The essay is a discourse analysis of the media's attitudes toward computing. The aim is to compare what the media is really saying about the usage of tablets, computers and compare it to what the research is saying. In addition, it examines what the media says about socialization. We analyze the newspapers Dagens Nyheter and Expressen and will first compare these two together and see what attitudes that emerge, and then seek similarities and differences with the previous research and theories including socialization learning, attitudes and consumption. Conclusions we can draw is that Expressen has a more negative attitude towards the use of computers while the Dagens Nyheter has a more positive attitude, but is also more objective to what they write about. The research writing a more positive attitude to mainly surf boards within the school as a teaching tool, but is not as positive for high computer use during leisure time, as it may cause health problems or socialization disorders. The media write more articles critical of tablets in schools, because they claim that these are detrimental to learning. Expressen urge that the computer should be used only at home. Joint research and the media is how they write about the effects of computer usage, but the differences lies in how they describe that the personal and social development is affected by computers and tablet use.

No description available.

This paper investigates the presentation of Islam in textbooks used in the study of religion in high schools. The papers focus on two main questions concerning the ways in which Islam is presented in the analysed textbooks, and how the new curriculum has influenced the portrayal of Islam in the materials. Here, the paper utilizes a method of critical discourse analysis with Faircloughs three-dimensional analysis. The paper then concludes that the presentation of Islam is negative in nature, with the content and view of Islam having been simplified and stereotyped. Often the textbooks studied frame Islam as being an aggressive and oppressive religion, especially in matters con-cerning women. Furthermore, the descriptions given in textbooks can be interpreted as presenting the content of the Islamic faith as fundamentally incompatible with the values of the Swedish society. This paper claims that the wider impact of these teach-ings can be found in how we speak, write, and talk about Islam in the Swedish society. In order to overcome this, constructive discussions both in and around the content provided in the textbooks are necessary, especially in areas where such negative views of Islam are presented.

Xbox One är en spelkonsol från företaget Microsoft och en uppföljare till Xbox 360. Konsolen presenterades officiellt vid en presskonferens den 21 maj 2013 och före presentationen så fanns det ett av många rykten om ett krav på att vara ständigt uppkopplad mot internet som rapporterades i media. Syftet med uppsatsen har varit att i utifrån efterförloppet av Microsofts premiärlansering av spelkonsolen Xbox One undersöka den diskursiva bild som nyhetsmedierna Forbes och Time använder för att skildra och rama in Xbox One under den första månaden efter produktens lansering. Vår frågeställning har varit: – Hur framställer Time och Forbes information om Xbox One, och ramar in detta under tidsperioden 21 maj – 21 juni 2013? Denna uppsats har utgått från teori om mediekonvergens som beskriver att konvergens förändrar relationen mellan existerande teknologier, industrier, marknader och publiker. För att nå ett resultat så har en diskursiv analys gjorts i nämnda nyhetsmedier utifrån Teun A. van Dijk och hans makro- och mikroperspektiv på en strukturell nivå inom den kritiska diskursanalysen.I resultatet framkom sju stycken huvudteman som vi valt att kalla mediesystem, DRM, övervakning/privacy, Xbox One som marknadsföringsverktyg, ekonomi, PR och policyförändring. Studiens resultat pekar i en riktning där begrepp som ägandeskap, övervakning, digitalisering av upphovsrättsligt material, konvergens, makt och kultur som en kommersiell vara existerar, och berör områden inom medie- och kommunikationsvetenskap där en digital konvergens skett som gjort spelkonsoler till ett multimedialt medium. I en överblick över samtliga artiklar analyserade utifrån ett framingperspektiv, och utifrån problemdefinitionen, så framkommer det att de två största inramade problemen är kring kommunikation och internet och de övergripande moraliska utvärderingarna under temat internet är att konsumenterna drabbas negativt av Microsofts policy kring Xbox Ones uppkopplingskrav mot internet.

