This study aims to investigate how to strengthen the resilience of Sweden's population against disinformation. To answer the purpose, the study has been based of the framing of questions: 1. What characterizes a desirable resilience agaisnt disinformation? 2. What challanges exists in Sweden to strenghten the resilience against disinformation? 3. How can preventive strategies and measures be used in order to strengthen Swedish populaiton's resilience against disinformation? Based on these questions, a qualitative method and an inductive approach were chosen. The data collection consisted of semi-structured interviews with respondents who have professional experience in various societal areas and levels, both practical and theoretical. This resulted in two central themes: 1) Today's Resilience, which includes how Sweden's resilience is precieved today, who's at risk, and what a desirable resilience characterizes, 2) Strategies, Measures and Challanges, includes strategies and measures which can be used in order to strengthen the resilience against disinformation, as well as existing challanges and risks in the Swedish society. The study results in a greater understanding of how several important components and levels of the Swedish society interact and together strengthen the resilience agaisnt disinformation. In addition the task requires a broad societal perspective where preventive measures need to be combined in order to have succesful effects. / Studien syftar till att undesöka hur Sveriges befolknings resiliens kan stärkas mot desinformation. För att besvara syftet har studien baserats på frågeställningarna: 1. Vad kännetecknar en önskvärd resiliens mot desinformation? 2. Vilka utmaningar förekommer i Sverige för att stärka resiliensen mot deisnformation? 3. Hur kan preventiva strategier och förebyggande åtgärder användas för att stärka Sveriges befolknings resiliens mot desinformation? Utifrån dessa frågor valdes en kvalitativ metod och en induktiv ansats. Datainsamlingen utgjordes av semistrukturerade intervjuer med respondenter som har yrkesmässig erfarenhet inom olika samhälleiga områden och nivåer, både praktisk och teoretisk. Detta utmynnades i två centrala teman: 1) Dagens Resiliens, som inbegriper hur Sveriges resiliens uppfattas i dag, vilka i samhället som befinner sig i riskzon och vad en önskvärd resiliens baseras på, 2) Strategier, Åtgärder och Utmaningar, omfattar strategier och åtgärder för att stärka resiliensen mot desinformation, vilka utmaningar och risker som återfinns i Sverige och tillkommer åtgärderna. Studien resulterar i en större förståelse om hur flera viktiga komponenter, delar och nivåer av samhället interagerar och tillsammans kan stärka resiliensen mot desinformation. Att det krävs ett brett samhällsperspektiv där preventiva åtgärder behöver kombineras för att uppnå framgångsrika effekter.

De senaste åren har flera offentliga skjutningar inträffat i Malmö. Malmöpolisen har haft svårigheter att lösa dessa då det, bland annat, har varit en brist på vittnen. Att vittnen inte vågar träda fram kan bero på olika saker, men vanligast är det att de är rädda för repressalier. Detta trots att risken för att utsättas för sådana är relativt låg. För vittnen som utsätts för hot finns det olika skyddsåtgärder att tillgå, men vittnen som upplever en ogrundad oro får i stort sett klara sig själva. Konsekvenserna av att vittnen inte vågar medverka i utredningar och rättegångar kan ha långtgående effekter i samhället och kan i till slut leda till att rättssystemet inte kan arbeta effektivt. Något som kan generera mycket negativa resultat. Eftersom majoriteten av vittnen inte utsätts för hot, kan man utgå från att gruppen som inte har möjlighet för att få polisiärt stöd är relativt stor. Frågeställningen är: Hur kan Malmöpolisen arbeta för att få fler att våga vittna i samband med offentliga skjutningar? Resultaten av denna kvalitativa studie visade att Malmöpolisen bör lägga stort fokus, i sitt arbete, på att sprida information. Både inom och utanför myndigheten. Detta hade kunnat bidra till en ökad säkerhet bland vittnena. / In the recent years a number of public shootings have taken place in Malmö. The Malmö police department have experienced difficulty in solving these crimes. One of the reasons for this is the lack of witnesses that have come forward. The reasons why witnesses won’t make themselves know can be many. The most common one however is the fear of reprisals from the suspect. This despite the fact that the risk of being subjected to reprisals is relatively low. Witnesses who are threatened are offered different types of protection. Witnesses who don’t get threatened, but still experience fear get to fend for themselves. The consequences of witnesses who are too frightened to take part in an investigation and trial can be extensive and could lead to the judicial system not being able to work effectively. This can generate very negative results. Since the majority of witnesses don’t get subjected to threats, you can assume that the group of witnesses without support from the police department is extensive. The research question is as follows: How can the Malmö police department work in order to generate more witnesses willing to testify, in connection to public shootings? The results of this qualitative study shows that the Malmö police department should focus on the distribution of information. Both within and outside of the department. This could lead to a stronger feeling of security among these witnesses.

