Orientador: Angela Viana Machado Fernandes / Banca: Maria Inês Rauter Mancuso / Banca: José Fernando Siqueira da Silva / Banca: Dulce Consuelo Andreatta Whitaker / Banca: José Vaidergorn / Resumo: O presente trabalho tem como objetivo analisar o contexto institucional educativo e disciplinar de presas com baixa periculosidade do Centro de Ressocialização Feminino de Araraquara, situado no interior paulista, cuja proposta é interventiva e de ressocialização. O CR se constitui em uma instituição de pequeno porte com capacidade para noventa e seis internas. O estudo aborda o cotidiano prisional dessas internas e busca apreender no contexto educacional e disciplinar da instituição quais os pontos que contribuem para a mudança individual e melhoria de suas perspectivas futuras. Para a conceituação institucional utilizamos o conceito de instituição total definido por Erving Goffman e estudos de Michel Foucault como suporte para análise do contexto disciplinar. Além disso, abordamos o cotidiano prisional em sua perspectiva ideológica e os efeitos que as relações de poder podem provocar no processo de ressocialização da reeducanda. O estudo buscou contextualizar a realidade social em que estão inseridas essas mulheres, alvo da intervenção prisional e, também discutir os processos de exclusão a que essa população está submetida. Dessa maneira, conceitos como: gênero, pertencimento, identidade, exclusão e inclusão, estigma, pobreza, violência simbólica e cotidianidade foram utilizados para compreender as relações dentro e fora da instituição prisional e as relações sociais estabelecidas pelas reeducandas antes e após o cárcere... (Resumo completo, clicar acesso eletrônico abaixo) / Résumé: Le présent travail a comme objectif analyser le contexte institutionnel éducatif et disciplinaire de femmes détenues de bas danger du Centre de Ressocialisation Féminin d'Araraquara, situé à l'intérieur de l'Etat de São Paulo - Brésil, dont le but est est interventif et de ressocialisation. Le dit CR (Centre de Ressocialisation) se constitue dans une institution de petite taille avec capacité de quatre-vingt-seize internes. L'étude aborde le quotidien pénitentiaire de ces internes et cherche appréhender le contexte scolaire et disciplinaire de l'institution quels sont les points qui contribuent au changement individuel et à l'amélioration de leurs perspectives futures. Pour la conceptualisation institutionnelle nous utilisons le concept d'institution totale défini par Erving Goffman et les études de Michel Foucault comme soutien pour l'analyse du contexte discipliner. En outre, nous abordons le quotidien pénitentiaire dans sa perspective idéologique et les effets que les relations de pouvoir peuvent provoquer dans le processus de réinsertion de la femme en phase de rééducation. L'étude a cherché contextualiser la réalité sociale où sont insérées ces femmes, cible de l'intervention pénitentiaire et, aussi discuter les processus d'exclusion à laquelle cette population est soumise. De cette manière, de concepts comme: type, appartenance, identité, exclusion et inclusion, stigmate, pauvreté, violence symbolique et quotidienneté ont été utilisés pour comprendre les relations à l'intérieur et à l'extérieur de l'institution pénitentiaire et les relations sociales établies par les femmes en phase de rééducation avant et après la prison. Comme méthodologie nous utilisons le questionnaire quantitatif et entrevue semi-directive en cherchant à comprendre les représentations des internes / Doutor

Sammandrag Att organisationer lär är ofta en förutsättning för att nå goda resultat. Viktigt för lärandet är att kunna bevara sin kompetens och utveckla den. Genom att forma en lärande organisation är detta möjligt. Med finanskrisen 2008 och den rådande lågkonjunkturen har många organisationer varit tvungna till stora nedskärningar. Detta gäller inte minst flygbolaget SAS. Därför vill jag med denna uppsats undersöka hur SAS arbetat för att bevara sina nödvändiga kompetenser trots stora nedskärningar i personalstyrkan. Teorierna jag använder som grund för att sedan analysera mitt empiriska material är framför allt Senges teorier om de fem grundläggande disciplinerna i den lärande organisationen. Genom att relatera personligt mästerskap, gemensamma visioner, tankemodeller och teamlärande till ett systemtänkande menar Senge att man kan vara en lärande organisation. Genom fyra stycken kvalitativa intervjuer med olika avdelningschefer och en med en person som utformar SAS egen ledarskapsutbildning, har jag kunnat identifiera ett flertal metoder såsom organisationstillpassning, job-reduction, resultatplaner och kompetensutveckling. Vad jag dock i sken av teorierna kring lärande organisationer kunnat konstatera är att SAS eventuellt kunde göra metoderna effektivare.