År 2013 berördes 1876 barn av vräkning och 504 av dessa barn och deras familjer blev vräkta från sin bostad. Att bli vräkt innebär att flytta från sin bostad med tvång. Regeringen formulerade 2007 en nollvision om att inga barn ska vräkas. I Sverige saknas skydd mot vräkning av barnfamiljer. Socialtjänsten är en instans som har vissa möjligheter att förhindra att barnfamiljer vräks dock stäcker sig inte deras möjligheter till alla led i vräkningsprocessen.   Denna studie syftar till att undersöka hur rättsliga instanser talar om barnfamiljer och resonerar kring deras situation i vräkningsärenden. Studien ska undersöka hur ett barnperspektiv tas tillvara samt vilka följder konstruktionerna kring den vräkningshotade barnfamiljen får. Studiens frågeställningar är: Hur konstrueras bilden av barn i rättsfallen? Hur konstrueras ett barnperspektiv i rättsfallen? Hur konstrueras bilden av föräldrar/vårdnadshavare i rättsfallen? Vilka följder får konstruktionerna av barn, barnperspektiv och vårdnadshavare? Den teoretiska utgångspunkten för denna studie är socialkonstruktionism. Metoden som använts i uppsatsen är diskursanalys och diskursteori och det empiriska materialet utgörs av 13 rättsfall från Svea hovrätt.    Resultatet och analysen visar att den typiska vräkningshotade barnfamiljen i materialet består av en ensamstående vårdnadshavare med barn och som hotas av vräkning på grund av problem med hyresbetalningen. Det stora mönstret i materialets definierade diskurs om den vräkningshotade barnfamiljen är att familjen inte konstrueras som en enhet av hovrätten. Vårdnadshavaren konstrueras som en ansvarslös hyresgäst. I de få fall där hovrätten talar om barnen är det endast som en del av en avvägning som görs, av vårdnadshavarna konstrueras barnen antingen som några som bara bor i bostaden eller som personer i behov av skydd. Familjens behov av att få bo kvar i bostaden argumenteras i vissa fall utifrån hela familjens behov och ibland särskilt utifrån barnens behov. Den typiska barnfamiljen i denna studie blir vräkt, vare sig de konstruerar ett behov av att få bo kvar eller inte.

Det här är en studie i syfte att analysera den moçambikiska läroplanens värdegrundspolicy utifrån dess kapitel ”vision och uppdrag”. Genom denna analys undersöks vilka egenskaper samhället eftersträvar hos sina samhällsmedborgare och belyser hur eventuella diskurser i läroplanen kan ses ge mening till den goda samhällsmedborgaren.  Läroplanen interpreteras även ur ett socio-historiskt perspektiv. Genom att göra en diskursanalytisk studie på den moçambikiska läroplanstextens kapitel ”vision och uppdrag” utkristalliseras underelement, nodalpunkter och diskurser som både ger svar på vad som efterfrågas hos en god samhällsmedborgare och beskriver generella regelbundenheter som kännetecknar texten. Avslutningsvis appliceras svensk läroplansforskning på läroplanstexten för att undersöka om man utifrån det kan säga något om det moçambikiska samhället. En god samhällsmedborgare i Moçambique kännetecknas till stor del i läroplanen som någon som bidrar till att lyfta landet ur fattigdom, både individens och samhällets i stort, samt bidrar till att bevara freden i landet. Dessutom eftersträvas trygga individer med självrespekt och självförtroende och med starka familjevärderingar, patriotism och god hygien. En utmaning landet står inför är att skapa en god balans mellan att anpassa sig till det moderna och globala samhället utan att göra alltför omfattande avkall på traditionella värderingar. Genom denna studie går det inte att göra några uttalanden om hur det moçambikiska samhället faktiskt är, däremot kan vi utläsa en strävan från departementet för läroplansutveckling som på flera sätt kan sägas likna de resultat som de forskare inom svensk läroplansforskning som finns representerade här menar är kännetecknande för svensk utbildning. Resultatet av studien visar i vilken riktning man på departementet för läroplansstudier vill att det moçambikiska samhället ska röra sig i framtiden.