Today's media landscape is larger and more diverse than ever before. Individuals are fedwith news and information from many different types of media. When competition ishigh, media actors need to stand out to be noticed, sometimes to the extent that the truthis omitted or embellished. The purpose of this essay is to examine the consequences ofthe spread of false information on social media. The material of the essay consists of 25Swedish videoclips from YouTube and is intended to investigate how well the videoportals (headlines & thumbnails) correspond to the actual content of the videos. Themethod used in the essay is a quantitative coding of these videoclips and a multimodalanalysis from a selection of these coded video clips. To fulfill the purpose of the essay,theories and concepts such as misinformation and disinformation, filter bubbles, andselective exposure theory are used. The results of the study showed that many videoportals do not correspond at all to the content that the clip possesses. They oftenexaggerate or add details that make the video clip stand out more or appear moreinteresting for the audience to engage with. The consequences of false information spreadon social media can be many. For example, it can contribute to somewhat distortedworldviews. If individuals in a society are fed with incorrect information, it becomes moredifficult to get a fair picture of the world. It can also become normalized that thingswritten on social media are often not true, which leads to it becoming commonplace tobuy into small lies and not trust the information and news consumed online.

The concern about disinformation in the digital space has increased since the U.S Presidential Election and the British ‘Brexit’ Referendum in 2016. Many have argued for stricter regulatory frameworks for the Internet to uphold the public’s trust in democratic institutions. In December 2020, the European Commission officially published the proposal of the Digital Services Act (DSA), a new regulation partly designed to approach the dissemination of disinformation in the digital space. Considering the political significance of the DSA, this critical study is interested in the discursive role of media in the public’s meaning making of the legislation in particular and, to some extent, Internet regulations in general. Specifically, the study focuses on linguistic aspects in a selection of 14 Swedish news media texts from December 2020 to systematically draw out the ideological implications behind the related discourses, and ultimately whose interests are represented in the in the conception of the DSA in Sweden. Focus is also paid on how and to what extent disinformation is included or excluded in the media discourses. The analysis is conducted with critical discourse analysis as both methodology and theoretical framework, with a complementary ideological and sociopolitical perspective. The results reveal a widespread support for the DSA specifically or Internet regulations in general, advocating for stricter governance in the digital space to a certain degree. Additionally, the DSA is constructed as a means to tackle the dominating role of large digital service providers in the digital market, establishing an economic outlook of the DSA. Consequently, disinformation is neglected in the media discourses and its political significance is therefore diminished.

Denna undersökning har studerat hur förekomsten av nyheter, information och desinformation på Instagram påverkar unga vuxnas uppfattning om källor och avsändares trovärdighet. Syftet var att ta reda på vilken typ av källor och avsändare på Instagram unga vuxna väljer att tro på och varför. Därtill undersöks i vilken utsträckning unga vuxna påverkas av källor och avsändares position i förhållande till källkritik, samt vilka metoder som används för att ta reda på en källas tillförlitlighet. För att undersöka unga vuxnas syn på källkritik och förmåga att identifiera desinformation har det genomförts tre fokusgruppsintervjuer. För att analysera materialet genomfördes en kvalitativ innehållsanalys, där diskussionerna från fokusgrupperna kategoriserades utifrån identifierade teman. Dessa teman jämfördes med varandra för att finna likheter och skillnader, samt för att kunna bilda lämpliga underkategorier. Resultatet visade att det finns flertalet faktorer som påverkar trovärdigheten på Instagram såväl positivt som negativt. Innehåll som är publicerat av public service har en hög trovärdighet, medan influencers trovärdighet skiljer sig beroende på användarens uppfattning. Delade politiska åsikter mellan avsändare och mottagare behöver inte innebära högre trovärdighet. Däremot visar resultatet att unga vuxna ser på politiskt innehåll på Instagram med viss försiktighet. Resultatet visade även att unga vuxna har svårt att identifiera desinformation, men samtidigt har ett källkritiskt tänk. / Following study examines how the presence of news, information and disinformation on Instagram can have an effect on young adults´s perception of source and sender credibility. The purpose of the study was to find out what kind of sources and senders on Instagram young adults choose to believe and why. In addition to investigating the extent to which young adults are influenced by sources and senders' position in relation to source criticism, as well as what kind of methods are used to find out the reliability of a source. In order to investigate young adults' view of source criticism and ability to identify disinformation, three focus group interviews have been conducted. To analyze the material, a qualitative content analysis was carried out, where the discussions from the focus groups were categorized, based on identified themes. These themes were compared to find similarities and differences, as well as to be able to form suitable subcategories. The results showed that there are several factors that affect credibility on Instagram, both positive and negative. Content published by public service showed a high credibility, while the credibility of influencers differs depending on the user's perception. Shared political views between senders and receivers does not necessarily mean higher credibility. However, the results show that young adults view political content on Instagram with certain caution. The results also showed that young adults have difficulties identifying disinformation, but at the same time have a source-critical mindset.

