Syfte och frågeställningar: Studien presenterar bilden av svensk klimatrapportering under en veckas tid. Syftet med studien är således att få en ökad förståelse för svensk klimatrapportering. Studien har följande övergripande frågeställning: - Hur ser bilden av klimatet ut i en svensk nyhetsvecka 2019? För att kunna besvara den huvudsakliga frågeställningen ställs följdfrågorna: - Vilka teman går att urskilja ur en veckas svensk medierapportering om klimatet? - På vilket sätt gestaltas nyheter om klimatet utifrån teorier om nyhetsvärdering? - Hur framställer nyhetsmedierna klimatproblem utifrån idéer om konstruktiv journalistik och hur påvisas lösningar till problemen? Metod och material: En diskursanalys genomförs på det valda materialet. Materialet för studien består av klimatrelaterade inslag och artiklar från Rapport, Tv4 Nyheterna, Dagens Nyheter, Svenska Dagbladet, Aftonbladet och Expressen under en veckas tid under våren 2019. Huvudresultat: Resultatet av studien visar på att en stor del av rapporteringen kring klimatet är präglat av områdena transport och ekonomi. Varför dessa teman är återkommande i en såstor del av materialet kan inte med säkerhet fastställas. Det kan dock bero på att både transport och ekonomi är breda ämnen med flera olika aspekter.

Denna studie berör hur Fattigvårdsstyrelsens föreställningar om resande tog sig i uttryck i Tattarutredningen. Materialet består av Tattarutredningen och 36 monografier, ett opublicerat underlag till utredningen, som alla är inhämtade från Arkivhuset i Jönköping. Studiens syfte är att undersöka föreställningarna om resande och vilka egenskaper, utseenden och beteenden som tillskrevs dessa människor med utgångspunkt i den så kallade Tattarutredningen. Metoden som använts för att besvara detta är en CDA, kritisk diskursanalys. Studiens teoretiska ramverk är inspirerat av diskursanalysen, forskningen om ”bilden av den andre” och begrepp som etnicitet och ras.   Materialet har analyserats med hjälp av Norman Faircloughs CDA, där studiens teoretiska ramverk har styrt analysen. Dessa analysverktyg har möjliggjort en kvalitativ kritisk studie av språket i materialet. I studien identifierades olika mönster i materialet som har delats in i fem olika teman. ”Tattare” är inte som svenskarna, ”Tattare” är mindre begåvade, ”Tattare” är våldsamma, ”Tattare” är lata och ”Tattare” är orena. Dessa teman går att koppla till de föreställningar som Fattigvårdsstyrelsen hade om resande utifrån studiens metod, teori och den tidigare forskningen. Studiens resultat visar att resande tillskrevs olika egenskaper, utseenden och beteenden som byggde på föreställningar och fördomar. Resultatet visar också att det fanns en önskan om att särskilja resande och svenskar från varandra. / This study views how Fattigvårdsstyrelsen conceptions about Travelers where expressed in Tattarutredningen. The material in this study is based on Tattarutredningen and 36 monographs, all of which have been obtained from Arkivhuset in Jönköping. The purpose of this study is to investigate the conceptions about Travelers and the characteristics, appearances and behaviors that was attributed to these people on the basis of the so-called Tattarutredningen. The method used to answer this is CDA, critical discourse analysis. The theoretical framework is based on the CDA, the image of the other and concepts such as ethnicity and race.   The material has been analyzed with the help of Norman Fairclough’s CDA, where the study’s framework has guided the analysis. These analytics tools have made it possible to do a qualitative critical study of the language of the material. In the study, various patterns have been identified in the material that have been divided into five different themes. “Tattare” are not as Swedes, “Tattare” are less talented, “Tattare” are violent, “Tattare” are lazy and “Tattare” are dirty. The most essential theme is that Travelers are not as Swedes, where Fattigvårdsstyrelsens conceptions about Travelers is exemplified trough out the study. The study’s results shows that the attributes characteristics, appearances and behaviors were based on beliefs and perceptions. The result also shows that there was an underlying desire to distinguish Travelers and Swedes from each other.

Denna studie handlar om ansvarsfördelningen gällande undervisning i förskolans utbildning. Studiens syfte är att utifrån fokusgruppsamtal göra en diskursanalys av barnskötares och förskollärares tal kring ansvaret för undervisning i förskolan. Studiens forskningsfråga är:  Vilka diskurser om ansvarsfördelningen gällande undervisning i förskolan framträder i fokusgruppsamtalen?  Studiens teori och metod är sammanlänkade då den teoretiska utgångspunkten är diskursanalys. Empirin har analyserats med hjälp av begreppen modalitet, etos och genre som Fairclough (1992) erbjuder inom den kritiska diskursanalysen. Resultatet presenteras i diskurser vilka är: professionsdiskursen, otillräcklighetsdiskursen, ansvarsdiskursen och arbetslagsdiskursen.Professionsdiskursen visar att professionen påverkar undervisningsansvaret. I otillräcklighetsdiskursen uttrycker barnskötarna att styrdokumentens formuleringar innebär att deras kompetens inte är tillräcklig för barns utveckling och lärande. Det framkommer i ansvarsdiskursen att förskollärarna upplever en etisk aspekt i att ansvara för någon annans handlingar. Arbetslagsdiskursen lyfter betydelsen av att ta tillvara på alla kompetenser oavsett profession. Utöver dessa diskurser uppstod även diskussioner om vad undervisning i förskolan innebär.

