De arbetsmarknadspolitiska programmens insatser riktas åt olika håll. Detta beror på att Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan gör antaganden om olika sociala kategoriers egenskaper, kvalifikationer och behov. Den här studien visar att arbetsmarknadspolitiska program skapar och vidmakthåller synen på att det finns “starkt” och “svagt” på arbetsmarknaden, vilket antas bero på personliga egenskaper och kvalifikationer. Studien analyserar hur sådana antaganden bidrar till att upprätthålla en utestängningsprocess på arbetsmarknaden. Med utgångspunkt i kritisk diskursanalys har språket i arbetsmarknadspolitiska program granskats och problematiserats för att identifiera vilka antaganden som påverkar deras insatser. Studien är baserad på Carol Bacchis metod för policyanalys: “What’s The Problem Represented To Be?” Inga tidigare studier har påträffats som granskar hur språket i svenska arbetsmarknadspolitiska program synliggör normer och antaganden. Inte heller har några tidigare studier problematiserat att normer och antaganden styr och formar programmens insatser. Denna studie bidrar därför med viktig kunskap till forskningsfältet liksom för Arbetsförmedlingen och Försäkringskassan.

Detta examensarbete är en studie om forskares syn på mobbning i förskolan. Syftet med denna uppsats är att undersöka vilka diskurser som råder angående motverkan av mobbning i förskolan. Vi försöker analysera huruvida forskningen kring mobbning under den tidiga förskoleåldern har brister. Vi diskuterar (kort) vilka möjliga orsaker som i så fall kan finnas till detta, och vilka strategier som skulle kunna användas för att arbeta mot mobbning i förskolan. För att studera detta har vi gjort en textanalys - byggd på vetenskapliga artiklar - i vilken vi använt oss av den teoretiska modellen diskursanalys. Det vi har tyckt oss ana är att forskning kring detta ämne är viktig och behöver utvecklas, eftersom mobbning i unga år kan ha en avgörande påverkan på hur barnet sedan utvecklas som äldre. Ett barn som tidigt blivit mobbat kan drabbas av psykiska besvär, få sämre självförtroende och undvika sociala mötesplatser.

No description available.

I den här uppsatsen har jag studerat hur Försäkringskassan, kunden och relationen mellan dem konstrueras på den offentliga webbplatsen under perioden september - december 2015. Det teoretiska ramverket med utgångspunkt i kritisk diskursanalys och socialkonstruktionostiskt perspektiv har tillsammans med tidigare forskning belyst hur sociala kategorier av identiteter och roller konstrueras samt vilken betydelse detta har för relationen mellan Försäkringskassan och kunden. I studien framträder implicita kategoriseringar av identiteter och roller som har konstruerats i motsatsförhållande mellan kunden och Försäkringskassan, men också en otydlighet kring ansvar som tillskrivits de båda aktörerna. Analysen visar även att konstruktionen av kundens och Försäkringskassans identitet och roll möjligen följs av den samhällsutveckling som nu sker med en ökad digitalisering och ett behov av att regelverken inom trygghetssystemen anpassas i enlighet med den digitala ekonomin samt att myndigheten är med och bidrar till en utveckling av det nya digitaliseringssamhället.

I denna studie undersöks hur fenomenet mobbning har konstruerats i Sverige mellan åren 1973 och 2014. Mer specifikt handlar det om den konstruktion som tagit plats i den faktalitteratur som har haft en central betydelse för de som genom sitt arbete eller i egenskap av förälder kommer i kontakt med barn och ungdomar inom skolan. Utgångspunkten är ett socialkonstruktionistiskt teoretiskt perspektiv i allmänhet, och ett foucauldianskt teoretiskt och metodologiskt perspektiv i synnerhet. Syftet är att både se till konstruktionen av fenomenet i sig, men även vilka makteffekter som kommer av dessa konstruktioner. Resultatet visar på två tydligt åtskilda diskurser som tar form under denna period. För det första en individfokuserad diskurs, inom vilken mobbning konstrueras som ett individproblem med grund i personliga egenskaper och beteendemönster. De makteffekter som inom denna diskurs produceras gäller framför allt subjektspositionen förälder, utifrån det ansvar de tilldelas när det gäller barnets uppfostran. För det andra en kontextfokuserad diskurs, inom vilken man ser till det större sammanhang som en mobbningssituation tar plats inom. Det finns inom denna diskurs en ambition om att belysa problematiken från flera perspektiv, och framförallt är det det naturligt förekommande relationsarbetet mellan elever som lyfts fram. De makteffekter som produceras står i relation till de miljömässiga och organisatoriska förutsättningar som finns inom skolan, och de subjektspositioner som aktualiseras är rektor och lärare.

