Försvarad demokrati är ett arbete som genom en diskursanalys tar sig en närmare titt på debatten år 2008 om en utökad FRA-lag med sikte på att kritiskt analysera hur partierna med hjälp utav olika diskurser behandlar och vrider begrepp för att få dem att överstämma med den egna idén om hur vi bör förhålla oss till hotet. Arbetet kommer också reflektera över hur vi i en allt mer flytande modern värld försöker gör det flytande och okända fast för att på så sätt få någon typ utav kontroll över det samhälle som vi skapat oss. Genom att belysa de politiska diskurserna kring hot och demokrati i debatten om en utökad FRA-lag bidrar arbetet till att skapa en förståelse kring hur människor i en demokrati med demokratiska ideal, så som integritet samt tryck- och yttrandefrihet, genom relationen till hot accepterar att bli systematiskt och storskaligt övervakade utav sin egen stat. Därav också övervakade av sin egen demokrati.

This thesis is a qualitative textual analysis of textbooks used in the teaching of history at the secondary level. The purpose of this paper is to investigate how different socio-economic groups are represented and constructed, and if this changes over time. The study holds parts of the social constructivist theory and the use of history. The method used in this thesis is the discourse analysis. The analytical instrument that this study has used is the Statistiska centralbyråns definition of socio-economic groups, which have been analysed according to Pierre Bourdieu's economic, social, cultural and symbolic capital. The results showed that there are various constructions made of the different socio-economic groups in the textbooks and that this constructions changes over time can be discerned. The discussion shows that this study’s results is consistent with previous research in the same area. / Detta examensarbete är en kvalitativ textanalys av läroböcker som används i undervisningen i historia på gymnasial nivå. Syftet med uppsatsen är att utreda hur olika socioekonomiska grupper representeras och konstrueras, samt om detta förändrats över tid. Studien innehar delar av den socialkonstruktivistiska teorin samt historiebruk, och den metod som nyttjas är diskursanalys. De analysinstrument som denna studie har använt sig av är Statistiska centralbyråns definition av socioekonomiska grupper, vilka har analyserats utifrån Pierre Bourdieus ekonomiska, sociala, kulturella samt symboliska kapital. Resultat påvisade att det förekommer olika konstruktioner av de olika socioekonomiska grupperna i läroböckerna samt att en förändring över tid kan urskiljas. I diskussionen framkommer denna studies resultat som samstämmigt med tidigare forskning.

Syftet med denna uppsats är att undersöka vilken bild som förmedlas av scientologin i svenska medier. 40 nyhetsartiklar från fyra svenska rikstäckande tidningar analyseras. Uppsatsens frågeställning är: vilken bild av scientologirörelsen förmedlas av Aftonbladet, Expressen, Svenska Dagbladet och Dagens Nyheter? Artiklarna har publicerats under tidsperioden 1996-2016. Undersökningen bygger på en kvalitativ metod och teoretiskt utgår den från bland annat Bengt Nermans resonemang om massmedieretorik och Martin Conboys diskursteori. Undersökningen fokuserar på tre ämnen: offentliggörandet av den så kallade scientologibibeln, skilsmässan mellan Tom Cruise och Katie Holmes och behandlingshemmet Narconon. Resultatet visar att scientologer porträtteras bland annat som farliga, manipulativa och giriga. Stereotypen om scientologin bekräftas och en schablonbild förmedlas. Motbilder presenteras sällan och det är vanligt med spekulationer. Vissa artiklar förmedlar en positiv bild av Narconon och scientologin, men i de fall där dessa kopplas samman blir bilden ofta negativ. Ordet ”sekt” används som beskrivning av scientologin i nära hälften av artiklarna av både dags- och kvällspress. Uppsatsen visar sammantaget att journalistiken i dessa artiklar inte lever upp till de ideal som karaktäriserar yrket.

I denna diskursanalytiska studie har konstruktionen av kvinnligt företagande i media undersökts. Konstruktionen har studerats i ett medie som riktar sig till blivande och verksamma företagare med anledning av dess möjliga påverkan till den allmänna uppfattningen om företagande. Valet baseras även på dess möjlighet att påverka andelen kvinnliga företagare genom dess konstruktion av kvinnligt företagande som fenomen. Mediet som studerats är således tidningen ”Eget Företag”, vilken sedan dess start år 1993 i varje utgivet nummer har presenterat och framställt kvinnliga företagare. Konstruktionen av kvinnligt företagande i tidningen har även studerats genom en jämförande analys av två årtal, 1995 och 2015 där skillnader och likheter i konstruktionen även identifierats. Konstruktionen av kvinnligt företagande har studerats med avstamp i de socialkonstruktivistiska premisserna, teorier rörande genus och subjektpositioner. Detta teoretiska ramverk som genom en abduktiv ansats sammankopplats med det empiriska materialet har tillåtit oss att analysera och öka förståelsen för femomenet. Som metodologiskt tillvägagångssätt utgår studien främst från det diskurskritiska perspektivet och Norman Faircloughs tredimensionella modell. Modellen har även kompletterats av analysverktygen nodalpunkter och ekvivalenskedjor som underlättat vid textnära analys av materialet. Resultat och analys tyder på att det existerar både skillnader och likheter gällande konstruktionen mellan årtalen 1995 och 2015. År 1995 konstrueras kvinnligt företagande i högre grad som onormalt och avvikande samt utifrån att de ej har tillträde inom den företagande arenan. Detta medan det år 2015 konstrueras som mer vanligt förekommande och accepterat inom arenan. Dock konstrueras kvinnligt företagande år 2015 i högre utsträckning som endast verksamt inom en viss typ av bransch. Det påvisas även likheter mellan åren gällande konstruktionen av kvinnligt företagande i hur de konstrueras i kontrast till det manliga som normen och stereotypen för företagande.

