<p>Syftet med studien är att undersöka varför det är så många distansstudenter som avbryter sina distansstudier i matematik. Distansutbildning (DU) är en studieform i stark frammarsch. Nyckelorden för en lyckad DU är bland annat flexibilitet och individanpassning. Medan flexibiliteten framförallt ökar tillgängligheten står individanpassningen som garant för en god lärsituation. Faktorer som i hög grad påverkar DU och genomströmningen är studiemotiv, artefakter och hur det sociala sammanhanget upplevs. Jag har i min undersökning samlat in data med hjälp av kvalitativa intervjuer och dessutom granskat distansupplägget som eleverna på den aktuella skolan haft. Urvalsgruppen består av fem stycken elever i olika åldersgrupper som redan klarat av halva kursen. Även analysen har skett med en kvalitativ ansats. I den aktuella studien kan man se att många av de riskfaktorer som tros ligga bakom många avhopp även föreligger här med det aktuella studieupplägget.</p>

The main purpose of this study was to examine how social work can be performed online, by a case study of Korrespondensgymnasiet that pursues distance education. The intention was to determine the possibilities and limits with the online communication between the school counsellor and the pupils. The study was based on qualitative semi-structured interviews with one school counsellor and five pupils and document analysis of three descriptions of the school counsellor’s profession. The theory that has been used in this study is the communication theory: Shannon and Weaver’s Model of Communication and non-verbal communication. An essential discovery is that alternative ways to communicate can maintain an option to traditional communication face to face. This is mainly because the pupils find it more important to have the possibility to make contact with the school counsellor, rather than how the communication is being performed. We also discovered that the descriptions of the school counsellor’s profession doesn’t stand in the way of having online communication with the pupils.

Syftet med denna studie är att få kunskaper om hur lärplattformar och sociala nätverksverktyg stödjer undervisningen. Lärplattformar kallas för Learning Management Systems på engelska och förkortas med LMS. Det är ett samarbetsverktyg som används av lärare och studenter i undervisningen. Sociala nätverksverktyg används för att lärare ska kunna publicera sitt material via olika sociala nätverksverktyg, och de viktigaste verktygen är Facebook, bloggar och You-tube. De senaste åren har lärare börjat integrera sin undervisning med sociala nätverksverktyg för att de utökade kommunikationsmöjligheterna kan gynna lärandet.Denna studie handlar om användning av lärplattformar och sociala nätverksverktyg i högre utbildning. Uppsatsen bygger på en intervjustudie med lärare i två olika utbildningar på Högskolan Väst. De lärare som har intervjuats har olika erfarenheter av användning av lärplatt-formar och sociala nätverksverktyg. En av de slutsatser som har framkommit i studien är att diskussionsforum i alla lärplattformar inte är användbara. Ett annat resultat som har framkommit i denna uppsats är att via lärplattformen kan lärarna examinera studenter på ett bra och säkert sätt. Sociala nätverksverktyg och andra verktyg innehåller många fler funktioner och är mer tillgängliga för de flesta användare. Lärplattformar erbjuder en del möjligheter och att sociala nätverksverktyg erbjuder andra möjligheter. Detta innebär att man kan integrera olika verktygs-stöd för att läraren ska kunna göra sitt arbete på ett bra och flexibelt sätt. / The purpose of this study is to gain knowledge of Learning Management Systems (LMS) and how learning platforms and social networking tools supporting education. LMS is a tool used by teachers and students in education. Social networks are used by teachers for publishing their materials through various social networking tools, and the most used tools are Facebook, blogs, and YouTube. In recent years, teachers have been integrating their teaching with social network-ing tools for practical activities can be powerful tools for learning.This work is about the use of learning platforms and social networking tools in higher education. The work is based on some interviews of teachers in two different courses in the University West. The teachers who have been interviewed have different experiences on the use of learning platforms and social networking tools. One of the conclusions that have emerged in the study is that the discussion boards that is already available in the learning platforms are not useful. Something else that has emerged in this study is that by learning platform teachers can examine students in a good and safe way. Social networking tools and other tools contains many more features and is more available for most users. Another conclusion is that learning platforms offer some opportunities, and social networking tools offer other possibilities. This means that you can integrate different tool support for the teacher to be able to do their work in a good and flexible way.

No description available.

Distansutbildningar har ökat kraftigt under de senaste åren. Det finns flera aspekter som har möjliggjort denna ökning, och en av huvudfaktorerna är utveckling av olika kommunikationstekniker. Om inte denna tekniska infrastruktur hade utvecklats och gjort det möjligt att enkelt skicka information, hade expansionen för distansutbildningar varit betydligt mindre. För att få en välfungerande distansutbildning måste det finnas något slags IT-stöd som är länken mellan studenter och lärare. Dessa IT-stöd ligger till grund för kommunikation och informationsutbyte i en distansutbildning. Rapporten kommer behandla vilken betydelse IT-stödet har i en distansutbildning när det gäller kommunikation och informationsutbyte. För att komma fram till ett tänkbart resultat har intervjuundersökningen gjorts på lärare och experter på Högskolan i Skövde (His). Resultatet visar att stödet har betydelse men kanske inte är lika viktig i alla avseenden.

