<p>A current issue today is to try to implement creative design as a way to solve wicked problems in scientific contexts such as HCI. Since the problems are wicked, they have no given solution which makes the traditional methods inadequate. In these cases, creative design can be an alternative. Creative design is not used in scientific contexts because it is viewed as something unaccountable.In this essay we argue that creative design not necessarily have to be unaccounted. We discuss various views of creative design and translate theory to a practical context. To experience a creative design process we created a game trailer for a fictional videogame. Through this project and related research we are trying to explain creative design and its nature.The purpose of this essay is to describe creative design from different perspectives and hopefully this work could be some form of support for scientific disciplines such as HCI to solve wicked problems in the future.</p>

No description available.

No description available.

No description available.

Idag återfinns många särskolor och grundskolor i en gemensam skola där skolornas lokaler och omkringliggande miljöer delas. När särskoleklasser finns i den reguljära skolans byggnader kallas det för lokalintegration. Studiens syfte är att undersöka hur lärare, från både särskola och grundskola, upplever att arbeta i en verksamhet där båda skolformer finns. Genom halvstrukturerade intervjuer med åtta lärare har material samlats in rörande vilka svårigheter och möjligheter lärarna ser med lokalintegrerade särskoleklasser i grundskolan. Genom de teoretiska perspektiven Specialpedagogiskt dilemmaperspektiv och Översättning som organisationsmodell förs ett resonemang huruvida skolor där båda skolformerna verkar är inkluderande. Skolorna, där de intervjuade lärarna arbetar, anordnar specifika tillfällen och evenemang som frilufts- och temadagar där elever och personal från grund- och särskolan träffas. Utöver dessa gemensamma aktiviteter finns få tillfällen där skolformerna möts. Lärarna uttrycker att det kan bero på okunskap kring funktionsnedsättningar och en rädsla för ökad arbetsbörda. Samtidigt visar lärarna en bild som speglar en positiv inställning inför ett inkluderande arbetssätt.

Sinnesmarknadsföring är ett högaktuellt begrepp inom marknadsföringssammanhang som syftar till att använda sensoriska stimulanser för att tillfredsställa konsumenter genom en differentierad och personlig upplevelse av varumärket. Att investera i strategier för de samtliga fem sinnena, ljud, doft, syn, känsel och smak, kan medvetet som omedvetet leda konsumenter till köp. Sensoriska stimulanser kan därmed stödja dolda försäljningsmetoder och styra konsumenter mot impulsköp istället för att uppfylla deras behov. Detta lade grunden för ett ifrågasättande av etiska dilemman som kan uppstå vid applicerandet av sinnesmarknadsföring i butiks- och servicelandskap. Med anledning av att det saknas ett konsumentperspektiv gällande sinnesmarknadsföring och etik, är studiens syfte att beskriva och analysera etiska dilemman inom sinnesmarknadsföring utifrån ett konsumentperspektiv. Forskningsfrågan lyder: vad utgör oetiskt agerande inom sinnesmarknadsföring ur ett konsumentperspektiv? För att få svar på denna fråga har en kvalitativ forskningsmetod med tre genomförda fokusgrupper som insamlingsmetodik tillämpats. Resultatet visar på att majoriteten respondenter har svårt att konkretisera specifika situationer där etik och moral bryts. Ett fåtal företeelser som ses som oetiska har dock kunnat urskiljas ur diskussionerna. Konsumenter tar avstånd från sinnesmarknadsföring som används för att förvränga eller försköna produkter samt när det används på produkter som kan ha en negativ påverkan på deras välbefinnande. Det finns tillfällen där sinnesmarknadsföring går över gränsen och blir oetiskt, men att sätta en universell gräns för vad som är acceptabelt är inte möjligt på grund av att människor är olika. Vad som anses vara godtagbart och inte beror på våra tidigare erfarenheter och perception.