I denna uppsats genomförs en kritisk diskursanalys av Sverigedemokraternas språk på sociala medier. Syftet med denna uppsats är att undersöka hur Sverigedemokraterna använder flyktingkrisen i sociala medier för att stärka sitt väljarstöd. Material från Facebook och Youtube analyseras multimodalt. Ett urval av detta material förs fram i uppsatsens analys för att belysa relevanta egenskaper i Sverigedemokraternas diskurs. Vi kan genom analysen se att Sverigedemokraterna i större utsträckning än andra partier talar om flyktingkrisen. De framställer även flyktingkrisen som mycket mer katastrofal än vad de tre andra partierna vi undersöker gör. Vidare använder de ett språk som avpersonaliserar flyktingen.

Digitala läromedel ökar allt mer i skolundervisningen vilket ställer nya krav på lärare. Att kunna välja bland digitala läromedel kräver en medvetenhet om vad tanken är att eleverna ska lära sig. Detta är en kunskap vi själva känner att vi inte fått möjlighet att utveckla under vår tid på lärarutbildningen. Med detta intresse som grund har vi valt att analysera recensioner av utbildningsappar från Skolappar.nu. Skolappar.nu är en hemsida där lärare har recenserat och betygsatt utbildningsappar för iPads inom svenskämnet. I analysen har Roz Ivanič (2004) modell för skriftspråksdiskurser använts, som innehåller olika uppfattningar kring läs- och skrivundervisning. Dessa skriftspråksdiskurser är; färdighetsdiskursen, kreativitetsdiskursen, processdiskursen, genrediskursen, diskursen om sociala praktiker samt den sociopolitiska diskursen. Modellen har använts för att synliggöra vilken syn på språk och språkundervisning som konstituerats i 20 stycken recensioner av utbildningsappar från Skolappar.nu. I detta sammanhang använder vi begreppet konstitueras för att lyfta fram vilken språksyn som framställs i recensionerna. Ett huvudsakligt resultat av vår analys visade att kreativitetsdiskursen var den diskurs som var mest förekommande i recensionerna (28 %). Den diskurs som var minst förekommande i recensionerna var den sociopolitiska diskursen (6 %). Genrediskursen förekom i relativt stor omfattning, det vill säga i 21 % av recensionerna. Färdighetsdiskursen (15 %), processdiskursen (17 %) och diskursen om sociala praktiker (13 %) förekom i ungefär lika stor omfattning. För att kunna synliggöra recensionerna av utbildningsapparnas bredd och variation av innehåll ville vi undersöka sambanden mellan skriftspråksdiskurserna. Ytterligare en anledning till att undersöka sambanden mellan skriftspråksdiskurserna är för att Ivanič (2004) menar att en gynnsam språkundervisning tar hänsyn till alla sex skriftspråksdiskurser. Vår analys visade att recensionerna ofta innehöll kombinationer av vissa skriftspråksdiskurser (två eller tre stycken) och de kombinationer som samförekom oftast var mellan kreativitetsdiskursen, genrediskursen och processdiskursen. Ingen av recensionerna innehöll en kombination av alla sex skriftspråksdiskurser. Den språksyn som framställs i recensionerna av utbildningsapparna representerar till stor del ett erfarenhetspedagogiskt ämne som Bergöö (2005) beskriver som ett svenskämne där elevernas intressen, föreställningsvärldar och kunskaper är centrala för deras språkinlärning. Traditionellt sätt har svenskämnet länge präglats av en färdighetsdiskurs där grammatik och fonetik varit centralt. Vi ser att pedagogiska appar erbjuder en ny typ av språkundervisning som istället fokuserar på elevens kreativitet och skapande.

