Västerbottens läns landsting har en primärvårdsmodell som kallas för sjukstugemodellen för att bedriva sjukvård i dess glesbygdsområden. En sjukstuga beskrivs som en form av minisjukhus där det finns möjlighet att lägga in patienter på vårdplatser. Sjukstugorna är inte bemannade med läkare dygnet runt utan vissa tider på dygnet är en sjuksköterska ansvarig på plats med en jourläkare på distans på en annan sjukstuga. Sjukstugan är ändå öppen dygnet runt för akuta patienter som då sjuksköterskan träffar för att sedan kontakta jourläkaren. Att arbeta som sjuksköterska i glesbygd är mångfacetterat där de ska inneha en bred klinisk kompetens och ibland ha en mer utökad roll inom hälso- och sjukvården. Syftet med studien var att beskriva vilka upplevelser och erfarenheter sjuksköterskor på sjukstugor i Västerbottens inland har av att omhänderta akut sjuka patienter med stöd av läkare på distans. Metoden var en kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats. Totalt genomfördes åtta stycken semistrukturerade intervjuer med sjuksköterskor från fem olika sjukstugor, intervjuerna skedde under december 2016 till januari 2017. Materialet analyserades med en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet presenteras i fyra kategorier med underkategorier. De fyra kategorierna var, utför en egen undersökning, känslor kring arbetsuppgiften, faktorer som underlättar och faktorer som försvårar. Resultatet visar på att sjuksköterskorna har blandade känslor kring arbetsuppgiften att omhänderta akut patienter med läkaren på distans, de uttryckte både positiva och negativa känslor. De beskrev även hur de undersöker och bedömer de patienterna som söker akut innan de initierar en kontakt med jourläkaren. I intervjuerna identifierades faktorer som påverkade arbetsuppgiften, både saker som försvårade omhändertagandet men även sådana som underlättade det. Bland de försvårande faktorerna nämndes teknik som fungerade dåligt, svårigheter i samarbetet med jourläkarna och brist på viss kunskap hos sjuksköterskorna. De underlättande faktorerna var bland annat användandet av bild och ljudöverföring till jourläkarna, samarbete mellan personalen och erfarenheten hos sjuksköterskorna. Av studiens resultat går det att dra slutsatsen att sjuksköterskorna arbetar efter att först genomföra en initial bedömning och undersökning av de patienterna som söker akut innan de tar kontakt med jourläkaren för vidare handläggning. De identifierade också faktorer som de ansåg både underlättade och försvårade deras arbete med att omhänderta dessa patienter med läkaren på distans. De uttryckte också att arbetsuppgiften gav dem blandade känslor, den beskrevs både som en rolig arbetsuppgift men att den också kunde vara en tung sådan med en känsla av ansvar.

Syftet med denna forskningsstudie var att undersöka hur fysisk distans mellan ledare och medarbetare påverkar uppfattningen om ledarskap. Studien använde sig av Full Range Leadership-modellen och fokuserade på ledare inom offentlig sektor med medarbetare som huvudsakligen arbetade på distans. Genom semistrukturerade intervjuer med nio deltagare, bestående av tre ledare och sex medarbetare, analyserades faktorer som ansågs viktiga för ledarskapet på distans. Resultaten visade att kommunikation, samarbete och anpassning var centrala för ledarnas uppfattning om sitt eget ledarskap, medan medarbetarna betonade vikten av tydligt ledarskap, kommunikation och återkoppling. Trots viss skillnad i uppfattningen fanns en överensstämmelse kring betydelsen av öppen kommunikation och återkoppling för att skapa en positiv arbetsmiljö och utveckla förtroendefulla relationer mellan ledare och medarbetare. Begränsningar i studien inkluderade det flexibla och icke-strukturerade tillvägagångssättet i intervjuerna samt det begränsade antalet deltagare. Trots dessa begränsningar ger studien insikter om hur fysisk distans kan påverka ledarskapet och betonar vikten av kommunikation och anpassning för att skapa effektivt ledarskap på distans. / The purpose of this research study was to investigate how physical distance between leaders and employees affects the perception of leadership. The study utilized the Full Range Leadership model and focused on leaders in the public sector with employees primarily working remotely. Through semi-structured interviews with nine participants, consisting of three leaders and six employees, factors considered important for remote leadership were analyzed. The results indicated that communication, collaboration, and adaptability were central to leaders' perception of their own leadership, while employees emphasized the importance of clear leadership, communication, and feedback. Despite some differences in perception, there was agreement on the significance of open communication and feedback in creating a positive work environment and fostering trusting relationships between leaders and employees. Limitations of the study included the flexible and non-structured approach in the interviews, as well as the limited number of participants. Nevertheless, the study provides insights into how physical distance can impact leadership and emphasizes the importance of communication and adaptability in creating effective remote leadership. Keywords: remote leadership, full range leadership, leadership.