Made available in DSpace on 2014-06-11T19:31:29Z (GMT). No. of bitstreams: 0 Previous issue date: 2011-11-16Bitstream added on 2014-06-13T19:41:24Z : No. of bitstreams: 1 cunha_el_dr_arafcl.pdf: 985817 bytes, checksum: 5519809993f7380abd09540eb8fbfb0a (MD5) / Coordenação de Aperfeiçoamento de Pessoal de Nível Superior (CAPES) / Le présent travail a comme objectif analyser le contexte institutionnel éducatif et disciplinaire de femmes détenues de bas danger du Centre de Ressocialisation Féminin d'Araraquara, situé à l'intérieur de l´Etat de São Paulo - Brésil, dont le but est est interventif et de ressocialisation. Le dit CR (Centre de Ressocialisation) se constitue dans une institution de petite taille avec capacité de quatre-vingt-seize internes. L'étude aborde le quotidien pénitentiaire de ces internes et cherche appréhender le contexte scolaire et disciplinaire de l'institution quels sont les points qui contribuent au changement individuel et à l'amélioration de leurs perspectives futures. Pour la conceptualisation institutionnelle nous utilisons le concept d'institution totale défini par Erving Goffman et les études de Michel Foucault comme soutien pour l´analyse du contexte discipliner. En outre, nous abordons le quotidien pénitentiaire dans sa perspective idéologique et les effets que les relations de pouvoir peuvent provoquer dans le processus de réinsertion de la femme en phase de rééducation. L'étude a cherché contextualiser la réalité sociale où sont insérées ces femmes, cible de l'intervention pénitentiaire et, aussi discuter les processus d'exclusion à laquelle cette population est soumise. De cette manière, de concepts comme: type, appartenance, identité, exclusion et inclusion, stigmate, pauvreté, violence symbolique et quotidienneté ont été utilisés pour comprendre les relations à l'intérieur et à l'extérieur de l'institution pénitentiaire et les relations sociales établies par les femmes en phase de rééducation avant et après la prison. Comme méthodologie nous utilisons le questionnaire quantitatif et entrevue semi-directive en cherchant à comprendre les représentations des internes / O presente trabalho tem como objetivo analisar o contexto institucional educativo e disciplinar de presas com baixa periculosidade do Centro de Ressocialização Feminino de Araraquara, situado no interior paulista, cuja proposta é interventiva e de ressocialização. O CR se constitui em uma instituição de pequeno porte com capacidade para noventa e seis internas. O estudo aborda o cotidiano prisional dessas internas e busca apreender no contexto educacional e disciplinar da instituição quais os pontos que contribuem para a mudança individual e melhoria de suas perspectivas futuras. Para a conceituação institucional utilizamos o conceito de instituição total definido por Erving Goffman e estudos de Michel Foucault como suporte para análise do contexto disciplinar. Além disso, abordamos o cotidiano prisional em sua perspectiva ideológica e os efeitos que as relações de poder podem provocar no processo de ressocialização da reeducanda. O estudo buscou contextualizar a realidade social em que estão inseridas essas mulheres, alvo da intervenção prisional e, também discutir os processos de exclusão a que essa população está submetida. Dessa maneira, conceitos como: gênero, pertencimento, identidade, exclusão e inclusão, estigma, pobreza, violência simbólica e cotidianidade foram utilizados para compreender as relações dentro e fora da instituição prisional e as relações sociais estabelecidas pelas reeducandas antes e após o cárcere...