Syftet med studien var att, med hjälp av kritisk diskursanalys, undersöka och jämföra hur matematiklyftet omtalades i Lärarnas Riksförbunds och Lärarförbundets medlemstidningar under 2012. Det empiriska materialet bestod av tre artiklar och ett remissyttrande från Lärarnas Riksförbund och fyra artiklar från Lärarförbundet, vilka alla analyserades utifrån Faircloughs tredimensionella modell. Undersökningen visar att respektive fackförbund omtalade Matematiklyftet på ett liknande sätt. I materialet från både Lärarnas Riksförbund och Lärarförbundet gjordes hänvisningar till regeringen, Skolverket och/eller andra politiskt engagerade personer och myndighetspersoner. Reformen omtalades också i relation till lärarnas yrkesprofessionalitet. Därutöver omnämndes Matematiklyftet i samband med matematikundervisningen, elevresultat, internationella jämförelser och ekonomiska resurser. Vad gäller dessa sammanhang skiljde det sig dock hur de var fördelade mellan de olika artiklarna och remissyttrandet. I Lärarförbundets artiklar var de jämnare fördelade över de olika artiklarna, medan artiklarna och remissyttrandet från Lärarnas Riksförbunds erbjöd en större spridning. En liknande slutsats drogs vad gäller analysen av förekomsten av modala uttryck. Materialet från Lärarnas Riksförbund har en större variation, medan Lärarförbundets artiklar erbjuder i en liknande variation inom de flesta artiklarna.

Uppsatsen har haft som mål att skapa förståelse för hur hashtagkampanjen #JeSuisCharlie komatt användas på den sociala medieplattformen Twitter efter attacken mot satirtidskriften CharlieHebdo i Paris, den 7 januari 2015. Med kritisk diskursanalys som metod har vi sökt studera påvilka sätt vissa twittrare använde sig av kampanjen och hur de identifierade sig med Charlie.Charlie Hebdo kom för vissa twittrare att bli en symbol för det fria ordet, men det fanns även desom inte ville ställa sig bakom Charlie Hebdos budskap. Vi har därför också sökt analysera detavståndstagande som formulerades mot kampanjen bland vissa twittrare. Detta till följd av dereflektioner som uppstod över att så många valde att identifiera sig med en tidning som tidigarekritiserats för att vara islamofobisk. Analysen visar hur #JeSuisCharlie därmed kom att bli entvetydig och komplex symbol för yttrandefrihet, som också bidrog till att reproducerakonfliktlinjer mellan det demokratiska ”Väst” och de muslimska ”Andra”.

I och med Islamiska Statens (IS) framfart och framgångsrika rekrytering har antalet människor som valt att lämna Sverige för att ansluta sig till terrororganisationen ökat drastiskt. Örebro kommun och Stockholms stad presenterade under 2015 olika strategier för återanpassning av de jihadister som återvänder till Sverige och i juni samma år presenterade regeringen, efter ett FN-direktiv, en utredning om särskilt straffansvar för resor i terrorismsyfte. Dessa händelser ledde till en livlig nationell debatt om hur jihadister bör hanteras när de återvänder till Sverige. Denna studie är en diskursanalys med utgångspunkter i Maarten Hajer diskursmetodologi och Michel Foucaults maktteori och syftet med studien är att undersöka samt analysera debatten kring hanteringen av återvändande jihadister i Sverige under 2015. Debatten är en del av den större rättssystemsdiskursen och studien visar att två sidor bildas i debatten, en som förespråkar striktare vedergällningsåtgärder och en sida som förespråkar återanpassning. Debatten är en diskursiv maktkamp mellan dessa två sidor och resulterar till slut i att vedergällningssidans juridiska och politiska ramar blir dominerande i debatten. I och med detta avgör vedergällningssidans aktörer vad som är accepterat och politiskt korrekt att uttrycka i frågan om hanteringen av återvändande jihadister i Sverige. Återanpassningens aktörer förändras då på så sätt att de tvingas förhålla sig till den dominerande ramen och dess språk.

Den fria rörligheten inom EU har underlättat för ekonomiskt utsatta EU-medborgare att söka försörjning utanför sina hemländer, bland annat i Sverige. Många av dem kommer från Bulgarien eller Rumänien och lever hemlösa i svenska städers offentliga rum. Tillfälliga bosättningar och läger har därför varit en allt vanligare syn under de senaste åren och har blivit omdebatterade fenomen. Genom en diskursanalytisk dokumentstudie har jag undersökt hur två svenska kommuner hanterat uppkomsten av lägren, och hur de motiverat hanteringen. De undersökta kommunerna är Malmö stad och Göteborgs stad, och som komplement till dem är också nationella handlingsargument representerade av en nationell samordnare och intresseorganisationen Sveriges kommuner och landsting (SKL), inkluderade i analysen. De diskursiva teman som analysen utgick ifrån är idéer och synsätt om lagar, geografiska gränser, medborgarskap och antiziganism. Såväl handlingsmönster som argumentation följde liknande mönster i båda undersökta städerna och nationellt, aktörerna använder lagen som motivation till avhysningar och erbjuder ofta utsatta EU-medborgare betalda hemresor, då medborgarskapet anses avgöra vilken nationalstat som ska ansvara för socialt stöd till fattiga människor.