Digitalisering är ett ämne som är ständigt aktuellt och det verkar inte avta. För att kunna vara delaktig i samhället idag ställs höga krav på medborgare att klara av att använda internet och hantera digitala enheter. Men det är långt ifrån alla som har förmågan av att leva upp till de krav som ställs på dem, speciellt de äldsta i vårt samhälle. De hamnar i ett, vad man skulle kunna kalla, digitalt utanförskap. Syftet med denna studie är att försöka ta reda på vilka faktorer personer, som är äldre än 65 år, tror bidrar till äldres digitala inkludering. Tidigare forskning har kommit fram till att personer äldre än 65 år lider högre risk av att hamna just i ett digitalt utanförskap. Därför är det intressant att försöka ta reda på vilka faktorer personer som är 65 år och äldre tror antingen kan ligga till grund för eller öka äldres digitala inkludering.För att kunna ta reda på vilka faktorer personer äldre än 65 år tror bidrar till äldres digitala inkludering har en kvalitativ forskningsstrategi tillämpats. Sju intervjuer har genomförts med personer i åldrarna 65–84 år och personerna har haft varierande erfarenhet av att använda digitala enheter. Resultatet visar att flera respondenter känner sig digitalt exkluderade och att de inte känner sig som en del av den utveckling som sker i samhället. Flertalet respondenter använder till exempel inte mobilt bank-ID och att det är en viktig del för att kunna ta del av flertalet av de e-tjänster som erbjuds idag. Det har också framkommit att det saknas utbildningsmöjligheter för äldre att utveckla sin digitala kompetens. En följd av detta är att de, som inte har erfarenhet av att använda digitala enheter, oftare är beroende av att en nära anhörig har möjlighet att hjälpa dem för att klara av sin digitala vardag. / Digitalization is a topic that is constantly relevant and it does not seem to be declining. In order to be able to participate in society today, high demands are placed on citizens to be able to use the internet and manage digital devices. But it is far from everyone who has the ability to live up to the demands placed on them, especially the oldest in our society. They end up in what might be called digital exclusion.The purpose of this study is to try to find out what factors people, who are older than 65, believe contribute to the digital inclusion of the elderly. Previous research has concluded that people older than 65 years suffer a higher risk of ending up in digital exclusion. Therefore, it is interesting to try to find out what factors people who are 65 years and older believe can either be the basis for or increase the digital inclusion of the elderly.In order to find out which factors people over the age of 65 believe contribute to the digital inclusion of the elderly, a qualitative research strategy has been applied. Seven interviews were conducted with people aged 65–84 and the people had varying experience of using digital devices.The results show that several respondents feel digitally excluded and that they do not feel part of the development that is taking place in society. The majority of respondents use e.g. not mobile bank ID and that it is an important part of being able to take advantage of most of the e-services offered today. It has also emerged that there is a lack of educational opportunities for older people to develop their digital skills. A consequence of this is that those who do not have experience of using digital devices are more often dependent on a close relative having the opportunity to help them cope with their digital everyday life.