This study’s intention is to inspect if and how LGBTQIA+ persons are represented in English textbooks for the upper secondary school course, English six. To narrow the field of examination, the focus of this study is on “love and relationship” chapters in each book. The chapters are analysed in three textbooks published between 2000—2015 to see if the representation has changed overtime. In order to inspect each textbook objectively, the basic values from The Swedish National Agency for Education from 1994 and 2011 (Lpf94 & Gy11) are observed to see what the textbook writers had to proceed from. The text in the chapters is analysed using discourse analysis (a method suited for examining what a text depicts as “normal”, and by extension, abnormal). The result is distinct. Heterosexual and cis-gendered stories dominate the chapters, and where non-heterosexual characters are represented the portrayal of the representation is often somewhat problematic. By shedding light on the many inadequacies in the representation of LGBTQIA+-persons in textbooks, this study suggests possible solutions.

Den här uppsatsen granskar hur ensamkommande unga tjejer, som uppges vara gifta, konstrueras i Migrationsverkets och Socialstyrelsens publiceringar om barn som kommer till Sverige och uppges vara gifta. Problematiken kring barnäktenskap har de senaste åren ökat enligt myndigheterna. Fokus i den här studien ligger främst på ensamkommande tjejer, då de i dessa texter får ett visst utrymme medan de i andra sammanhang, inte minst i medierapportering, tenderar att glömmas bort i skuggan av de ensamkommande killarna. Undersökningen av texterna utgår ifrån en diskursanalytisk ansats med fokus på makt, kunskap, subjektspositioner och diskurser, för att synliggöra hur ensamkommande tjejer som uppges vara gifta framställs i publikationerna. Vidare presenteras tre teman som identifierats i läsningen av materialet och som i uppsatsen analyseras; Vilja med förhinder, rasifieringsprocesser och heder, samt tjejer som är och har problem. Studiens främsta slutsatser är att ensamkommande tjejer som uppges vara gifta hamnar mitt emellan omöjlig och möjlig. De framställs som oförmögna till egen vilja, där vuxna bör tala för dem och ge dem rätt information så att de kan skapa förståelse för sin egentliga vilja. De rasifieras utifrån sin kulturella bakgrund där antaganden om kulturella- och traditionella praktiker i relation till äktenskap och heder kopplas samman. Dessutom blir de symboler för gränsen mellan det svenska och icke svenska där de målas ut till problem: för sig själva och för samhället. Information om möjligheter och rättigheter i Sverige skrivs fram som lösning på problemen.

Inledning Varje år sker flera hundra anmälningar om kränkande behandling och diskriminering i förskola och skola. Arbetet med värdegrundsfrågor är ständigt på tapeten i skolans värld men utan större framgång, trots vetskapen om denna ohälsa bland barn och elever i skolan har anmälningarna inte minskat. Forskning har visat att det normkritiska arbetet ligger till grund för att motverka kränkande behandling och diskriminering. Syfte Det här examensarbetet är en generell granskning av 21 förskolors likabehandlingsplaner där vi fokuserar på begreppet diskriminering och de sju diskrimineringsgrunderna. Syftet är att genom en diskursanalys undersöka hur likabehandlingsplaner i en kommun i Västsverige framställer begreppet diskriminering. Den här studien kommer att fokusera på de sju diskrimineringsgrunderna; kön, könsöverskridande identitet eller uttryck, etnisk tillhörighet, religion eller annan trosuppfattning, funktionsnedsättning, sexuell läggning och ålder. Studien kommer undersöka hur dessa begrepp beskrivs i likabehandlingsplaner samt hur mycket utrymme varje diskrimineringsgrund får. Metod I den här studien har vi genomfört en diskursanalys. Vi har granskat 21 olika likabehandlingsplaner från en och samma kommun där syftet har varit att se hur förskolor beskriver diskrimineringsbegreppet. Genom att göra en diskursanalys har vi fått insikt om språkets betydelse där ordval kan vara avgörande för läsarens förståelse. Resultat Resultatet visar att likabehandlingsplaner skiljer sig åt innehållsmässigt, några planer följer skolverkets rekommendationer för hur ett likabehandlingsarbete ska bedrivas. Flertalet av de insamlade likabehandlingsplanerna skulle kunna utvecklas vidare utifrån ett diskrimineringsperspektiv. Resultatet bidrar med en tydlig överblick om vilka diskrimineringsgrunder som ges mest utrymme i planerna och vilka som bör utvecklas.