Denna studie undersöker elevers och lärares erfarenheter och åsikter kring distansundervisning i ämnet bild på gymnasiet. Beståndsdelarna, i form av teori och ramverk, belyser distansundervisning i ämnet bild från olika vinklar. Eftersom distansundervisning kräver användande av olika medier baseras teorin på en kartläggning av dels David Buckinghams tankar om vad media är, dels Gert Biestas tankar om utbildning. Vidare går undersökningens teoridel djupare in på hur formativ bedömning förhåller sig till distansundervisning. Det här examensarbetet handlar med andra ord även om – och synliggör ifall – det finns svårigheter med att följa, kunna förstå och bedöma elevernas arbete rättvist i distansundervisning. Förhoppningsvis kommer detta i förlängningen att hjälpa bildlärare som arbetar på distans.   Kvalitativ forskning ger svar på frågorna som tas upp i undersökningen, med hjälp av tematisk analys och personliga intervjuer. Empirin består av information och åsikter från två lärare och sex elever på en gymnasieskola.   Genom intervjuernas transkribering och efterföljande samtalsanalys ger studien svar på frågorna: Hur påverkar distansbaserad undervisning utveckling av ämneskunnande för elever, respektive vad gör undervisningsformen för betygssättning i ämnet bild? Gestaltningen sker med hjälp av fotografier tagna/bearbetade på olika sätt på olika platser vid olika tillfällen. Dessa bilder är miniatyriserade och tryckta på A4-papper för att känna av avståndet; som är främsta kännetecken för distansundervisningens förutsättningar. Bilderna är synliga med hjälp av ett elektroniskt mikroskop. Genom hörlurarna blir elevers och lärares åsikter även skönjbara i poetisk form.

Denna studie undersöker hur ledarskapet ser ut i svensk offentlig förvaltning vid distansarbete. Digitaliseringen har påverkat offentlig förvaltning vilket har lett till att allt fler kommunalt anställda arbetar delvis hemifrån. Det offentliga ledarskapet är dessutom otillräckligt utforskat. Dessa faktorer ligger till grund för denna uppsats som ämnar förklara hur ledarskapet hos enhetschefer i Stockholms stad ser ut vid distansarbete. Det teoretiska ramverket fokuserar på det transformativa ledarskapet och dess fyra attribut. Datainsamlingen består av fem semistrukturerade intervjuer med enhetschefer på fackförvaltningar i Stockholms stad. Materialet har sedan analyserats medelst analys av meningsinnehåll. Undersökningen resulterade i att teorins fyra attribut identifierades bland enhetschefernas ledarskap på distans. Detta ledde till slutsatsen att det är svårare att leda på distans och att ledarskapet blir lidande, samtidigt som det även finns fördelar såsom att kompetensutveckling blivit mer lättillgängligt.

The purpose of the study is to investigate online leadership training as an enabling and limiting factor for new manager´s learning. On becoming a manager, one must not only develop new knowledge and abilities, but also simultaneously work on identity in relation to the transformation of a new professional role. Education is a way to learn leadership and gain comprehension for the profession as manager. Traditionally formal training for leadership development has been performed IRL. Previous research has already confirmed what is in firsthand needed in leadership training to enable lasting learning and a successful transfer of training to work, with regard to the interplay between the individual, setup and organization. Overall, most of the research has been on physical educations. We know that e-learning works well as long as it is about facts and principles, hard knowledge. However, when it comes to soft skills, previous studies shows that physical meetings are more effective than e-learning. Reasons mentioned for this is, among other things, the lack of methodological variation, interactive exercises and personal feedback. New easily accessible technology and a greater habit of distance work, as well as the addressed need from previous research, makes it relevant to gain a deeper knowledge in the question.  Through a hermeneutic approach with interviews, eight new-managers experiences are studied, where the theoretical framework focuses on theories about learning and identity construction in becoming a manager. In the study, learning is understood regarding Illeris division of learning as the individual's process of appropriation and interaction with the learning environment. The results suggests that what the informants experience as enabling for learning in the process of appropriation and interaction are similar factors to what previous research have found to be essential for physical educations: applicability to the everyday life, division of the education, methodological variation between theory, training and reflection and also practical training through, among other things, role-playing. Exercises, role-playing and exchange of experiences are perceived as facilitating with e-learning because of the efficiency with time, focus on the task, and also because the natural distance makes the individual feel more comfortable with training. Limiting factors that emerge with e-learning are the lack of informal meetings between the course participants as well as the lack of personal interaction and feedback from the course leader. To the informants, the importance of education in the profession of management is, above all, to change perspective on the role as a leader: from being the expert and doer, to creating the right circumstances to get things done through others.      Key words: leadership development, e-learning, new manager, education, learning, training