Digitaliseringen som skett senaste åren har lett till stora förändringar inom svensk sjukvård. En av de största riskerna med digitaliseringen är att vissa grupper i samhället riskerar att lämnas i ett digitalt utanförskap. Äldre medborgare tenderar att utnyttja digitala tjänster i mindre utsträckning än andra åldersgrupper och användning av digitala vårdtjänster är inte något undantag. Digitala vårdtjänster ger möjlighet att kontakta vården digitalt och ger stor nytta till äldre medborgare som är en av de största vårdkonsumenterna. Syftet är att öka förståelse om digitalt utanförskap hos äldre i åldersgruppen 75+ genom att undersöka äldres uppfattning om vad som påverkar deras användning av digitala vårdtjänster. Studien kunde undersöka vilka faktorer som påverkar digitalt utanförskap hos äldre i stöd av tidigare forskningar. Identifierade faktorer motivation, tillgång till digital teknik, digital kompetens, rädsla, tilltro till digitala tjänster och den faktiska användningen har fungerat som underlag för att undersöka vad som påverkar äldres användning av digitala vårdtjänster. Kvalitativa telefonintervjuer samt personliga intervjuer på plats genomfördes, där populationen bestod av fem respondenter i ålder 75+ för att få en bättre förståelse för vilka argument äldre har för icke-användning av digitala vårdtjänster. Resultatet visade att äldres användning av digitala vårdtjänster påverkas av motivation, digital kompetens, rädsla och den faktiskaanvändningen. Ytterligare indikatorer som kunde identifieras är växte inte upp med teknik (motivation) samt den dagen man känner sig tvungen (användning). Resultatet visade att äldre använder de digitala tjänster som de är i behov av, där digitala vårdtjänster inte ingår i behovet. Användning kopplas också till äldres vana att kontakta vården genom att ringa och användning av digitala vårdtjänster utesluts inte när ett tvång uppstår. Studien har bidragit med att identifiera ytterligare faktorer som kan förklara vilka argument äldre har för icke- användning samt ökad kunskap om varför denna användare grupp tenderar att undvika digitala tjänster.

In the wake of the increased digitalisation of the Swedish society, people who experience difficulties to utilise digital services turn to the public library for assistance. As a result, questions concerning how and to what extent the public library is supposed to support people in need of digital services is raised amongst the public library staff. The purpose of this thesis is thus to examine public library managers understanding of what role the institution should uphold in the midst of the depicted development, and how they enact in order to implement the defined role within the organisations they manage. The findings are based on qualitative interviews with seven public library managers from different municipalities i Västra Götalandsregionen. The interviews were transcribed and analysed using qualitative content analysis methodology, and the results were interpreted by means of Shaffer’s (2018) criterias for social sustainability within public library organisations. The findings display that the public library managers perceive a direct link between the Swedish library act and the role as information supplier and tutor of people in need of digital support. In order to utilise this understanding, the public library managers undertake various actions including securing good communications with staff, users and local politicians, facilitation of adequate training for staff members etc. while trying to establish above­named role, chiefly amongst the employees. Measured against Shaffer’s criterias and against literature on the viewpoints of librarians, users and politicians, these actions may have positive as well as negative effect on the public library’s social sustainability.

Syfte: Den här studiens syfte var att undersöka den upplevda hälsan bland personer i åldern 65+ som lever i digitalt utanförskap. Det sker genom informanter, som har frekvent kontakt med dessa individer, om deras uppfattning av ämnet. Metod: En kvalitativ studie genomfördes genom datainsamling från enskilda intervjuer med fyra informanter som har frekvent kontakt med äldre personer som lever i digitalt utanförskap. Design som användes var empirisk och deskriptiv. Resultat: Resultatet visade att digitalt utanförskap hos äldre individer orsakas av både inre och yttre hinder, vilket syftar till individuella och samhälleliga faktorer. Dessa faktorer inkluderade attityder och känslor kring digital teknik och digitalisering. Motivation som drivkraft nämndes som en betydande faktor för att ingå i digitalt innanförskap. Det framkom under intervjuerna att majoriteten av informanterna mestadels saknade insikt i vilken hälsomässig påverkan digitalt utanförskap hade på de äldre de varit i kontakt med. Slutsats: Digital inkludering av äldre individer är betydande för att uppnå jämlika förutsättningar för hälsa och delaktighet i samhället. Resultatet visade att både inre och yttre hinder, individuella och samhälleliga faktorer, ligger till grund för digitalt utanförskap hos äldre individer