En lansering av ett behov av systematiskt kvalitetsarbete i förskolan är i skeende i och med en omfattande nyproduktion av policydokument, däribland en reviderad läroplan, ny skollag och nytt stödmaterial från Skolverket. Uppsatsens syfte är att granska hur en strukturerad form av kvalitetsarbete konstrueras, legitimeras och realiseras genom språket i olika policydokument, dvs. hur ett systematiskt kvalitetsarbete argumenteras och motiveras. Med ett socialkonstruktionistiskt synsätt och utifrån en diskursanalytisk ansats undersöks vilka ideologiska dilemman och subjektspositioner som förhandlas i talet om systematiskt kvalitetsarbete som diskursiv praktik. En framställning av systematiskt kvalitetsarbete som en definitiv nödvändighet för förskolans organisation framträder i det empiriska materialet genom att olika språkliga utsagor naturaliseras till vardagliga förgivettaganden. Retoriska argument balanserar flera ideologiska dilemman för att kunna etablera behovet av ständig dokumentation och granskning. Exempel på framträdande spänningar är auktoritet kontra demokrati, procedur kontra process och kunskap kontra värden. Behovet framhävs genom olika sanningsanspråk i en normeringsprocess med avsikt att gynna och bidra till en nyliberal marknadsanpassad välfärdism, vilken kan förstås som en konkurrenskraftig nations framtida bästa snarare än det enskilda barnets bästa i nuet. I detta kan urskiljas kvalitetssäkrad och kvalitetssäkrande förskolepersonal samt barn som kvalitetsdeklarerade lärandeprojekt.

<p>Syftet med artikel var att beskriva och analysera hur den sociala och pedagogiska praktiken PatientsLikeMe framställdes på onlinemötesplatsen <em>www.PatientLikeMe.com. </em>Utgångspunkten togs i de övergripande frågorna Hur är villkoren för deltagande presenterade? samt Hur är erbjudanden till användarna presenterade? Den teoretiska referensramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv. Begreppen Medicine 2.0 och sociala objekt användes också för att tolka resultaten. Analysenheten utgjordes av text från <em>www.PatientsLikeMe.com</em> och metoden som användes var induktiv innehållsanalys med fokus på det latenta innehållet i texten. Innehållet på PLM bestod av både villkor och erbjudanden. Villkoren utgjordes av kategorierna Kunskapsdelning, Identifierbarhet, Visioner, Risk och Överenskommelse. De erbjudande som finns utgjordes av kategorierna Kommunikation, Kontroll, Lärande, Visualiseringar samt Samhällsutveckling. Baserat på dessa kategorier och texten som helhet växte följande tema fram; PLM framställdes som en onlinepraktik för kunskapsgenerering som innehöll dilemman.</p>

<p>I en handledningsgrupp kan man få stöd och hjälp att se på sitt eget handlande utifrån. Man kan tillsammans med andra kolleger även få hjälp att utveckla sin professionella kompetens. Att utveckla sin professionella kompetens omfattar, i det här sammanhanget, en utveckling av sitt eget yrkeskunnande, likväl som en personlig utveckling. Syftet med denna studie var att belysa pedagogers uppfattning om professionell pedagogisk handledning i grupp som ett verktyg för kompetensutveckling. För att uppnå syftet, genomfördes en kvalitativ undersökning med hjälp av halvstrukturerade intervjuer. Jag intervjuade fem yrkesverksamma pedagoger, alla med erfarenhet av grupphandledning. Resultatet pekar på att det finns ett behov av grupphandledning som ett forum för reflektion. Att tillsammans samtala och diskutera kring vad man gör och inte gör anses, vid gynsamma förhållanden, kunna vara en metod för pedagogisk likväl personlig utveckling. Pedagogisk och personlig utveckling kan tillsammans öppna upp för ett gemensamt synsätt och en god arbetsmiljö. Det finns hos respondenterna ett uttalat behov av att grupphandledning ska ingå och vara en naturlig del av arbetet. I uppsatsen diskuteras möjligheter och dilemman med grupphandledning utifrån vald litteratur, relaterad till pedagogernas upplevelser.                                                                                        </p>

Syftet med artikel var att beskriva och analysera hur den sociala och pedagogiska praktiken PatientsLikeMe framställdes på onlinemötesplatsen www.PatientLikeMe.com. Utgångspunkten togs i de övergripande frågorna Hur är villkoren för deltagande presenterade? samt Hur är erbjudanden till användarna presenterade? Den teoretiska referensramen utgick från ett sociokulturellt perspektiv. Begreppen Medicine 2.0 och sociala objekt användes också för att tolka resultaten. Analysenheten utgjordes av text från www.PatientsLikeMe.com och metoden som användes var induktiv innehållsanalys med fokus på det latenta innehållet i texten. Innehållet på PLM bestod av både villkor och erbjudanden. Villkoren utgjordes av kategorierna Kunskapsdelning, Identifierbarhet, Visioner, Risk och Överenskommelse. De erbjudande som finns utgjordes av kategorierna Kommunikation, Kontroll, Lärande, Visualiseringar samt Samhällsutveckling. Baserat på dessa kategorier och texten som helhet växte följande tema fram; PLM framställdes som en onlinepraktik för kunskapsgenerering som innehöll dilemman.