No description available.

Denna uppsats studerar dags- och kvällspressens framställning av Annika Falkengren och Annie Lööf, i syfte att förstå medias roll som medskapare av genusstrukturer samt diskurser kring den framgångsrika kvinnan. Vårt datamaterial bestod av 22 artiklar från DN, SvD, Expressen och Aftonbladet. För att synliggöra de diskurser som finns kring den framgångsrika kvinnan har vi använt oss av en kritisk diskursanalys och Norman Faircloughs tredimensionella modell som analysverktyg. Den teoretiska ramen innefattar genusteori, diskurs och Goffmans begrepp fasad. Resultatet visar framställningar av Falkengren och Lööf som går att koppla till föreställningar om den stereotypa kvinnan. De diskurser som synliggjorts bygger dels på framställningar som går att härleda till kvinnliga attribut där man lägger mycket vikt vid det utseendemässiga istället för vid prestationsrelaterade egenskaper. Lööf och Falkengren tenderade även att associeras med familjen samt framställas som att de har extrema egenskaper vilka ligger till grund för deras framgång. Slutligen fann vi det vanligt att det fanns mycket åsikter gällande deras sätt att leda vilket ofta framfördes med en negativ attityd.

Uppsatsen bidrar med ett sociologiskt perspektiv på avvikelse i två barnböcker från den populära svenska barnboksförfattaren Astrid Lindgren. Arbetet besvarar en frågeställning om hur avvikelse konstrueras i böckerna ”Boken om Pippi Långstrump” och ”Vi på Saltkråkan”. Uppsatsen undersöker med en diskursanalytisk ansats hur karaktärer och beteenden konstrueras som avvikande och hur en avvikelsediskurs formuleras i barnlitteraturen. Resultatet redogör bl a för en avvikelsekonstruktion vari huvudkaraktärer tillskrivs ett mönster av beteende och egenskaper i relation till diskursiva teman som familjesituation, lokalt ursprung och klasstillhörighet. En diskursanalytisk tolkning av avvikelsediskursen visar även hur diskursiv praktik formulerar avvikelse som en positiv kraft i Lindgrens barnlitteratur. I arbetet används diskursanalytisk metodologi och teori av Fairclough och Foucault, samt sociologisk avvikelseteori av Goffman och Becker.

”That’s when we uncover” is an ethnolocical study of the discourse on gender equality surrounding commercial pop stars, based on the debate evolving the Swedish singer Zara Larsson. In the summer of 2015, the seventeen year old singer criticized a major festival in Sweden, Bråvalla, for their lack of women represented among their headlines. She also questioned why she was to perform at 1.15 pm, since she was the artist who was the most popular at Spotify of all playing at the festival. In addition to that, she criticized Bråvalla for not putting her name at their posters. Zara Larssons critique generated harsh words from another, male artist, wich lead to a debate in Swedish media all through the summer. Zara Larsson was defended by both other musicians, and by politicians, but she also got thousands of offensive comments at social medias, and received threats from men who claimed they wanted to see her raped, or dead. Zara Larsson has since then continued to provoke, through feminist statements, combined with exposing pictures of herself. The study is based on articles found in the media online, and on the debate in social medias. Three pictures posted by Zara Larsson at Instagram was chosen to represent what makes her so provocative, and the following comments was analyzed through a discoursive perspective. The study showed that the discourse can be divided in two: The discourse on gender equality in the statistics among artists at festivals, and the discourse on norms surrounding female artists. Those two are connected, and represents the two dimensions quantity and quality when it comes to gender equality. The study also showed that the strong reactions to Zara Larssons opinions was related to her subject position as a young, female singer within the commercial pop music business, and that there is a hegemony saying that male artist are the norm at festivals. The discourse also says that the over-representation of men performing at festivals are fair, and that young, female artists should have a limited space when it comes to actions and expressing opinions, compared to their male peers.