Digitala enheter har blivit en naturlig del av individers vardag vilket öppnar upp för både möjligheter och utmaningar. Dagens teknik möjliggör för individen att ständigt vara närvarande utan att fysisk befinna sig i miljön. Den konstanta tillgängligheten påverkar individens sociala liv på olika sätt. Föreliggande forskning studerar hur 10 medelålders individer kommunicerar och söker information genom digitala enheter. Författarna har ett särskilt synsätt att studera detta. Snarare än att se på digitala enheter som enbart redskap som stödjer användarens vardagliga aktiviteter, argumenterar författarna hur digitala enheter istället kan ses som förlängning av individerna genom konceptet ”the extended mind”. Detta sker genom att individen ändrar sättet att använda sig av teknologin vilket medför förbättrade kognitiva förmågor. Vidare undersöks vilka möjligheter och utmaningar respondenterna upplever i mötet med digitala enheter vilket sedan analyseras utifrån digital kompetens. / Digital devices have become a natural part of individuals' everyday lives which opens up both opportunities and challenges. Today's technology enables the individual to be constantly present without being physically present in the environment. The constant availability affects the individual's social life in different ways. The present research studies how 10 middle-aged individuals communicate and search for information through digital devices. The authors take a distinct approach to digitalization. Rather than studying digital devices merely as tools that support users' daily activities, the authors argue for explorations of how digital devices can instead be seen as extension of mind, by changing the way individuals use the technology, therefore enhancing their cognitive capabilities. Furthermore, the opportunities and challenges that the respondents experience in the meeting with digital devices are examined and analyzed based on digital competence.

Bakgrund: Rättspsykiatrisk verksamhet är styrd av säkerhetsrestriktioner vilket innebär att det arbetsterapeutiska arbetet begränsas i vilka åtgärder och interventioner som kan tillämpas. Syfte: Studien beskriver arbetsterapeuters erfarenheter av sitt arbete inom rättspsykiatrin och hur det påverkas av att patienten är frihetsberövad. Metod: En kvalitativ studie om arbetsterapeuters erfarenhet av arbete inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige. Fem arbetsterapeuter verksamma inom rättspsykiatri på olika kliniker i Sverige intervjuades. Resultat: Data analyserades utifrån innehållsanalys och resulterade i följande kategorier: Säkerheten begränsar interventionsmöjligheter, Destruktiva dagar (att förstå deras vardag), Arbetsterapeutens förlängda arm, Motivation och hopplöshet. Den säkerhetskontrollerade miljön påverkade arbetsterapeuternas arbete i hur bedömningar och interventioner genomförs. Utmanande att träna patienternas aktivitetsförmågor för ett liv i samhället samtidigt som den sitter frihetsberövad. Patienterna har ofta en komplex problematik från en destruktiv miljö och en stor del av arbetet handlar om att motivera patienten från att känna hopplöshet. Vidare visar resultatet på att stor vikt läggs på att motivera patienten i en miljö som är tillrättalagd och som inte ger utrymme till att vara självständig.  Slutsats: Den säkerhetskontrollerade miljö som rättspsykiatri innebär samt den komplexa problematik patienterna som befinner sig inom rättspsykiatri har kan upplevas utmanande för arbetsterapeuter. I synnerhet när det handlar om att möjliggöra för patienten att lära sig leva ett nytt liv än vad patienten hade innan tiden på rättspsykiatri. Utmaningen består i att patienten inte kan ges möjlighet till digitala hjälpmedel och att träna sina förmågor i det samhälle som patienten ska slussas ut till efter vårdtiden. Arbetsterapeuterna värdesätter samarbetet med skötarna på avdelningen eftersom de arbetar nära patienten i deras vardagliga aktiviteter. Utmaningen att träna patienten till självständighet i en säkerhetskontrollerad miljö som medför att ansvar och uppgifter tas ifrån patienten är något det bör forskas vidare på. / Background: Forensic psychiatric activities are governed by safety restrictions, which means that occupational therapy work is limited in which measures and interventions can be applied. Purpose: The study describes occupational therapists' experiences of their work in forensic psychiatry and how it is affected by the patient being deprived of liberty. Method: An qualitative study of occupational therapists' experience of working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden. Five occupational therapists working in forensic psychiatry at various clinics in Sweden were interviewed.  Result: The data was analyzed based on content analysis and resulted in the following categories: Security limits the possibilities of intervention, Destructive days (to understand their everyday life), Extended arm of the occupational therapist, Motivation and hopelessness. Da safety-controlled environment influenced the work of occupational therapists in how assessments and interventions are carried out. Challenging to train patients' activity skills for a life in society while being detained. Patients often have complex problems from a destructive environment and a large part of the work is about motivating the patient from feeling hopeless.  Furthermore, the results show that great emphasis is placed on motivating the patient in an environment that is corrected and that does not give room to be independent. Conclusion: The safety-controlled environment that forensic psychiatry entails and the complex problems faced by patients who are in forensic psychiatry can be perceived as challenging for occupational therapists. Especially when it comes to enabling the patient to learn to live a new life than the patient had before the time in forensic psychiatry. The challenge is that the patient cannot be given the opportunity for digital aids and to train their abilities in the society to which the patient should be channeled after the hospital stay. The occupational therapists value the cooperation with the nurses in the ward because they work closely with the patient in their everyday activities. The challenge of training the patient to independence in a safety-controlled environment that entails taking responsibility and tasks away from the patient is something that should be further researched.