Bebyggd mark i Sverige är inte utnyttjad till sin fulla potential. Nya byggnader byggs i utkanten av städer vilket ökar stadsareor, en urbaniseringsstrategi som Boverket (2016) menar inte är hållbar. En mer hållbar strategi är istället att öka tätheten på det vertikala planet. För att tätheten på befolkningen i städer skall öka vertikalt kan befintlig byggnation byggas på med påbyggnader, ett alternativ som dessutom inte är lika resurskrävande som nybyggnationer. En påbyggnad kräver dock acceptabla förutsättningar på den befintliga byggnadens bärförmåga och en god idé om hur påbyggnaden skall utformas för att passa in i redan bebyggd miljö. Kommunikation och gemensamma mål mellan de inblandade aktörerna bör då närvara för att förenkla projekteringsprocessen, av stor vikt är även samverkan mellan teknikkonsulterna. Hur påbyggnadsprojektet sedan genomförs och projekteras med beställarens kravspecifikationer är upp till bland annat arkitekten, konstruktören och VVS-projektören i den tillsatta projektgruppen. Konstruktörens och VVS-projektörens projekteringsarbete blir centralt för att möjliggöra projektet samt för att uppnå lyckade resultat, deras arbete kan inte bortses ifrån. Syftet med detta examensarbete är att bygga på förståelsen för de projekteringsutmaningar som konstruktörer och VVS-projektörer ställs inför vid projekteringen av påbyggnader samt öka förståelsen för eventuella samband mellan disciplinernas projekteringsutmaningar. Studien är en induktiv, kvalitativ fallstudie med utforskande karaktär där fem svenska påbyggnadsprojekt med varierande karaktär har valts ut som fall. Konstruktörer och VVS-projektörer, med en betydande roll för respektive disciplins projektering för påbyggnadsprojekten, intervjuades för att få kännedom om vad de ansåg som utmanande med projekteringen av påbyggnaden. Kvaliteten på intervjuerna och dess data säkerställdes genom att först utföra en intervjumetodikstudie, intervjuerna genomfördes sedan främst via telefonsamtal. Intervjudata transkriberades och analyserades i systematisk ordning för att upptäcka fallspecifika-, fallöverskridande- samt samband mellan projekteringsutmaningarna som konstruktörerna och VVS-projektörerna diskuterat. Framstående projekteringsutmaningar som konstaterades var bland annat kopplade till svårbedömda befintliga stommar, bryggningen mellan huskropparna, genomgående schaktutrymmen och kvarsittande hyresgäster. Både konstruktörerna och VVS-projektörerna ansåg att de inte ges tillräckliga resurser i tidigt skede eller att andra inblandade aktörer saknar förståelse för respektive disciplins lösningar. Studien kunde även med inhämtade data påvisa att det inte fanns några skillnader mellan påbyggnadsprojekts och övriga byggprojekts projekteringsutmaningar gällande projekteringsprocess- och projektgruppsrelaterade utmaningar. Ett samband som upptäcktes mellan disciplinerna var att konstruktörernas projekterade toleranser bidrog till utrymmesbrist för VVS-projektörens lösningar, detta var även mer påtagligt med påbyggnadskonstruktioner i trä. Redan under intervjutillfällena påträffades dock en underliggande ton från samtliga teknikkonsulter med antydan att försvårande projekteringsförhållanden ofta berodde på arkitektens projektering. Förslag, handlingar och teknisk kunskap som arkitekten delade med teknikkonsulterna ansågs som bristfälliga, detta utgjorde försvårande faktorer i deras projektering. I studien uppfattades även en tolkningsskillnad mellan aktörerna som ses som en möjlig förklaring till uppkomsten av flertalet projekteringsutmaningar. Med avseende på bärande konstruktioner och installationer uppfattades det som att teknikkonsulterna såg påbyggnaden som en förlängning, medan arkitekten såg det som två separata byggnadskroppar. Studiens sammantagna resultat pekar på att konstruktörer och VVS-projektör ser gemensamt på vilka projekteringsutmaningar som uppstår samt varför och att de ofta kan anknytas till arkitektens projektering av påbyggnadsprojektet.