SammanfattningNationell och internationell forskning belyser att familjer och kärleksrelationer konstrueras på ett ensidigt sätt i läromedel, med ett starkt kärnfamiljsideal. Det rör sig exempelvis om att det främst är kvinnor som skildras i den privata sfären (Mahamud 2005), samtidigt som det problematiseras att vara ensamstående eller leva tillsammans som ogifta (Mohammed 2007) Samkönade relationer tenderar att utelämnas (Hickman 2012; Mattlar 2006), och i de fall hbt-teman behandlas sker det snävt och distanserat (Larsson & Rosén 2006).Studiens syfte är att analysera hur familjer och kärleksrelationer konstrueras genom text och bild i läromedel inom sfi och anknyter till kritisk diskursanalys. Den behandlar tre nybörjarläromedel för sfi. I analysen används Kress och van Leuweens (2001) multimodala diskursanalys i kombination med Hallidays funktionella grammatik (Halliday & Mathiessen 2014). Utgångspunkten för analysen är frågeställningar utarbetade från språkets ideationella, interpersonella och textuella metafunktion (Kress & van Leuween 2006). Analysen har även ett transdisciplinärt anslag, då den lutar sig mot begreppet hegemoni samt relaterade koncept.Resultatet visar att den vita kärnfamiljen med olikkönade föräldrar utgör subjektet och utgångspunkten i läroböckerna. Frånsteg från detta ideal används som en pedagogisk resurs för att mana till diskussion och förmedla berättelser på ett sätt som sätter de avbildade grupperna i objektposition samt stärker deras minoritetsstatus. Samkönade relationer inkluderas i endast ett av läromedlen. Där konstrueras de som objekt för diskussion och analys samtidigt som personerna varken framträder som individer eller får ta plats i läromedlets narrativa huvudfåra. Denna selektivitet präglar även läromedlens avbildning av etnisk och kulturell variation samt ensamstående föräldrar. Ur ett genusperspektiv är slutligen kvinnor mest framträdande i processer som anknyter till barn och relationer. / Program: Masterprogram i pedagogiskt arbete

The aim of this Master’s thesis is to examine how librarians talk about users in social media. Using a method of discourse analysis based on Ernesto Laclau’s and Chantal Mouffe’s theoretical concepts it seeks to answer the following questions: How do librarians describe and comment on users in social media? In which contexts do librarians talk about users in social media? Which ideas of the relationship between the librarians and the users do the user discourses present?The study focuses on a Facebook page called “Arga Bibliotekstanten” (The Angry Library Lady) and all its posts and comments during the period of January to June 2013. This is an “open” page available for anyone to follow; at the time of the study it had approximately 1800 “followers” and 4000 “friends”, both librarians and users.The results show that librarians talk about the users in a variety of ways, but mainly concerning money, behavior and task. There is a high tolerance for negative comments about users on the page, and the dominating discourse is that of the user as a problem. In combination with the other two discourses found: the user as a task, and the user as in need of help, the idea of the relationship between the librarians and the users is one of inequality. The librarian’s role is presented either as edifying towards a badly behaved and/or badly instructed public, or as a reluctant servant obliged to cater to the user’s every need. / Program: Bibliotekarie

The aim of this Master’s thesis is to examine the profession of librarianship by studying tasks in Swedish public libraries. The method is a textual analysis of articles inspired by the critical discourse analysis of Norman Fairclough. The theory applied consists of the profession theory of Andrew Abbott and the gender theory of Yvonne Hirdman. The questions raised are: how do librarians speak about their tasks, which discourses can be constructed and how can profession theory and gender theory explain the result. 61 articles from three Swedish library journals, Biblioteksbladet, DIK-Forum and bis, from the period 1990 to 2000 are analysed. Three discourses concerning the tasks of librarians are identified: a traditional discourse, an information technology discourse and a market economy discourse. The traditional discourse focus on traditional public librarian values with an anxiety towards the new technology as threatening to the profession. The information technology discourse sees the new technology merely as a tool to simplify the work and to make time for more demanding professional tasks. The market economy discourse centres on service and satisfying the demands of the users, who are seen and treated as customers. Application of profession theory results in showing how the information technology discourse is being part of a progress of the librarian profession, whereas the traditional discourse indicates a remaining position and the market economy discourse results in a professional decline. Application of gender theory results in showing how the gender contract is being renegotiated when information technology is introduced at the workplaces. / Uppsatsnivå: D

This Master’s thesis aims to study how the concept “youth” is understood and used in papers and publications about public libraries, written at The Swedish School of Library and Information Science from 1972 to 2002. It does this by answering three questions: Firstly, how is the concept “youth” formulated in papers and publications at SSLIS from 1972 - 2002? Secondly, has the concept “youth” changed in the analysed texts during the chosen time and, if that is the case, what constitutes this change? And, finally, what types of consequences for the understanding of the users can this have for the writers and readers of these texts? Discourse analysis is used to analyze how this concept is constituted, transformed and understood. Among the things studied in the discourse analysis is the interdiscursivity and intertextuality of the texts, as well as the meaning of the word, the wordings and modality of the analysed texts. This analysis has resulted in the identification of three different discursive perspectives: the general education perspective, the youth culture perspective and the market economy perspective. A change can be detected from the general education perspective in the 1970’s to the youth culture perspective in the end of the 1980´s and, with the beginning of the 1990’s, to the market economy perspective of today.