Digitaliseringen i Sverige har fortskridit intensivt, och benämns ofta som en möjlighet föreffektivisering inom offentlig förvaltning. Vad händer egentligen när digitaliseringen avallmännyttiga tjänster sker så hastigt? Denna studies syfte är att granska och öka förståelsen förhuruvida digitaliseringen av allmännyttiga verksamheter sker demokratiskt samt hurdigitaliseringen påverkar äldre svenska individer. Tidigare forskning har främst tagit upp attdigitaliseringen har som mål att främja och effektivisera statlig verksamhet, men att de krav somställs på medborgarna skapar klyftor. Forskning kring digitala klyftor har vidare visat att ett ickeanvändande av digital teknik ofta är i relation till socioekonomiska faktorer. Studien har enabduktiv grund och datainsamlingen utgår ifrån tio kvalitativa semistrukturerade intervjuer, sjumed personer över 60 år och tre med medarbetare vid offentliga verksamheter. Respondenternaför allmännyttig verksamhet menar på att deras verksamheter anpassar sig efter besökarnasbehov. Gruppen av äldre medborgare uppger samtidigt att deras självständighet har drabbatsnegativt av digitaliseringen, vilket snarare beror på deras bristande digitala kompetens änavsaknad av digital motivation. Resultatet visar på att digitaliseringen i Sverige sker till viss deldemokratiskt, trots detta lever flera individer i digitalt utanförskap. Slutsatsen blir därmed attden digitala motivationen är avgörande för att införskaffa sig bredare digital kompetens. Mendet krävs riktade insatser till de digitalt exkluderade som innehar digital motivation för att ökaderas kompetens och således nå en ökad digital inkludering. / The digitalization in Sweden has progressed intensively, and is often referred to as an enablerwhen it comes to public administration. What happens when the digitalization of public servicestakes place so rapidly? The purpose of this study is to review and increase understanding ofwhether the digitalization of public administration is done democratically and how digitalizationaffects older Swedish individuals. Previous research has mainly addressed that the goal ofdigitalization is to promote and streamline government activities, but that the demands placedon the citizens creates gaps. Research on digital divides has further shown that non-use ofdigital technology is often related to socio-economic factors. The study has an abductive basis,and the collected data is based on ten qualitative semi-structured interviews, seven with peopleover 60 years old and three with employees within public administration. The respondents forpublic administration believe that their activities adapt to the needs of visitors. At the same time,the group of older citizens states that their independence has been negatively affected bydigitalization, which is more due to their lack of digital competence than a lack of digitalmotivation. The result shows that digitalization in Sweden takes place democratically to someextent, despite this, many individuals live in digital exclusion. The conclusion is thus that digitalmotivation is vital for acquiring broader digital competence. Targeted efforts are required forthe digitally excluded who possess digital motivation in order to increase their competence andthus achieve increased digital inclusion.