This Master's thesis aims to discover, understand and interpret how,with what results, and with what settings adults reading are investigatedin a series of nine Master's theses, written at The Swedish School ofLibrary and Information Science at the University of Borås 2000-2010.This Master's thesis is a meta-study that operates with theoreticalconcepts such as discipline, sub-discipline, research field,interdisciplinarity and with a qualitative research method calledanalytic induction. The results show that LIS - reader studies illustratevaried knowledge about adults reading that investigates with two mainapproaches - a general and a specific one - but with a common interestin two main categories: reading circumstances and reading effects andvalues. LIS – reader studies show an instrumental perception of theborrowed theories for study of reading and their application and a lessepistemological justification of these in relation to LIS, as own researchfield. The problem area readers and reading is regarded withuncertainty as study topic in the LIS, and this attitude shows up, despitea depth theoretical awareness, a less intellectual self-awareness and amore pragmatic one. / Program: Bibliotekarie

Sammanfattning: Studiens syfte var att undersöka möjligheter och hinder kring lärares och elevassistenters samver- kan inom gymnasiesärskolan och hur dessa faktorer påverkar elevernas skolvardag. Studien har ett interaktionsperspektiv. Elevassistenter och lärare är två yrkesroller som påverkas av faktorer på både individ- och organisationsnivå. Det övergripande ansvaret har rektor, därför valdes även att inkludera rektorns perspektiv i undersökningen. Senges teori (2006) om samverkan för organi- sationsutveckling har utgjort utgångspunkt för uppläggning och genomförande av studien. Som metod valdes semistrukturerade, kvalitativa intervjuer. Studien riktade sig till tre yrkeskategorier: elevassistenter, lärare och rektorer. Detta för att spegla upplevelser och perspektiv från olika håll/ nivåer inom organisationerna. Resultatet avtäcker en mångfacetterad bild av sanningar utifrån respektive yrkesroll och organisation. Undersökningens slutsats gav bilden av en komplex yrkes- vardag där framgångs- och motgångsfaktorer är ständigt närvarande och hanteras kontinuerligt i yrkesrollernas dagliga strävan för samverkan med elevens bästa i fokus.

The curriculum for civics studies presents the three disciplines political science, political economy and sociology as the three pillar-stones for civics studies. Previous research shows that political science and political economy are the most prominent disciplines and therefore the sociology are at risk to be neglected in civics studies education. In a world where we struggle with many social issues and where the globalisation and digitizing gives us new challenges which we are unfamiliar with, it may be more important than ever that we are provided with tools that can help us understand ourselves and other people around us. The sociological discipline may work as a tool in civics studies to help promote this understanding. The purpose with this study is to investigate what perception of the sociological discipline teachers in civics studies has and how they say that they implement the sociology in their own civics studies education. To reach this purpose five interviews were made with civics studies teachers in upper secondary school. The material from these interviews were then analysed in relation to classical sociological theories in an attempt to compare these to the teacher’s perception of the sociological discipline. Some conclusions that can be drawn from this study is that there’s a rather big variety between the teachers when it comes to their perception of the sociological discipline. Furthermore the teacher’s answers regarding sociology were rather diffuse which can be interpreted as the result of a lack of knowledge regarding the sociological discipline. The answers that involved sociology with concrete examples of the relation and influence between individuals and social structures shows most resemblance to the classical sociological theories. These perspectives are only present in three of the five teacher’s perceptions and only in limited parts of the interviews. The vagueness in curriculum for civics studies along with the tradition to favour political science and political economy is pointed out as explanations to why there’s such a variety and vagueness in the perceptions of the sociological discipline in civics studies. / I styrdokumenten för samhällskunskapsämnet presenteras de tre