervisar om media literacy-kompetenserna i alla ämnen. Resultaten visar också att lärarnas undervisning ofta tar en utgångspunkt i undervisningstillfällen om källkritik men att lärarna ofta får undervisa om media literacy-kompetenser utanför den planerade undervisningen när eleverna ställer frågor som rör elevernas ”liv på Internet”. Resultaten visar även att lärarna anser att de digitala verktygen kan göra elevernas lärande mer lustfyllt. Resultaten visar också att lärarna känner en viss osäkerhet om hur de ska använda de digitala verktygens hård- och mjukvara och om att inte ha fått tillräckligt med utbildning som kan relateras till media literacy-kompetenser. Slutsatsen av den här studien är att det behövs kontinuerlig utbildning som kan relateras till media literacy-kompetenserna för lärarna för att både undervisa eleverna efter deras egna erfarenheter och för att skapa ett intresse för media literacy hos eleverna och en förmåga att hantera förändringar. / This study is done with the purpose to examine how teachers that in recent year have got more digital tools in the classroom relate to the increased digitalization and how this effect the teaching of media literacy skills in school. From this purpose three questions have been chosen: 1) Which media literacy skills are taught by teachers in school? (2) How do teachers work to develop students’ media literacy skills? (3) How do teachers experience that access to digital tools affect the teaching of media literacy skills? The study is grounded in the social cultural theory of learning and pragmatism. This study is a qualitative study that is done with focus group interviews. The results show that teachers teach about all the six media literacy skills that is directed to students and that the teachers teach about media literacy skills in all the schools subjects. The results also show that teachers often outsets from criticism of the sources in their teaching but also that the teachers often must teach impromptu when the students ask questions about the students “life on the Internet”. The results also show that teacher believes that digital tools can make the students’ learning more joyful. The results’ also show the teachers feels a bit insecure about how they should use the digital tools hard and software and about the feeling that they have not got enough education that can be related to media literacy skills. The conclusion of this study is that a continuous education that can be related to media literacy competences is important for the teachers so that teachers can use the students’ experiences in class and to create a student interest in media literacy and an ability to handle changes.

Användningen av informations- och kommunikationsteknik (IKT) har ökat i dagens samhälle. Detta ställer högre krav på förskollärarnas kompetens och förskolans innehåll. IKT i förskolan kan gynna barns utveckling och lärande om det används som ett didaktiskt verktyg. Läroplanen för förskolan lyfter att barnen ska få möjlighet till att använda sig av multimedia och informationsteknik för att gynna deras utveckling och lärande. Studiens syfte är att undersöka förskollärarens resonemang om användning av informations- och kommunikationsteknik som didaktiskt verktyg i deras arbete. För att besvara detta har sex intervjuer med förskollärare genomförts. Resultatet visar att det finns en osäkerhet kring användandet av informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Resultatet visar även att förskollärarna upplever en brist på tillgängligt och fungerande material i förskolan vilket leder till att det används mindre än de önskar. Förskollärarna lyfter IKT som ett användbart verktyg i förskolan med många möjligheter men behovet av större digitalkompetens och fler digitala verktyg finns. Utifrån resultatet kan slutsatsen dras att förskollärare vill använda informations- och kommunikationsteknik i förskolan. Men något som minskar användandet är behovet av kompetensutveckling samt bristen på tillgängligt material i förskolans verksamhet.

Syftet med den här studien är att undersöka vad gymnasielärare har för tanke och mål med att använda digitala verktyg i matematikundervisningen. Syftet är även att undersöka hur de digitala verktygen kan påverka lärandet hos eleverna och på så vis hur det påverkar de sju matematiska förmågorna som står med i den svenska ämnesplanen för matematik. För att utföra studien användes en kvalitativ ansats. Den kvalitativa ansatsen bestod av intervjuer med fem stycken verksamma lärare runt om i Kronobergs län, Sverige. I samband med intervjuerna gjordes även deltagande observationer. Resultatet visade att de flesta av lärarna var positiva till en integrering av digitala verktyg i undervisningen. En av lärarna menade dock att användningen av räknaren, i för stor utsträckning, kunde påverka procedurförmågan negativt. Eleverna använde räknaren till uppgifter som de egentligen kunde klarat av med förenklingar och huvudräkning. Lärarna påpekade även att olika digitala verktyg passade in olika bra på de olika matematiska områdena som undervisningen berörde. Till exempel så kunde programmet Desmos vara lämpligt att använda då eleverna skulle utöka sin förståelse om funktioner och grafer. Då eleverna arbetade med geometri så beskrev en av lärarna att programmet Geogebra kunde användas för att befästa kunskap inom området. Då det gällde de sju matematiska förmågorna som matematikundervisningen på gymnasiet utgår ifrån, så ansågs dessa främjas på olika sätt då olika digitala verktyg användes i undervisningen. Som exempel fick eleverna under en av lektionerna träna på sin problemlösningsförmåga i samband med att programmet Desmos och den grafritande räknaren användes.