Följande arbete är en kvalitativ studie om digitalt utanförskap bland äldre och om det har förändrats i och med isoleringen som blev en följd av coronapandemin. Tidigare forskning visar att den äldre generationen i Sverige är de som använder internet minst och att de ofta behöver hjälp från familj eller vänner för att kunna utföra nya uppgifter på internet. De över 70 år blev klassade som riskgrupp under år 2020 när coronapandemin bröt ut i Sverige. Studien ämnar därför att studera om äldre i Sverige upplever att det digitala utanförskapet har påverkats av coronapandemin.  Empirin till studien togs fram med hjälp av en fokusgrupp som kvalitativ metod, och studien metodutvecklade fokusgrupp genom att testa ramverktyget i en tid där inte alla delar i metoden kunde tas hänsyn till. Fokusgruppen bestod av fem personer som alla var 70 år eller äldre och eftersom fokusgruppsintervjun utfördes under coronapandemins andra våg tog den plats utomhus och med minst två meters avstånd mellan deltagarna.  Resultatet av studien visar att fokusgruppsdeltagarna inte uppfattade att de lever i ett digitalt utanförskap och de anser att coronapandemin inte har påverkat deras internetvanor. Deltagarna var mätta på information om coronapandemin och använder traditionella medier som radio och tv i större utsträckning än internet när det kommer till informationssökning. I studiens analys kopplas resultatet samman med tidigare forskning samt teorierna Uses and Gratifications Theory (UGT) och Digital Divide. Vidare diskuteras studiens resultat och analys som visar att digitalt utanförskap korrelerar med socialt utanförskap, och en slutsats som dras är att ingen av deltagarna uppfattar att de lever i ett digitalt utanförskap eftersom de har nära relationer och lever i en tvåsamhet. Vidare slutsatser av studien är att information om coronapandemin har funnits att tillgå i alla typer av medier, vilket har gjort att äldre har fortsatt använda traditionella medier som primärkälla. / The following research is a qualitative study of digital exclusion among the elderly. The study aims to investigate if isolation due to the coronavirus has affected the digital exclusion among the elderly in any way. Previous research shows that the elderly in Sweden are the ones who use the internet the least and that they often need help from family or friends to be able to perform new tasks on the internet. Those over 70 years old are more at risk of getting dangerously ill from the coronavirus and in Sweden they were told to isolate themselves. Therefore, this study intends to investigate if elderly people in Sweden consider that the isolation has affected their perception of digital exclusion. The empirical findings were collected through focus group interviews as a qualitative method, and the study aims to develop focus group as a method by testing the framework in a time when not all aspects could be taken into consideration. The focus group consisted of five people who were all over 70 years of age and since the focus group interview was conducted during the spread of the coronavirus, it took place outdoors and with two meters distance between every participant.  The results of the study show that the focus group participants do not perceive that they are digitally excluded, and they do not believe that the corona pandemic has affected their internet habits. The participants use traditional media such as radio and television more than the internet when it comes to information retrieval. In the analysis-chapter of the study, the empirical findings are compared to previous research and the two theories Uses and gratification theory (UGT) and Digital Divide. Furthermore, the results of the study show that digital exclusion correlates with social exclusion. One conclusion of the study is that none of the participants perceives that they are digitally excluded since they all have close relationships with family and friends. Further conclusions are that information about the corona pandemic has been available in all types of media, and for that reason the elderly have continued to use traditional media as their primary source instead of turning to the internet.

Pervasive digitalization of society has increased exponentially in the recent decades, which sets demands on the society. This leads to fundamental changes on a global level, where massive amounts of information are available by just a few clicks away. Research shows that there is a digital divide between seniors and other citizens. To investigate this, our study focuses on seniors' attitudes towards digital technology use, supported by the factors in the UTAUT2 model. The thesis is based on a qualitative study conducted through semi-structured interviews with eight senior participants. Our analysis reveals that seniors experience a high degree of independence once they learn how to use digital technologies. Moreover, support from family and friends is an important aspect, regardless if the seniors experience difficulties getting started with digital technology or not. Finally, a discussion regarding seniors' negative self-assessment is presented, as there exists a discrepancy between perceived habit and actual use of digital technologies.