disciplinerna statsvetenskap, nationalekonomi och sociologi som ämnets främsta utgångspunkter. Tidigare forskning visar på att statsvetenskap och nationalekonomi är de discipliner som prioriteras högst och den sociologiska disciplinen riskerar därför att hamna i skymundan i samhällskunskapsundervisningen. I en värld där vi brottas med många samhällsproblem och där globaliseringen och digitaliseringen ger oss nya utmaningar som vi inte varit med om tidigare kan det vara viktigare än någonsin att vi får redskap för att lära oss förstå oss själva och våra medmänniskor. Den sociologiska disciplinen kan fungera som ett verktyg i samhällskunskapsundervisningen för att främja denna förståelse hos våra elever. Syftet med denna studie är att undersöka vilken uppfattning samhällskunskapslärare på gymnasiet har om den sociologiska disciplinen i samhällskunskapsundervisningen samt hur de beskriver att de arbetar med den sociologiska disciplinen i sin egen undervisning. För att nå detta syfte genomfördes fem kvalitativa intervjuer med samhällskunskapslärare på gymnasiet. Empirin från dessa intervjuer relaterades sedan till klassiska sociologiska teorier för att undersöka om lärarnas uppfattning om och beskrivning av arbetet med den sociologiska disciplinen överensstämmer med de klassiska sociologiska teorierna samt om, och på vilka sätt, lärarnas svar skiljer sig från dessa. Några slutsatser som kan dras är att det finns en relativt stor variation i lärarnas uppfattningar om och beskrivning av arbetet med den sociologiska disciplinen. Ytterligare en slutsats som kan dras är att lärarnas svar över lag är relativt diffusa vilket skulle kunna tolkas som att det saknas kunskaper kring vad den sociologiska disciplinen faktiskt innebär. De uttalanden som handlar om sociologi utifrån konkreta exempel på samspelet och påverkansfaktorerna mellan individ och samhälle ligger närmast de klassiska sociologiska teorierna. Dessa resonemang finns dock endast hos tre av de fem respondenterna och endast i vissa uttalanden. Styrdokumentens öppna formuleringar kring den sociologiska disciplinen i kombination med en ämnestradition som premierat disciplinerna statsvetenskap och nationalekonomi framför den sociologiska disciplinen pekas ut som förklaringar till de diffusa och varierande uppfattningar som finns gällande den sociologiska disciplinen i samhällskunskapsundervisningen.

Idag kan inte verksamheter arbeta efter att "göra saker rätt" utan fokuset skiftade i slutet på 80-talet till att istället inriktas på att "göra rätt saker". Anledningen till skiftet var exempelvis på grund av en ökad internationalisering, starkare konkurrens och nya tekniska möjligheter. Det här gjorde att verksamheter var tvungna att anpassa sig för att göra rätt saker, vilket sedermera leder till behov av ständigt lärande i organisationen för att vara effektiva och innovativa. Alla individer har inte den kunskap som bygger på långa erfarenheter, det vill säga tyst kunskap som ofta betraktas som omedveten, abstrakt och svår att uttrycka. Därmed är det viktigt för verksamheter att utveckla och sprida den individuella kunskap som finns i organisationen för att den inte ska gå förlorad.   Därmed är den här rapportens syfte att undersöka hur den tysta kunskapen hanteras inom fallföretaget genom att belysa dess karaktär i kontext med ledare.   För att undersöka syftet med rapporten har en kvalitativ metod genomförts med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod för att få tag på djup och detaljrik data.   De teorier som rapporten åsyftar på är relaterade till kunskapshantering och lärande organisationer med fokus på Peter Senges fem discipliner och Nonaka & Takeuchi SECI kunskapsomvandlingsprocess.   Resultatet utföll i att respondenternas tidigare erfarenheter är avgörande i dagens arbete, där de viktigaste kunskaperna handlar övergripande om ledarskaps- och produktionskunskaper. Överföring, skapande och inlärning sker främst via problemhantering och gynnas via skiftmöten, produktionsmöten, zonmöten och skiftöverlämningar. Idag tas kunskaper endast tillvaras genom att lära andra.   Utifrån analysen framgår det att tyst kunskap inte är ett känt begrepp i verksamheten samt att det inte finns någon plan över hur den bevaras eller överförs till andra. Att kodifiera produktionsledarnas kunskaper inte existerar idag, vilket gör att det inte finns någon standardisering över deras arbetsflöde. Överföringen av kunskaper sker oftast i relation till problemhantering eller via olika typer av möten och mentors-lärlingsskap är överhängande den mest användbara metod för att sprida tyst kunskap.