Examensarbetets syfte är att kasta ljus över den diskurs vilken kopplas till lärarkompetens i artikelserien Hem till skolan av Maciej Zaremba och den följande debatten. Det skall ses mot bakgrund av den senaste tidens skoldebatter och den svenska skolans ”krissituation” för att erbjuda en inblick i vad som kan förväntas av lärare i dagens skola. Materialet utgörs av Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan från 2011 och 15 artiklar publicerade under samma tid vilka alla relaterar till Zarembas artikelserie som får ses som ryggraden i materialet. Föreliggande uppsats är en studie av den ”den goda” läraren och vilka kompetenser som konstrueras som viktiga i lärarprofessionen. Då materialet utgörs av nyhetsartiklar får arbetet även ett underliggande tema vilket berör medias definitions- och dagordningsmakt.Materialet har bearbetats och analyserats utifrån en diskursteoretisk metod och analysram och stödjer sig även mot tidigare forskning kring den mediala bilden av läraren. Den huvudfrågeställning vilken styrt analysarbetet är: Vilka egenskaper och kompetenser konstrueras som viktiga för lärare att inneha i Maciej Zarembas artikelserie Hem till skolan och den påföljande debatten.I materialet konstrueras fem lärarkompetenser som centrala: ämneskompetens ger läraren auktoritet inom sitt kunskapsområde, pedagogisk kompetens skapar struktur i undervisningen och en flexibilitet i metodval, den forskningskompetente läraren baserar sin undervisning på forskning och söker utveckla yrket genom egna efterforskningar, läraren som estradör får undervisningen levande genom sin personliga approach till ”konsten att undervisa” samt självständighet i lärarrollen ger mer flexibilitet för lärare och säkerställer kvalitet. Vidare visar studien på en motsättning mellan pedagogisk kompetens och ämneskompetens kring deras hierarkiska ordning i förhållande till varandra.

This paper examines the existence of two different discourses on the causes of the wars in former Yugoslavia 1991-1995 in the editorial pages in Swedish newspapers. One discourse is titled "ancient hatreds" and explains the wars as a result of old historical ethnic conflicts typical of the "Balkans" and the second discourse, "poor political leadership," explains the wars as a result of deliberately conducted nationalistic policies by political leaders. Parallel to this discourse analysis is a media theory perspective of how news is selected and processed in the newspaper's editorial texts. The paper also examines the link between each discourse and a specific view on the necessity of foreign military intervention in former Yugoslavia. The starting point of the investigation are two high-profile events in 1995 and the impact they made in the 29 editorial texts in the metropolitan newspapers that were studied. The paper shows that none of the discourses clearly dominated in these editorial texts and that a clear link between a certain discourse and the advocated measure in the form of foreign intervention couldn´t be established in the material as a whole. However, the four texts that clearly belonged to the "ancient hatreds" discourse were all in favour of foreign military intervention. The essay concludes that there is evidence of a medial feedback which means that the news to a high degree influences what is discussed in the editorials and that the evaluation and selection of news, is similar in all the studied newspapers.

SammanfattningSyftet med studien är att undersöka hur rörelsenedsättning framställs i text och bild i fyrabilderböcker producerade mellan 2007 och 2014, med speciellt fokus på det sociala samspeletmellan karaktärerna i böckerna. Böckerna som analyseras är riktade till barn i förskoleålder ochfinns att låna på offentliga bibliotek. En avgränsning görs till bilderböcker med signumet Hcf och deutvalda böckerna passar barn i 4-6 årsåldern, eftersom analysen även ska mynna ut i olikafrågeställningar till varje bok som kan användas som stöd för pedagoger vid högläsning ochreflekterande samtal. Metoden är kvalitativ diskursanalys, som undersöker hur skrivet språk ochbildspråk används för att skildra barn med rörelsenedsättning i bilderböcker. Analysen görs medsociokulturella utgångspunkter om att bilderböcker förmedlar upplevelser och lärande sker mellanmänniskor i sociala gemenskaper. Resultatet av analysen visar att rörelsenedsättningen i två avböckerna inte skildras alls genom texten, utan enbart via bilderna. De resterande böckerna skildrarrörelsenedsättningen i text som ett problem på grund av brister i omgivningen, och inte på grund avbarnets egen funktionsförmåga. Två av böckerna visar karaktärer med enbart gott socialt samspel,medan de andra två även skildrar konflikter, som sedan löser sig. I bilderna görs ingen åtskillnadmellan barnen med rörelsenedsättning och de andra karaktärerna, förutom att bilderna visar dehjälpmedel i form av exempelvis rullstolar barnen behöver för att kunna förflytta sig. Slutsatsendras att rörelsenedsättning framställs som att det är den fysiska och sociala miljön som avgör hurstora rörelsehinder barnen har, och att alla fyra böcker är bra utgångspunkter för reflekterandesamtal kring rörelsehinder, och kan användas i förskola för att främja ett positivt och inkluderandeklimat.