Misinformation poses a significant threat to democracy, as it undermines informed decision-making, creates distrust among citizens, and exacerbates social and political polarization. Public libraries can in theory mitigate this threat by serving as trustworthy sources of information and promoting critical thinking, but must contend with issues such as the politicization of library services, which have the potential to erode public trust in libraries. This paper explores the critical role of public libraries as democratic institutions in countering the growing problem of misinformation and disinformation. Six librarians and library managers from Sweden's largest public libraries were interviewed using semi-structured interviews to gather qualitative data on this topic. Thematic content analysis was conducted on the data, which resulted in several key themes that demonstrate issues involved in public libraries’ approaches to addressing misinformation. The results reveal that public libraries grapple with whether an open, unrestricted acquisitions policy is better, or whether a more selective policy is more effective in combatting misinformation-related problems. The results also indicate public libraries’ uncertainty in deciding how active and outspoken of a role they should take in combatting the issue of misinformation at large. The study highlights the importance of public libraries in addressing this societal challenge and provides insights into the tensions surrounding the library’s preservation of public trust and the protection of its democratic values when challenged by misinformation.

Fake news, misinformation och desinformation är begrepp som synts i den allmänna debatten de senaste åren och har använts i såväl politiska sammanhang för att påverka opinion liksom för ekonomiska syften. En särskilt central aktör i spridningen av sådan information är även sociala medier. I kampen mot fake news, misinformation och desinformation utvecklas olika lösningar för att göra det enklare för användare att urskilja sant från falskt. Tidigare forskning påvisar emellertid kontraproduktiva effekter utav flera av de sätt som vilseledande information idag motarbetas på. Ett mer tillförlitligt sätt är därför att främja människors egna psykologiska försvar och därför underbygga den källkritiska förmågan. Källkritik hos människor har också tidigare undersökts, men främst utefter människors förmåga. Föreliggande studies syfte var därför att istället undersöka sociala medieanvändares upplevelser av ett källkritiskt förhållningssätt. För att besvara studiens frågeställningar genomfördes 9 semistrukturerade intervjuer med sociala medieanvändare. Datan analyserades därefter utifrån studiens teoretiska ramverk Theory of planner behavior (TPB), varpå deltagarnas attityder, subjektiva normer, upplevda egna förmåga och intentioner skulle ge en förklaring för de befintliga beteenden som uppvisades. Resultaten visar bland annat att deltagarna besitter en god förståelse för hur källkritik bör tillämpas men att tillvägagångssättet uppfattas som kognitivt belastande och tidskrävande vilket i förlängningen gör att förfarandet främst uppges ske när information anses vara viktig. Framtida lösningar bör således sänka resurströskeln utan att för den delen kompromissa användares analytiska förmåga. / Fake news, Misinformation and disinformation are terms that have been prevalent in the public debate in recent years and have been used in political contexts to influence political opinion as well as for economical purposes. A particularly central actor in the dissemination of such information is social media. To combat fake news, misinformation and disinformation, certain solutions are developed to make it easier for users to distinguish true from false. However, previous research showscounterproductive effects in many of the ways that deceptive information is being fought today. A more reliable way is therefore to promote people's psychological defence and instead underpin critical skills in evaluation of sources. People's ability to critically evaluate the reliability of sources have also been a subject for research, although mainly focused on people's capabilities. The present studies aim was therefore instead to explore social media users' subjective experiences of practicing source evaluation. To answer the studies research questions, 9 semi-structured interviews were conducted with social media users. The data was then analysed with the help of the studies theoretical framework Theory of planned behaviour (TPB), from which the participants' attitudes, subjective norms, perceived behaviouralcontrol and intentions would explain the existing behaviours. Inter alia, the results show that the participants have a good knowledge of how sources should be evaluated although the behaviour is viewed as cognitively cumbersome and time consuming which in the long run purports the behaviour to mainly happen when the information is viewed as important. Future solutions should therefore lower the resource requirements without compromising the users’ analytical capabilities.