I studien utforskas analogt och digitalt musikskapande. Syftet med denna uppsats är att beskriva processen, likheter och skillnader mellan analogt och digitalt musikskapande i två årskurs 6 klasser. Analysen utgår från inspelade videoobservationer under en fem veckors period där den ena klassen skapat musik genom analogt tillvägagångssätt och den andra klassen med digitala verktyg. Materialet transkriberas och analyseras därefter utifrån dessa fyra kategorier: Skapandets tidiga början, Verktygen i skapandet, Leken i skapandet samt Kommunikation. Resultatet visar att de flesta grupper som skapar musik genom analogt tillvägagångssätt börjar sin skapandeprocess genom textutformning. Dessa grupper stöter på komplikationer vid ett senare tillfälle när de ska applicera musik till sin text med fysiska instrument. För de grupper som skapar musik med digitala verktyg handlar musikskapandet i större utsträckning om hur musiken ska låta istället för vad texten ska förmedla. Gemensamt för dessa grupper är att skapandet sker genom att lyssna till den musik de komponerar utifrån det digitala musikprogrammet Garageband som de använder sig av i studien. De kan genom digitala verktyg pröva och ompröva sitt skapande och följa sitt arbete både genom örat och ögat. Det visar också att eleverna utvecklar sitt musikaliska språk desto mer de integrerar sig med det digitala verktyget.

Kunskapsöversiktens syfte var att finna svar på frågan hur användningen av digitala verktyg påverkar elevers skrivutveckling i grundskolan. Genom en ingående analys av valda artiklar resulterade detta i olika perspektiv kring vår frågeställning. Artiklarna valde vi genom en noggrann sökprocess på tre olika sökplattformar, ERC, ERIC och Swepub, med ett antal avgränsningar för att definiera urvalet eftersom vi främst valde att rikta in oss och fokusera på begreppen digitala verktyg och skrivutveckling. Sökprocessen och analysen av artiklarna indikerade främst att användningen av digitala verktyg i undervisningen bidrog med nytta och lärande. Samtidigt visade även undersökningen att det fanns studier som ansåg att användningen av digitala verktyg kunde ha en negativ påverkan på bland annat elevernas handstil. Kunskapsöversikten avslutades med en sammanfattning. Vi förde även en diskussion kring våra egna tankar och uppfattningar om frågeställningen.

Användning av digitala verktyg inom matematikundervisningen är väsentlig i dagens digitaliserade värld. De olika verktygen ger möjlighet för lärare att arbeta på olika sätt och tillåter elever att undersöka olika matematiska förhållanden inte minst inom problemlösning, som både är en förmåga och ett kunskapsområde inom matematik. Syftet med denna studie var att undersöka lärarnas användning av digitala verktyg vid problemlösning i matematikundervisningen för årskurs 7-9, med utgångspunkt i lärarnas beskrivningar. Användandet undersöktes med utgångspunkt i rollerna ersättande, förstärkande samt transformerandet. Studien genomfördes genom intervjuer med sex matematiklärare för högstadiet, där resultatet visade att lärarna beskriver användningen av digitala verktyg vid problemlösning som ersättande, förstärkande, ersättande/förstärkande eller transformerande. Den förstärkande användningen var framträdande då varje lärare beskrev minst en användning av ett digitalt verktyg som kunde klassas inom kategorin.

Syftet med studien var att undersöka förskollärares syn på användandet av lärplattan i utbildningen. Studien har utförts genom kvalitativa metoder där empirin baseras på åtta intervjuer som genomförts med förskollärare från olika förskolor och kommuner. De datainsamlingsmetoder som använts är semistrukturerade telefon- och videointervjuer, även emailintervjuer med öppna frågor har använts till viss del. Vidare har ett sociokulturellt perspektiv på lärande använts för att tolka och förstå det insamlade datamaterialet. Resultatet av studien visar att förskollärarna beskrev det som viktigt att aktiviteter med lärplattan har ett förankrat syfte och att det finns många möjligheter till lärande utifrån styrdokumenten. Begränsningar som förskollärarna upplevde var att det råder brist på kompetens men även att de inte har möjlighet att styra utbudet av applikationer i lärplattan själva. Studiens slutsats är lärplattan används i varierande utsträckning och med olika syften samt att den kan fungera som ett komplement till analogt material. En annan slutsats är att det finns behov av kompetensutveckling inom digitala verktyg.