The prostitute has always been a canvas for society to paint its picture on. Who she was was not as important as who society made her out to be. This essay intends to show how the idea of the prostituted woman was constituted during the regulation of prostitution in the late 19th and early 20th century in Stockholm. Basing my study on the idea of constructivism as well as Foucaults theories of power, I performed a discourse analysis on newspaper articles written in the abolitionist newspaper Sedlighetsvännen as well as medical and social argumentative writings from doctors and professors. With that I have sketched an image of the prostituted woman as she was during the regulation. This image or idea may serve as an illustration as to how social identity is constructed through discourse.

No description available.

Denna uppsats fördjupar sig i hur idrottsämnet representerats i läroplaner de senaste 101 åren.Idrottsämnets varande är förankrat i sitt varande men ämnets innehåll varierar i de olikaläroplanerna. Uppsatsens syfte är att med diskursanalys som verktyg bidra till en fördjupadkunskap om idrottsämnet i olika läroplanerna och synliggöra eventuella sammanhängandeförändringar. Frågeställningarna är följande: vilka diskurser används i grundskolansstyrdokument från år 1919 till år 2020? Går det att identifiera sammanhängande förändringarav styrdokumentens diskurser för idrottsämnet från år 1919 till år 2020? Metoden föruppsatsen är diskursanalys. För att bearbeta materialet kodas och kategoriseras det för atthitta mönster och diskurser. Uppsatsen teoretiska utgångspunkt är grundad i Foucaultsforskning med särskilt fokus på utestängningsmetoder. I resultatet presenteras bland annatcentrala begrepp. Centrala begrepp för Upl 19 är kroppslig funktion, samtakt och hierarkisamt spring och kamplekar. För Lgr 62 har jag funnit att de centrala begreppen är kroppsligaktivitet, ansvar och underordning och människans natur. För Lgr 80 är de centrala begreppenidentitetsskapande, initiativ, och naturvistelse. För Lpo 94 är de centrala begreppenansvarstagande, riskhantering och gemenskap. För Lgr 11 är de centrala begreppen fysiskaktivitet, normkritik och livsstilsorientering. På ett övergripande plan är den mestsammanhängande förändringen läroplanerna en förändring i diskursen kring auktoritet. I detvå tidigaste läroplanerna är skolan och lärarens auktoritet tydligt framhävd medan detta avtarfram till Lgr 11. Auktoriteten försvinner dock inte utan eleven förväntas ta vad som ansesvara rätt beslut utan tydliga riktlinjer från läraren. Auktoriteten förflyttas inom eleven somsjälv ska ansvara för att agera utifrån det skolan anser vara önskvärt. Med koppling till denteoretiska grunden där Focualts utestängningsmetoder är centralt kan denna förändradediskurs av auktoritet kunna kopplas till en övergång från förbud och särskiljande av förnuftoch vansinne till strävan mot sanning.