The purpose of this qualitative study at a recreation center in Sollentuna is to compare the ideas of the principal and the recreation center staff, concerning attendance control and supervision with the expectations of the legal guardians and examine how well these correspond to what is written in the governing documents. The empirics consists of interviews with the principal, recreation center staff and legal guardians. I have used the discourse analysis method to analyze the responses. The result shows that both the principal and the recreation center staff's thoughts on attend-ance control and supervision fit well with what the governing documents provide. The expectations of the legal guardians concerning attendance control and supervision are only partly fulfilled, as one of the legal guardians in the survey expected the staff to know where every pupil is at all time and directly be able to prevent a student from leaving the school area. Such expectations are however beyond what the governing documents imposes. / Syftet med den här kvalitativa undersökningen är att vid ett fritidshem i Sollentuna undersöka och jämföra rektorns och fritidshemspersonalens bilder av närvarokontroll och tillsyn på fritidshemmet med vårdnadshavares förväntningar på verksamheten och hur väl dessa stämmer överens med vad som står i rådande styrdokument. Det empiriska materialet består av intervjuer med biträdande rektor, fritidshemspersonal och vårdnadshavare. Jag har använt mig av diskursanalys som metod för att analysera svaren. Resultatet visar att den biträdande rektorns och fritidshemspersonalens tankar kring närvarokontroll och tillsyn rimmar väl med vad styrdokumenten föreskriver. De tillfrågade vårdnadshavarnas förväntningar på närvarokontroll och tillsyn uppfylls endast delvis av fritidshemmet då en av vårdnadshavarna i undersökningen förväntade sig att personalen ska ha så god uppsikt över eleverna att de alltid vet var de befinner sig och direkt kan förhindra att en elev lämnar skolans område. Sådana förväntningar ligger utanför vad fritidshemmet åläggs genom styrdokumenten.

Styrning av medborgarnas hälsa har skett under lång tid i det svenska samhället, både inom skolan och andra områden. Hur denna styrning har sett ut och vad den har syftat till har dock varierat under årens lopp (Olsson 2009, Ljunggren 1999 m.fl.). Forskning (Öhman 2007, Stoltz 2009, Greco 2009) visar att dagens övergripande hälsoarbete samt skolans undervisning i ämnet idrott och hälsa kan ses som ett led i en styrningspolitik som är inriktad mot att individen förväntas handla utefter samhällets norm. Hur undervisningen bedrivs färgas därmed inte bara av politiska beslut utan det sker också en yttre påverkan från många delar av samhället. Ämnet idrott och hälsa kan uppfattas ha en diffus inriktning och har fått en krympande del av timplanen (Stråhlman 2001). Föreningsidrotten har under senare år haft en stor påverkan på ämnets utformning (Sandahl 2004).Studiens syfte är att analysera hur riksdagspartierna konstruerar ämnet idrott och hälsa i grundskolan samt vilken styrningspolitik dessa konstruktioner ger uttryck för. Detta görs genom en kritisk diskursanalys enligt Faircloughs tredimensionella modell av sex riksdagspartiers aktuella dokument i ämnet. I analysen används Foucaults teorier om hur undervisning kan användas som maktmedel för att styra eleven, subjektet, mot ett bestämt mål.Resultatet visar på en vilja hos samtliga partier att elevernas fysiska aktivitet under skoltid bör öka. Motiven till varför den bör öka skiftar mellan partierna, från att förbättra den fysiska hälsan, öka jämställdhet mellan könen, förbättra skolresultaten till att skapa ett jämlikare samhälle. Analysen visar på paralleller mellan partiernas konstruktioner av ämnet idrott och hälsa i grundskolan och partiernas ideologier. De analyserade texterna uppvisar tecken på den styrningspolitik som betecknas governmentality, det vill säga att ämnet idrott och hälsa bör användas för att eleverna ska förmås sträva mot samhällets norm.