Syftet med studien är att ta reda på hur förskollärare ser på begreppet hållbar utveckling.  Frågeställningarna handlar om hur förskollärare arbetat med hållbar utveckling och vilka konflikter, möjligheter och lösningar de stött på eller kan tänka sig skulle kunna uppstå i ett sådant arbete.    Arbetet är inspirerat av ett poststrukturellt och ett socialkonstruktionistiskt perspektiv där kunskap ses som något socialt och språkligt konstruerat. Detta perspektiv hänger samman med de valda metoderna; fokusgruppsintervju och kortare enskilda intervjuer med förskollärare. Diskursanalysen som sedan gjorts på det insamlade materialet utgår också från detta teoretiska perspektiv.     I resultatet framkommer att flera olika synsätt bidrar till att skapa olika hållbarhetsdiskurser och att det påverkar vad som blir ett lärande för hållbar utveckling i förskolan. Till exempel påverkar en antropocentrisk natursyn hur begreppet hållbar utveckling kan förstås och i mötet med förskolediskurs skapas konflikter, möjligheter och lösningar. I en antropocentrisk natursyn värderas mänsklig aktivitet och mänsklighetens bästa högre än till exempel djur eller växters liv. I resultatet framkommer till exempel att förskollärarna använder uttryck som ”ta hand om” och ”värna om” naturen vilket kan tyda på en antropocentrisk natursyn.      Förskollärarna pratar om att plocka skräp och återvinna men de tycks främst arbeta med den sociala aspekten av en hållbar utveckling och barns trygghet. Att arbeta med hållbar utveckling är svårt, säger de, och det kan till exempel leda till konflikter i ett arbetslag om en person vill arbeta mer med det än vad de andra i arbetslaget vill.

Detta är en diskursanalytisk C-uppsats som hanterar det svenska biståndet under 1962 och 1978, därfokusen ligger på det kommersiella biståndets relation till det svenska solidaritetsmotivet inombiståndspolitiken. Sveriges bistånd skulle baseras på tanken om solidaritet mellan Sverige ochmottagarländerna, ett motiv som skulle förhindra svenska egenintressens inblandning ibiståndspolitiken. Uppsatsen belyser hur det kommersiella biståndet passar in med tanke på dettamotiv. Den viktigaste slutsatsen är att solidaritetsmotivet aldrig fick en tydlig definition utan kundeförändras och tolkas till det kommersiella biståndets fördel.

The aim of my study was to examine how orthorexia is constructed in the Swedish tabloids. The main question examined was in what way the Swedish tabloids contributes to define orthorexia as a social problem. But in order to answer this I also had to make up a couple of smaller questions which was; what in the texts helps to understand orthorexia as something dangerous and something that poses a health risk, what in the texts produces orthorexia as a new and growing eating disorder and which stereotypes are to be found of the ones that are sick.  Using a discourse analysis of six news articles from the two biggest tabloids in Sweden, showed three different themes; the new and dangerous disease, a problem and stereotypes. By using the framing theory two various frames of orthorexia was found. These were a new type of eating disorder that framed orthorexia as a quite unknown disorder and which to begin with was questioned as an eating disorder and said just to be a trend. But also when healthy become unhealthy that framed orthorexia as a dangerous disorder that in the most extreme cases could lead to death. Orthorexia is in this frame descried as something wrong. Using the framing theory three different stereotypes showed. These were; the trendorthorectic, the elite athlete who became ill and the one with the thought full of obsessions. The first of the three stereotypes is the most modern and takes healthy to its most extreme. The second one is driven by a hang-up on the well-trained body that it ones had. And finally, the third one is the stereotype that best matches how the tabloids frame orthorexia. It also the most of extreme of the three stereotypes. Unlike the other stereotypes this one is driven by obsessive thoughts about both health, exercise and food.  My study shows that orthorexia is defined as when something healthy become unhealthy and is framed as something both dangerous and wrong in the Swedish tabloids. The tabloids help to understand orthorexia as an accepted eating disorder and is constructed as a social problem that we have to do something about.

Syftet med föreliggande studie är att undersöka vilka diskurser som framträder när förskollärare talar om det standardiserade observationsmaterialet TRAS. Studien bygger på en kvalitativ metod där sex förskollärare har deltagit i semistrukturerade intervjuer. Den insamlade empirin har sedan analyserats och tolkats utifrån en diskursanalytisk ansats för att förstå bakomliggande diskurser. De diskurser som är framträdande och som diskuteras är den moderna synen och den postmoderna synen på kunskap och utveckling. Resultatet visar att den moderna och postmoderna diskursen löper parallellt i förskolans verksamhet. Förskollärare verkar vilja uttrycka sig i termer av det postmoderna perspektivet men i talet om det standardiserade observationsmaterialet TRAS blir det svårt att undvika begrepp som kan härledas till den mer moderna synen på barns utveckling och lärande. Förskollärare finner svårigheter att fylla i det standardiserade observationsmaterialet då kunskap är beroende av kontext. När ett barns kunnande fylls i studeras barnet i särskilda planerade eller oplanerade situationer. Förskollärarna bedömer först barnet enskilt för att sedan diskutera i arbetslaget. Barnet studeras från ett vuxenperspektiv och tränas utan vetskap för att nå en viss kunskap. Därmed uteblir lärprocessen i jakten på den sanna kunskapen. Tiden är en avgörande faktor vilket påverkar att materialet inte används som en integrerad del i verksamheten. Den sanna kunskapen som materialet eftersträvar exkluderar mänsklig mångfald som samhället präglas av i vår tid.

