Allt fler samhällstjänster digitaliseras och människor måste anpassas efter samhällets digitala utveckling. Detta är en fallstudie där syftet är att undersöka hur verksamheten Skånetrafiken arbetar för att motverka digitalt utanförskap, samtidigt ge ökad förståelse för begreppet digitalt utanförskap. Teorin som använts i denna studie hämtades från litteratur inom digitalt utanförskap. Den bygger på forskaren Jan Van Dijks forskning om digitalt utanförskap, där teorin syftar till att förklara de olika nivåerna i digitalt utanförskap. Undersökningen bygger på en kvalitativ intervjustudie där fem intervjuer har utförts med anställda från Skånetrafiken. Utifrån detta har flera faktorer identifierats i Skånetrafikens arbetssätt som främjar digital inkludering. Vidare har ett teoretiskt bidrag utvecklats fram för hur organisationer bör arbeta för att motverka digitalt utanförskap. Det teoretiska bidraget är ett resultat framtaget utifrån det konceptuella ramverket och studien om Skånetrafiken. / More and more community services are being digitized and people must adapt to society's digital development. This is a case study in purpose to investigate how Skånetrafiken works to counter digital exclusion, while at the same time trying to increase understanding of the concept digital exclusion. The theory used in this study was derived from literature on digital exclusion. It is based on Jan Van Dijk's research on digital exclusion, where the theory aims to explain the different levels of digital exclusion. The case is based on a qualitative interview study where five interviews have been conducted with employees from Skånetrafiken. Based on this, several factors have been identified in Skånetrafiken's working methods that promote digital inclusion. Furthermore, a theoretical contribution has been developed for how organizations should work to counter digital exclusion. The theoretical contribution is a result derived from the conceptual framework and the study of Skånetrafiken.

With a background of digitalisation and what that has meant for the introduction of programming in the mathematics syllabus, this literature review examines forms of application for programming within mathematics in upper secondary school. This review also sets the background with the help of important key competencies for a digitalized information society, such as computational thinking, as described by the European Commission. The Swedish National Agency for Education has also prescribed several of these key competencies in its curricula. Previous research has also shown that increased digitalisation leads to an increased divide in society and threatens the equality of the school system. Thus, this review also examines possible risks of digital exclusion that applications of programming within mathematics and an emphasis on digitalisation may entail. To better explain this, Bourdieu’s theory of capital and habitus together with Selwyn’s theory of technical capital are used. The search results and their empirical data within this review include case studies, correlation and regression analyses, and data collected through interviews, questionnaires, and more. This review should not be considered generalizable for Sweden as a whole, but it shows several forms of application for programming within school mathematics and describes the impact on learning, risks of digital exclusion, success factors, and benefits this may entail. Furthermore, aspects of digital exclusion explicitly regarding capital are also discussed. This review is far from exhaustive, and several identified aspects have had to be excluded due to an ever-increasing scope. However, this only seems to indicate that interest for and within the research field is high and that it is actively being researched. This review highlights what much other research has shown, namely that the picture is not unambiguous and needs to be further clarified, which leads the discussion to further research. This review proposes a qualitative study to empirically examine students’ experiences of possible digital exclusion with an explicit connection to the application of programming within mathematics.