Detta är ett arbete som gjorts i samband med studier på Uppsala universitet, där en textanalys har gjorts med fokus på den juridikiska- och ekonomi styrning av skolan då de har till sin funktion att stödja skolverksamhetens möjligheter att förverkliga mål inom de befintliga ramarna. Skollagen är en lag som skolan ska arbeta utefter och detta trots sin generella natur. Även ekonomiska faktorer påverkar hur skolan som organisation och verksamhet ska se ut. Studien skapar en övergripande bild av finansieringen inom skolverksamheten på riks- samt kommunalnivå, med fokus på Uppsala kommun, samt hur resurserna fördelas från statlig till kommunnivå och sist lokal verksamhetsnivå. Det är den politiska ledningen i exempelvis kommuner (ex nämnder, kommunfullmäktige) som ska styra skolverksamheten genom att planera, följa upp och kontrollera. Detta överensstämmer inte alltid med det faktiska utförandet. Resurs – och ansvarsfördelningen är många gånger svårtolkad. Studien belyser vikten av kontroll kring huvudmännens ansvar av resultaten och kvalitén på skolverksamheten. En empirisk undersökning har gjort där data har insamlats från rapporter, avhandlingar, budget, skollag. Vidare har enskilda analyser gjorts i delområden lag och resurs. Slutligen har en jämförelseanalys gjorts där båda delarna har bearbetats, med syfte att synliggöra komplexiteten i relationen mellan dessa två styrenheter.  Studiens frågeställningar: ·         Hur ser resurs- och ansvarsfördelningen ut i skolverksamheten?                  ·         Hur kontrolleras huvudmännens ansvar av resultat och kvalité på skolan? ·         Hur formar skollagen skolverksamheten? ·         Hur ser relationen ut mellan skola och samhälle?   En ramfaktorteoretisk aspekt har intagits som en övergripande utgångspunkt i arbetet för att belysa aspekter av regleringar kring skolväsendet. Tre analyser har gjorts baserat på resultat från den empiriska undersökningen. Perspektiven som intagits har varit läroplansteoretiskt perspektiv, relationellt perspektiv och den övergripande ramfaktorreiorin som är grunden för denna studie. Ett av resultaten från undersökningen var att Skolinspektionens tillsyn visade det fanns otillräckliga strategier i Uppsala kommun i frågan om att ge barn möjligheten att utveckla sitt modersmål samt sin kulturella identitet (Skolinspektionen, 2013). Ett ytterligare resultat är att skolan ska vara saklig och allsidig. Dock finns värderingar som ska förankras hos elever och detta utan motargument (Skollagen, SFS 2010:800, s. 2).

This essay examines how age, power and agency is represented and reproduced in contemporary Swedish picture books. This is done through a combination of discourse analysis and literary analysis. It uses theoretical perspectives from sociology, and views childhood as a social construct. It sees discourse and language use as both representing and constructing social reality in the tradition of Norman Fairclough and critical discourse analysis.   The main results is that the discourses of childhood in the material construct children as a separate group in society, and childhood as a special time in life. Children is portrayed as both social actors and in need of protection from adult themes and worries.

No description available.

Examensarbetets syfte är att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lärarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ”krissituation” för att erbjuda en inblick i vad som kan förväntas av lärare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan från 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som får ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats är en studie av den ”den goda” läraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lärarprofessionen. Då materialet utgörs av nyhetsartiklar får arbetet även ett underliggande tema vilket berör medias definitions- och dagordningsmakt.Materialet har bearbetats och analyserats utifrån en diskursteoretisk metod och analysram och stödjer sig även mot tidigare forskning kring den mediala bilden av läraren. Den huvudfrågeställning vilken styrt analysarbetet är: Vilka egenskaper och kompetenser konstrueras som viktiga för lärare att inneha i Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan och den påföljande debatten.I materialet konstrueras fem lärarkompetenser som centrala: ämneskompetens ger läraren auktoritet inom sitt kunskapsområde, pedagogisk kompetens skapar struktur i undervisningen och en flexibilitet i metodval, den forskningskompetente läraren baserar sin undervisning på forskning och söker utveckla yrket genom egna efterforskningar, läraren som estradör får undervisningen levande genom sin personliga approach till ”konsten att undervisa” samt självständighet i lärarrollen ger mer flexibilitet för lärare och säkerställer kvalitet. Vidare visar studien på en motsättning mellan pedagogisk kompetens och ämneskompetens kring deras hierarkiska ordning i förhållande till varandra.