Due to the Covid-19 pandemic, a vast majority of companies have adapted their work methods to enable remote work. The construction industry, being tied to a physical workplace, has seen leaders and managers, however, having the opportunity to accompany this transition to remote work. Trust is a central factor in a professionally sustainable relationship between leaders and employees, and thus, the purpose of this study is to examine how remote leadership affects trust within the construction industry. Trust is built differently between physical workplaces and remote ones, so it is important for leaders to understand these differences to achieve success. The study's results indicate that remote leadership is best suited after a relationship has been established through physical meetings. Initially meeting face-to-face before continuing the relationship remotely is important for building a shared trust that facilitates communication and understanding between parties. Effective communication is a vital tool for sustainable remote work. The study reveals that poor communication is a significant contributing factor to a decrease in quality and an increase in conflicts in the construction industry since the start of the pandemic, coinciding with a significant increase in remote work. Therefore, it is important for leaders to have a strong trust in their employees and to communicate in a structured and clear manner.

Earlier research have portrayed Afro-Swedes’ situation in mostly negative terms and have often concentrated on just one or a few spheres of society. Success stories are overridden by examples of discrimination. This research aim to contribute to a broader picture and asks how the situation of Afro-Swedes as a minority group in the Swedish society could be understood. This qualitative desk study uses the framework from Hans-Ingvar Roth’s book Mångkulturalismens utmaningar (2005) [Challenges of Multiculturalism], to answer this questions. This research shows that Afro-Swedes experience positive and/or negative distance and/or inclusion within twelve identified spheres of society. Sometimes both positive and negative inclusion/distance is present even in the same sphere. The analysis of this research suggests that Afro-Swedes as a minority is rather distanced than included in the Swedish society, no matter if it is voluntary or not. This research do not neglect the discrimination or racism that many Afro-Swedes witness about, however, it supplements the more often negative picture presented. It does so by showing a more complex image where positive – as well as negative – elements of Afro-Swedes’ situation can be found in the Swedish society.

Working from a distance rather than at the office is getting easier with the rise of current digital technologies, making digital nomadism an alternative to local entrepreneurship. This study investigates 5 digital nomads in their current carrier as geographically unbound entrepreneurs with a qualitative interview method and analyses how they are using digital communications to their advantages, what downsides they might experience and the upsides of working this way which resulted in a framework. This study shows a lifestyle that opens up for an efficient workstyle with a potentially high life quality through use of outsourcing, digital communications and geographical freedom. The study also shows a paradox of using the internet to be free from traditional bounds by relying the business model on it and can be the only thing that binds the digital nomad.

Previous research has identified strength as a key factor for performance in cross-country skiing. The purpose of the present study was to investigate the relationship between upper body strength and performance in swedish junior cross-country skiers. 33 swedish young men and 23 young women age 17,3 ± 1,0 years volunteered to participate in specific tests during a summer training camp were they completed a test battery consisting of bench press and bench pull. The strength variables obtained were correlated with FIS-points (International Ski Federation´s ranking points for distance and sprint performance) used as the performance indicator. Correlations were performed by Spearman´s rank correlation coefficient for all variables. The results showed that FIS-points for sprint correlated significantly with both bench press and bench pull. No significant correlation was found between FIS-points for distance and bench pull. These results may predict performance for cross-country skiers and indicate a justification for increased proportion of strength training.

Framväxten av informationssamhällets möjligheter ger att chefer hanterar kommunikation genom olika kommunikationsvägar. Genom en kvalitativ intervjustudie undersöks hur åtta chefer från större organisationer kommunicerar i sitt dagliga arbete samt hur de agerar som ledare i olika kommunikativa forum. Kommunikativt ledarskap sker muntligt, skriftligt, via uttryck och agerande i både närvarande och distanskommunikation.   Frågeställningarna är: Vilka övergripande strategier använder cheferna i sitt ledarskap genom olika kommunikationsvägar i organisationen? Vilka utmaningar uppfattar cheferna med kommunikation och hur hanterar de dessa? Vilka strategier använder cheferna för att förmedla ett önskat intryck av sig själva, i relation till medarbetaren?   Analysen ger en mångfacetterad bild av kommunikation. Cheferna använder kommunikation ständigt, i alla former, i alla kontexter både medvetet och omedvetet för att förmedla önskat intryck till medarbetarna. Det framkommer att distanskommunikation i alla former är särskilt svårbemästrad då cheferna inte kan individ och situationsanpassa kommunikationen utan synintryck. Cheferna använder den kommunikativa arena som fikastunden erbjuder för att förmedla önskvärt intryck, då det förefaller mycket viktigt att förmedla närvaro som chef. Alla chefer försöker ständigt förutse medarbetarnas respons då all kommunikation kan misstolkas. De kvinnliga cheferna söker aktiv respons, för ständig förbättring som chef, vilket de manliga cheferna inte gör.