Syftet med denna uppsats är att studera svenska polisers berättelser om och erfarenheter av inre utlänningskontroll. Jag har dels varit intresserad av hur poliserna diskursivt konstruerar bilder av sig själva samt dem som ska hittas, men också hur poliserna förhåller sig till uppgiften att utföra inre utlänningskontroll. Jag har utfört tre intervjuer med poliser som arbetar inom gränspolisen samt en kompletterande intervju med en närpolis. Jag har utgått från ett diskursanalytiskt angreppssätt som betonar att våra sätt att tala på spelar en aktiv roll i skapandet och förändringen av vår omvärld, våra identiteter och sociala relationer. I den här studien har det framkommit att intervjupersonerna förhåller sig till en politisk/juridisk diskurs som gör deras arbete betydelsefullt. Deras arbete styrs av hur lagarna ser ut och påverkar även hur de uppfattar subjektpositioner och därmed vilka de ska hitta. Genom att konstruera gruppen av ”stackare” kan arbetet med att utföra inre utlänningskontroll legitimeras. Intervjupersonerna är medvetna om att olika begrepp kan användas för att föra olika politiska strategier och diskussioner, men vittnar dock om en känsla av att de själva är ”neutrala”. De gör det de blir tillsagda eftersom de betraktar sig som under polisorganisationens ledning, som i sin tur betraktas som en institution under regeringen/riksdagen.

Detta är en sociolingvistisk undersökning av svensk skönlitteratur inom genren kriminalfiktion. Undersökningen är indelad i tre olika analyser som belyser olika delar av det valda materialet, två böcker inom genren kriminalfiktion. Den första analysen är en berättarteknisk analys baserad på dramaturgiska begrepp och principer. Vi undersöker dels vilka berättartekniker som används i de valda böckerna, dels hur rollistan är uppbyggd i respektive bok. Den andra analysen är en genusteoretisk analys av genus i det valda materialet och personerna som förekommer i texten. I den första delen av genusanalysen diskuterar vi olika aspekter av kön och genus som förekommer i respektive bok. I den andra delen undersöker vi på vilket sätt personernas egenskaper är könskodade och hur de förhåller sig till stereotyper. Den tredje analysen är en kritisk diskursanalys som undersöker vilka diskurser som förekommer i böckernas teman. Temana är valda från böckernas undertexter och är därmed inte konkret utskrivna i texten. Den undersöker också vilka maktrelationer det finns mellan diskurserna inom ett tema och hur motsvarande diskurser fungerar i samhället samt vilken maktrelation som förekommer mellan läsaren och boken.

Försvarad demokrati är ett arbete som genom en diskursanalys tar sig en närmare titt på debatten år 2008 om en utökad FRA-lag med sikte på att kritiskt analysera hur partierna med hjälp utav olika diskurser behandlar och vrider begrepp för att få dem att överstämma med den egna idén om hur vi bör förhålla oss till hotet. Arbetet kommer också reflektera över hur vi i en allt mer flytande modern värld försöker gör det flytande och okända fast för att på så sätt få någon typ utav kontroll över det samhälle som vi skapat oss. Genom att belysa de politiska diskurserna kring hot och demokrati i debatten om en utökad FRA-lag bidrar arbetet till att skapa en förståelse kring hur människor i en demokrati med demokratiska ideal, så som integritet samt tryck- och yttrandefrihet, genom relationen till hot accepterar att bli systematiskt och storskaligt övervakade utav sin egen stat. Därav också övervakade av sin egen demokrati.