Introduktion: För att få tillgång till hälsoinformation och digitalt hälsostöd är det idag nödvändigt att ha tillgång till internet. Hemlöshet är en multidimensionell fråga som är förknippad med dålig hälsa, inklusive kronisk och psykisk sjukdom, funktionella begränsningar, kognitiv nedsättning och eventuell beroendeproblematik, där strukturell hemlöshet blir allt vanligare. Syftet: syftet var att undersöka om det finns ett digitalt utanförskap bland hemlösa och att ge en förståelse kring hinder och möjligheter.  Metoden: som användes var en systematisk litteraturöversikt. Analysmetoden var en induktiv tematisk analys av 20 artiklar. För att hitta relevanta studier använde avhandlingen specifika nyckelord för att söka i PubMed och CINAHL. Resultat: Resultatet lyfte fram sex teman: demografiska kategorier, många hemlösa har tillgång till internet och mobil, instrumentell användning, m-hälsa, hinder och barriärer. Resultatet visade att ålder, kön och utbildning är viktiga faktorer, och bristande utbildning är den största faktorn till digitalt utanförskap. Slutsats: Studien undersökte hur hemlösa påverkas av digitalt utanförskap och fann att bristande utbildning och hög ålder hindrar deras användning av teknik, trots att de har tillgång till internet och mobiltelefoner. Studien visade också att hemlösa sällan använder teknik för hälso ändamål. För att öka inkluderingen av hemlösa på samhällsnivå bör det finnas fler offentliga miljöer och utbildning i teknologisk användning. / Introduction: To access health information and digital health support today, it is necessary to have access to the Internet. Homelessness is a multidimensional issue associated with poor health, including chronic and mental illness, functional limitations, cognitive impairment, and potential addiction issues, where structural homelessness is becoming increasingly common. Aim: The purpose was to investigate whether there is a digital divide among the homeless and provide an understanding of barriers and opportunities. Method: The method used was a structured literature review. The analysis method was an inductive thematic analysis of twenty articles. To find relevant studies, the dissertation used specific keywords to search PubMed and CINAHL. Results: The results highlighted six themes: demographic categories, many homeless have access to the internet and mobile phones, instrumental use, m-health, barriers and obstacles. The results showed that age, gender, and education are important factors, and lack of education is the biggest factor contributing to digital exclusion. Conclusion: The study examined how homelessness is affected by digital exclusion and found that lack of education and advanced age hinder their use of technology, despite having access to the internet and mobile phones. The study also showed that the homeless rarely use technology for health purposes. To increase the inclusion of the homeless at the societal level, there should be more public environments and education on technology use.

Digitaliseringen har blivit en del av vardagen där nästan alla samhällstjänster idag har digitaliserats. Sociala medier, appar och digitala tjänster är idag något som hör till normen. Att hamna i ett digitalt utanförskap kan ha långvariga konsekvenser och är en risk som de äldre i samhället är speciellt utsatta för, då forskning visar att det är många äldre som inte använder sig av digitala teknologier i samma utsträckning. Denna studies syfte är att ta reda på hur denna digitalisering har påverkat de äldre i det svenska samhället, genom att undersöka hur äldre människor upplever tekniken idag för att sedan också undersöka på vilket sätt digitala teknologier skulle kunna utformas för att fler äldre ska kunna ta del av dem. Studien har gjort med en inledande litteraturstudie utifrån tidigare forskning och begreppen användarupplevelse, användbarhet och universell design. Därefter har intervjuer utförts som en kvalitativ datainsamling. Resultatet visar på att många äldre ser svårigheter gällande sitt digitala användande, de känner en osäkerhet och rädsla kring att göra fel och har ibland svårt att förstå hur saker ska göras och har svårt att tolka informationen som ges. De äldre önskar ett enkelt språk och gärna att det är på svenska. Instruktioner som förklarar förkortningar och att inte för mycket information visas på en gång är några av de saker som de äldre upplever skulle kunna underlätta deras användning. Detta visar på att det finns mer att göra för att alla i befolkningen ska känna sig inkluderade i digitaliseringen och att designa med användaren i fokus är ett steg på vägen / Digitalization has become part of everyday life where almost all community services today have been digitalized. Social media, applications and digital services is something that belongs to the norm. Ending up in digital exclusion can have long-term consequences and is a risk that the elderly in society is particularly exposed to as research shows that many elderly people do not use digital technologies to the same extent. The purpose of this study is to find out how this digitalization has affected the elderly people in society in Sweden, by investigating how elderly people experience technologies today and then also to examine in what way that digital technologies could be designed so that more elderly people can take part in them. The study was done with an initial literature study based on previous research and the concepts of user experience, usability, and universal design. Thereafter, interviews were conducted as a qualitative data collection method. The results show that many older people see difficulties regarding their digital use, they feel an insecurity and fear of making mistakes and sometimes have difficulty understanding how things should be done and have difficulty interpreting the information provided. The elderly wants a simple language and preferably in Swedish. Instructions that explain abbreviations and that not too much information is displayed at once are some of the things that the elderly feel could facilitate their use. This shows that there is more to be done to make everyone in the population feel included within the digitalization and that designing with the user in focus is a step in the right direction.