Tillitsbaserad styrning är ersättningsmodellen som ska rädda den svenska offentliga sektorn från New Public Management och dess styrsystem. Sedan 2016 har Tillitsdelegationen forskat, arbetat och presenterat en styrningsmodell som ska minska på återrapportering, återge tilliten till professionen samt öka tjänstemannens egen tillit till sitt yrke. Syftet med denna studie är att analysera Tillitsdelegationens utgivna texter och finna eventuella diskurser som kan ha hjälpt till att forma deras problemformulering och lösningsförslag. Detta har skett med hjälp av arkeologiska och genealogiska arbetssätt. Med hjälp av dessa verktyg har studien lokaliserat ett antal antagonistiska förhållanden mellan två primära diskurser, medarbetardiskursen samt uppdragsdiskursen. Detta kan bero på underliggande historiska krafter som präglar diskurserna och gör det svårt för dem att samspela. Studien har även påvisat en typ av diskursiv cykel som präglar lösningsförslagen. Lösningarna besvarar problem som etableras av tidigare presenterade lösningar. Detta kan bero på de tidignämnda historiska krafterna vilket gör det svårt för Tillitsdelegationen att presentera en tydlig och enformig lösning. Med åtanke på att Tillitsdelegationen själva anser att Tillitsbaserad styrning och andra ersättningsmodeller alltid måste följas upp efter implementation så har vi höga förhoppningar om att den offentliga sektorn kommer återhämta sig efter New Public Management, det är dock viktigt att just fortsättningsarbete står i centrum.

The aim of this study has been to contribute with knowledge regarding how special needs education teachers and preschool teachers constitute the role of the special needs education teacher in a minor muncipality. DIscourse analysis method and approach was used in this study, where two discourses, the inclusicve and neuropsychiatric, were identified. Within these discourses, five subject positions emerged: sounding board, supervisor, advisor, gatekeeper and expert. A number of organizational problems were identified in relation to the special needs educations teachers´role in the preschool context. These concerned the expectations of the special needs education teacher and organizational factors. The findings implies that the preschool teachers and the special needs education teachers differ in their connection to the practical operations of the preschool. Discussions of regulating the special educations teachers´role in preschool policy ducuments, regulations and guidelines conclude this study.

Syftet med uppsatsen är att analysera en debatt i Sydsvenska Dagbladet om Vellinge ska eller inte ska ta emot ensamkommande barn. Debatten intensifierades under perioden november 2009, till och med mars 2010 med anledning av att antalet ensamkommande barn under 2009 ökade kraftigt och därmed behovet av att fler kommuner tar emot dessa barn. För att granska de argument som förts fram för och emot att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn används ett argumentationsanalytiskt perspektiv medan diskursanalys används för att klarlägga bakomliggande diskurser i debatten. I debatten identifieras olika aktörer som argumenterar för och emot Vellinges mottagande av ensamkommande barn. Resultatet av argumentationsanalysen visar att de aktörer som argumenterar för att Vellinge ska ta emot ensamkommande barn har starkare och mer hållbara argument. Diskursanalysen visar att i debatten återfinns en diskurs om svensk integrations - och migrationspolitik som behandlar flyktingmottagande och ensamkommande barn samt främlingsfientlighet. / The purpose of this paper is to analyze a debate in Sydsvenska Dagbladet on whether or not Vellinge were to accept unaccompanied refugee minors. The debate intensified during the period from November 2009 to March 2010 because of the number of unaccompanied children in 2009 increased substantially and thus the need for more municipalities receiving these children. In order to examine the arguments put forward for and against Vellinge to accept unaccompanied refugee children an analytical approach of the arguments is used, while discourse analysis is used to clarify the underlying discourses in the debate. In the debate, various stakeholders who argue for and against Vellinge accepting unaccompanied children can be identified. The result of the argumentative analysis shows that the participants who argue for Vellinge to receive unaccompanied minors have presented stronger and more convincing reasons. The discourse analysis shows that the debate includes a discourse on Swedish integration-and migration policy which deals with the reception of refugees, unaccompanied children, and xenophobia.

Med en kritisk diskursanalys undersöks hur den adopterade representeras i tv-serien Leende Guldbruna Ögon ur ett socialkonstruktionistiskt perspektiv. De verktyg som används i diskursanalysen är teorierna om semantisk täthet, hegemoni och inkodning/avkodning. Resultatet av undersökningen är att den adopterade representeras som ett fritt flytande subjekt mellan den svenska dansbandsdiskursen och invandrardiskursen. SVT:s avkodade budskap är av undersökningen att döma att den adopterade blir en del av ett homogent blattedansband. Det budskapet har potential att påverka svenska folkets syn på människor med en kulturell identitet som inte sammanfaller med det som hudfärgen representerar.