Denna studie belyser den påverkan som socialsekreterare inom barn och unga upplever att LVU-kampanjen haft på deras arbete. Kampanjen som startade i slutet av 2021, sprider bland annat desinformation som hävdar att den svenska socialtjänsten missbrukar lagen om vård av unga (LVU) för att tvångsomhänderta barn från muslimska familjer. Genom kvalitativ metod och semistrukturerade intervjuer med sju socialsekreterare utforskar studien kampanjens upplevda effekter på relationer med klienter, deras arbetssituation samt socialförvaltningars hantering av LVU-kampanjens konsekvenser. Studiens resultat visar att socialsekreterarna upplever att en ökad misstro mot socialtjänsten har lett till svårigheter med att skapa tillitsfulla relationer med familjerna, samt utmaningar i form av manifestationer och ökad risk för otillåten påverkan. Resultatet visar vidare på att de implementerade anpassningar som skett inom olika socialförvaltningar, såsom bland annat användning av kulturtolkar och kontaktpersoner i skolor, inte upplevs vara tillräckliga för att motverka de negativa effekterna av LVU-kampanjen. Socialsekreterarna efterfrågar bättre kommunikationshantering från myndighetens sida och bättre samverkan med andra samhällsaktörer. Framtida forskning bör fokusera på att undersöka vilka både kort- och långsiktiga strategier som är bäst lämpade för att öka förtroendet för socialtjänsten som myndighet. Detta för att möjliggöra att hantera desinformation, skapa en bättre förståelse över socialtjänstens uppdrag och för att säkerställa barns rätt till en trygg uppväxt.

Online disinformation damage on the world’s democracy has been critical. Yet, states fail to handle online content harms. Due to exception from legal liability for hosted content, Facebook, used by a third of the world population, operates ‘duty-free’ along with other social media companies.Concerned with solutions, this has given rise to the idea in studies that social resistance could be one of the most effective ways for combating disinformation. However, how exactly do we resist, is an unsettled subject. Are there any socially-driven processes against disinformation happening out there?This paper aimed to identify such processes for giving a boost to theory-building around the topic. Two central evidence cases were developed: #IAmHere digital movement fighting disinformation and innovative tool ‘Who is Who’ for distinguishing fake accounts. Based on findings, I argue that efforts by even a very small part of society can have a significant impact on defeating online disinformation. This is because digital activism shares phenomenal particularities for shaping online political discourse around disinformation. Tools such as ‘Who is Who’, on the other hand, build social resilience against the issue, also giving boost digital activists for mass reporting of disinformation content. User-driven solutions have significant potential for further research.Keywords: Online disinformation; algorithms; digital activism; user-driven solutions.

The thesis focuses on "Migration and refugees in the current globalized world with regard to social aspects" and its key objective is to map attitudes of the population in the Czech Republic to refugees and migrants in the shadow of the European migration crisis. The thesis consists of two parts: theoretical and empirical. The theoretical part contains a detailed presentation of the refugeeism and migration phenomena. It provides basic definitions of the terms "migration", "migrant" and "refugee". Further, it also describes the history and present of migration and refugees and provides prediction of the future. A deep analysis is provided of the current European migration and refugee crisis and its social, political, legislative, economic and security aspects. The thesis also focuses on causes of migration, its impacts, cultural conflicts and potential solutions. The theoretical part also contains an analysis of social work with migrants and refugees in the Czech Republic. The thesis also addresses the role of media and disinformation (the so-called fake news) on the Internet. The theoretical part also presents different approaches of individual countries to migration and refugees across the continents. The second part of the thesis is empirical and it uses the strategy of quantitative research;...