Digitization is shaping society, services that were previously handled analogically are now managed digitally. The COVID-19 pandemic has acted as a catalyst for the increasing use of digital services. This has contributed to the digital divide between individuals who can access digital services and those who cannot. Reducing digital inequality is crucial for sustainable development in our digital society. A study on digital exclusion with the aim to investigate the significance of BankID for residents. Through analyzing scientific articles based on assumptions formulated through research in the field. The research question that the study seeks to answer is, "In what way does BankID risk becoming a socially excluding tool?”. Twelve interviews were conducted with respondents aged 65 or older. These interviews provided the basis for three different themes that were analyzed. The study reveals that older individuals strongly associate the use of BankID with their home environment for security reasons. This connection indicates their serious commitment to digital security but may potentially widen the digitalgap between older and younger generations. In conclusion, the study emphasizes the importance of finding a balance between security and inclusion to ensure that respondents do not miss out on digital opportunities. The results underscore the need to improve the userfriendliness and clarity of BankID to enhance digital competence and reduce digital exclusion. / Digitisering präglar samhället där tjänster som innan har skötts analogt nu han-teras digitalt. Pandemin COVID- 19 har agerat som en “katalysator” för ökande digitala tjänster. Detta har bidragit till den digital klyfta mellan individer som kan utnyttja digitala tjänster och de som inte kan. Reduceringen av den digitala ojämlikheten är väsentlig för att utveckla det digitala samhället på ett hållbart sätt. En studie om digitalt utanförskap med syfte att undersöka betydelse av BankID för invånare. Arbetet analyser vetenskapliga artiklar utifrån antagande som formulerades med hjälp av forskning inom området. Forskningsfrågan som studien syftar att besvara är “På vilket sätt riskerar BankID att vara ett socialt exkluderande verktyg”. Tolv intervjuer utfördes med respondenter som är 65 år eller äldre. Dessa intervjuer lägger underlag för tre olika teman som analyseras. Studien visar att äldre starkt relaterar användningen av BankID till deras hemmiljö av säkerhetsskäl. Denna koppling visar att de tar sin digitala säkerhet på allvar men kan potentiellt öka den digitala klyftan mellan äldre och yngre generationer. Sammanfattningsvis dras slutsatsen att balansen mellan säkerhet och inkludering är avgörande för att respondenterna inte ska missa digitala möjligheter. Resultatet understryker vikten av att förbättra användarvänligheten och tydligheten kring BankID för att öka digitala kompetensen och minska digitalt utanför-skap

Nästan allt vi gör på internet kräver att vi identifierar oss med e-legitimation. Ändå erbjuds nästan uteslutande bankernas e-legitimation (BankID) via offentliga e-tjänster, trots att BankID inte är något alla har möjlighet att få. Det innebär att människor som inte kan, eller vill, vara bankkunder utesluts från vårt digitala välfärdssamhälle och hindras från att använda e-tjänster de har rätt att använda. Problematiken tydliggjordes ytterligare under coronapandemin, inte minst i vaccinationskaoset som uppstod i början, eftersom BankID krävdes i flera regioner för att kunna boka tid för vaccination. Huvudsyftet med denna kandidatuppsats i Informatik är att identifiera och förklara kommunala och nationella faktorer som bidrar till digital inkludering vid användning av e-legitimationer via kommunala förvaltningars e-tjänster. Bisyftet är att jämföra två DIGG-godkända e-legitimationer för att identifiera och beskriva vilka skillnader det finns som påverkar medborgarnas möjligheter att skaffa e-legitimation. I studien har fallstudiemetoden tillämpats och en litteraturstudie har genomförts för att inhämta kunskaper och erfarenheter från tidigare forskningsstudier. Primära empiriska data har samlats in genom intervjuer via Zoom. Fem olika rollinnehavare har intervjuats beträffande deras erfarenheter och uppfattningar om faktorer som påverkar medborgares möjligheter att använda kommunala e-tjänster med e-legitimation som identifieringsmetod. De viktigaste slutsatserna från studiens analys är: att erbjuda samtliga DIGG-godkända e-legitimationer via de kommunala e-tjänsterna främjar digital inkludering, det beror på att tröskeln för människor att skaffa en e-legitimation minskar. Utan faktorn nationell styrning är sålunda kommunal styrning och kommundirektörens kunskap och prioritering av digitaliseringsfrågan av högre betydelse, speciellt om faktorn medarbetarnas inställning och kunskap inte är särskilt hög. Både nationell och kommunal styrning behövs för att e-förvaltningen ska kunna hålla en likvärdig standard oavsett ekonomiska eller personella förutsättningar. I dagsläget finns bara en DIGG-godkänd e-legitimation som aktivt arbetar för alla människors rätt att få tillgång till en e-legitimation.