Utifrån ett socialkonstruktionistiskt perspektiv behandlar den här studien vilka rådande maktstrukturer som visar sig i den pedagogiska dokumentationen och vilka konsekvenser det får för förskolans verksamhet. Detta behandlar vi genom att studera hur maktstrukturer konstrueras genom språket i pedagogisk dokumentation. I den här studien innebär makt vilket inflytande pedagoger har när de skapar pedagogisk dokumentation och struktur står för vilka mönster som kan avläsas när pedagogerna talar om pedagogisk dokumentation. Framställningen av empirin har skett genom semistrukturerade intervjuer. Dessa genomfördes på en förskola tillsammans med tre pedagoger. Empirin behandlade vi sedan utifrån en kritisk diskursanalys som vi angripit utifrån Faircloughs tredimensionella teori, vilket innebär att studien har analyserats utifrån textproduktion/textkonsumtion, diskursiv praktik och social praktik. Studiens resultat behandlar fyra kategoriseringar: chefen, pedagoger, kolleger och arbetslag och tid. Det är utifrån de här kategorierna som resultatet analyseras. Ett framträdande resultat i studien är att reflektionstiden är en komponent som konstruerar hinder för pedagogens inflytande i den pedagogiska dokumentationen. Studien är relevant för samtliga instanser i förskolans verksamhet då det tidigare inte gjorts mycket forskning kring maktstrukturer i pedagogisk dokumentation. Men även ur ett samhällsperspektiv då det är många som kommer i kontakt med den. Studiens bidrag är att synliggöra hur pedagogens inflytande vid konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen kan konstruera maktstrukturer i verksamheten. Genom att studera detta ämne vill vi skapa medvetenhet om att maktstrukturer konstrueras i skapandet av den pedagogiska dokumentationen. Vi menar att denna medvetenhet möjliggör att det kan skapas jämnare balans i konstruktionen av den pedagogiska dokumentationen för de verksamma instanserna inom förskolans. Detta då denna medvetenhet kan skapa diskussioner i arbetslagen som i sin tur kan utveckla verksamheten.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka hur svensk diskurs i läromedel diskursivt konstruerar svensk tillhörighet och svenska levnadsvillkor och hur detta framställs i fyra läromedel för gymnasieskolan. Ovanstående begrepp kommer sedermera att konkretiseras och benämnas i diskursanalytiska termer, samt att ses som en del av nationell diskurs med utgångspunkten att diskursen är en diskursiv konstruktion. Frågeställningen som studien ämnade att besvara var;   Hur konstrueras svenskhet diskursivt i de utvalda läromedlen?   Ovanstående syfte och frågeställning undersöktes genom en diskursanalys med avstamp ur en diskursteoretisk ansats. Genom att förena kategorierna svensk tillhörighet samt svenska levnadsvillkor som har använts för att göra urval i materialet, med analysverktygen flytande signifikanter och ekvivalenskedjor, så möjliggjorde detta att besvara frågeställningen i undersökningen av empirin.    Studiens resultat visade att identiteskonstruktioner och grupbbildning var återkommande teman som diskursivt konstruerades och upprätthölls genom att sättas i opposition till andra element, aspekter av det “svenska” sattes i relation till “de andra”, “invandrare” och “invandrargrupper” och fick således sin betydelsetillskrivning i diskursen. Genom att framhäva den svenska arbetsmarknaden i termer av moderna och samhällsutvecklande mekanismer så lyftes stora företag och enskilda förhållanden på den svenska arbetsmarknaden fram som särskilt viktiga inom ramen för svensk diskurs. I detta avseende så betonades att inom ramen för det “svenska” så kännetecknades detta av hög sysselsättningsgrad, produktiva och välutbildade medborgare, jämställdhet samt de svenska företagens roll som en starkt bidragande faktor till samhällsutvecklingen.