Many older people find it difficult to start using new technology and difficult to get the help when they need it. Society is becoming increasingly digital, therefore there's a risk ending up digitally excluded. Use of digital technology can be difficult due to problematic factors such as insufficient prior knowledge, lacking motivation, insecurity, and the complexity. In order for these factors to be managed, there needs to be support available. Prior research shows that older people have preferences for social support, but when this support is not available appropriate replacement tools need to be available to facilitate the use of digital technology. The purpose of the study was to help reduce digital exclusion among the elderly by studying how different digital support tools can be used to deal with problem factors when using digital technology. A qualitative study was conducted, based on a theory model that highlights four problem factors. Three different digital support tools in an auditory, visual and written format were evaluated. Opinions on the digital support tools as well as the various problem factors were collected from an IT educator and from the elderly at the age of 65 or over through two sub-studies consisting of interviews and thinking aloud tests. The results showed that the factors that were most difficult to counter with the digital support tools were the complexity and insufficient prior knowledge, while the factors lacking motivation and insecurity could be managed with the digital support tools. The results also showed that users of digital support tools should be able to choose whether the support is to be used in an auditory, visual or written format. The written instructions could combat the most problem factors. The visual instructions was the support tool that was most difficult to use because it required some prior digital knowledge. If basic digital knowledge is absent, none of the support tools could be used in an optimal way. Reducing digital exclusion solely with the help of digital support tools is thus difficult because those who are most excluded and have the greatest need for support don't possess the basic knowledge to use the tools. / Många äldre anser att det är svårt att börja använda ny teknik och svårt att få hjälp när de behöver det. I ett samhälle som digitaliseras allt mer riskerar de därför att hamna i ett digitalt utanförskap. Svårigheterna gällande användandet av digital teknik kan bero på olika problemfaktorer som bristande motivation, otrygghet, komplexitet och otillräckliga förkunskaper. För att dessa faktorer ska kunna hanteras behöver de äldre ha tillgång till stöd. Tidigare forskning visar att äldre föredrar sociala stödformer, men om det sociala stödet inte kan erhållas behöver lämpliga ersättande stödverktyg finnas tillgängliga som kan underlätta användandet av digital teknik.  Syftet med denna studie var att bidra till att minska det digitala utanförskapet bland äldre genom att studera hur olika digitala stödverktyg kan användas för att hantera problemfaktorer för digital teknik. En kvalitativ studie, som utgick från en teorimodell baserad på de fyra problemfaktorerna, genomfördes. Tre olika digitala stödverktyg, i form av skriftliga, auditiva och visuella instruktioner, utvärderades. Åsikter kring de digitala stödverktygen samt de olika problemfaktorerna samlades in från en IT-pedagog och från personer som var 65 år eller äldre genom två delstudier bestående av intervjuer och tänka högt-test.  Resultatet visade att faktorerna bristande motivation och otrygghet kunde hanteras med digitala stödverktyg medan faktorerna komplexitet och otillräckliga förkunskaper var svårare att hantera. Resultatet visade också att användaren av digitala stödverktyg bör få välja om stödet ska nyttjas i ett auditivt, visuellt eller skriftligt format. De skriftliga instruktionerna var det stödverktyg som kunde hantera flest problemfaktorer medan de visuella instruktionerna var svårast att använda eftersom verktyget krävde digitala förkunskaper. När förkunskaperna var otillräckliga kunde inget av stödverktygen användas på ett optimalt sätt. Det är därmed svårt att minska det digitala utanförskapet enbart med hjälp av digitala stödverktyg, eftersom de som står längst utanför det digitala samhället och har störst behov av stöd, inte har de grundläggande kunskaperna för att använda verktygen.