Mitt arbete behandlar skrivande hos ett antal studerande som deltar i en webbaserad svensklärarutbildning på distans. Jag beskri-ver vår användning av webben och vilken roll den spelar för vårt gemensamma lärande. Jag undersöker hur undervisningen är upplagd, vilka utmaningar som erbjuds, hur dessa upplevs och utförs och vilka olika strategier vi väljer för olika typer av kunskapskonstruktion. Jag analyserar skriftliga inlämningsuppgifter, längre texter i den vetenskapliga genren och olika typer av inlägg på WebBoard, där våra diskussioner och vårt samarbete konstituerar en grund för vårt lärande.Allt lärande är si-tuerat. Inom ramen för vår utbildning skapar vi en skriftlig praxisgemenskap. Vårt skrivan-de är knutet till lärande och tankekonstruk-tion. Genom skrivande kan vi få tillgång till omedvetna tankar, och genom att formulera våra tankar i skrift kan vi konstruera för oss ny kunskap och utveckla vårt lärande, eller upptäcka brister i vårt lärande. Under utbild-ningen har vår repertoar av skrivgenrer utvid-gats och vi har alla utvecklat vår förmåga att skriva i den vetenskapliga genren. Genom att skriva mycket på webben har vi fått ett mer avspänt förhållande till offentligt skrivande, och en ökad medvetenhet om våra val av skrivstrategier och vår skrivprocess. Den skriftliga gemenskap som vi skapat på web-ben har utgjort en grund för vår kunskapsut-veckling.

Syftet med uppsatsen är att undersöka uppfattningar om olika sociala handlingar kopplade till lärarelever i en svensk gymnasielärarutbildning på distans vid Institutionen för lärarutbildning, Uppsala universitet. De undersökta fenomenen klassificeras i fem olika beskrivningskategorier: självreflektion, reflektion kring lärandet, arbetssätt, motivation och relation till handledning och handledare. Beskrivningskategorierna analyseras i relation till kunskapsbakgrund och till praktiskt kommunikativ rationalitet enligt Habermas teori om kommunikativt handlande.Metoden är en kvalitativ fenomenografisk undersökning. Intervjuer har genomförts med sex lärarelever där hälften vardera har natur- respektive vårdvetenskaplig ämneskompetens.Resultatet antyder att informanterna har liknande strukturer i medvetandet om vad som är lärande och gör liknande rationaliseringar av den befintliga kunskapen, dvs. vetandet, som samhällets marknadsanpassade ideologi förväntar sig. Det finns en stark konsensus kring kommunikativt rationalitet hos informanterna genom att de under utbildningen mest ägnar sig åt strategiska handlingar som syftar till att få lärarbehörighet och eventuella fördelar i en framtida arbetsmarknad. Den begränsade omfattningen av förståelseorienterad handlingsrationalitet, dvs. kommunikativt handlande enligt Habermas, är mest inriktad på expressivt handlande, följt av normreglerat och konstativa handlande.

Syftet med denna studie är att förstå hur studenter inom fakulteten teknik och samhälle påverkats av den påtvingade distansundervisningen. Studien handlar därmed om att undersöka vilka möjligheter, utmaningar och risker som tidigare studenter upplevt under covid-19 pandemin och dess digitala omställning. Undersökningen och resultaten ämnar att bistå som ett underlag inför ett eventuellt förbättringsarbete inom Malmö universitet. De risker som identifieras utifrån uppsatsens resultat kan likställas med potentiella lärdomar som bör tas hänsyn till för att kunna uppnå en lika hög kvalitet på den digitala undervisningen som den campusbaserade. Med hjälp av intervjuer som undersökningsmetod kan studien göra sig underrättad om hur en sådan digital omställning fungerar och upplevs. Totalt genomfördes åtta intervjuer, vilka omfattades av både studenter och lärare inom Malmö universitet. Resultatet och analysen visade att den digitala omställningen resulterade i flera omfattande risker som både påverkade studenternas motivation, engagemang, koncentrationsförmåga och sociala hälsa. Covid-19 pandemins hastiga och omfattande omställning visade även på en högre stressnivå för lärarna, där de varken fick tillräckligt med information inför omställningen eller tiden till att hinna anpassa och reformera kurserna. Följden av detta blev att studenterna upplevde lärarna till att ha bristande kunskaper inom de digitala verktygen som användes, vilket därtill ledde till en sämre kvalitet på undervisningen.  Slutsatsen är att den påtvingade digitala undervisningen involverat flera utmaningar och risker som försvårat studiemotivationen och engagemanget. Fortsättningsvis upplevde universitetsstudenterna i denna studie att de minskade och försvårade kontakterna ledde till en försämrad hälsa och motivation.

Flera lärosäten erbjuder distansutbildningar, det betyder att någon typ av webbaserat verktyg används. Verktyget, en så kallad lärplattform, fungerar som ett stöd för lärande, undervisning, administration samt kommunikation genom olika funktioner. En lärplattform är kopplingen mellan lärare och studenten i en distanskurs.  Tidigare forskning visar på att det finns bristande kunskaper i att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattform bland lärare. Forskning kring lärares teknikkunskaper, färdigheter samt användandet av en lärplattform bland högre utbildning är låg och behöver forskas vidare på. Studien undersöker vilka befintliga funktioner i en lärplattform lärarna väljer att använda för att planera och genomföra en distanskurs. Där syftet med studien är att få en förståelse för vilka strategier lärare använder för att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattforms befintliga funktioner. Studien utgick från en kvalitativ interpretativ ansats där datainsamlingsmetoden semistrukturerade intervjuer genomfördes. Sju lärare på Högskolan i Halmstad intervjuades individuellt. För att analysera empirin skapades en kodbok med litteraturdrivna kodord ur ett teknopedagogiskt perspektiv. Svaret på studiens frågeställning är att lärare använder huvudsakligen tre olika strategier för att planera och genomföra en distanskurs med stöd av en lärplattform. / Several universities offer distance education, which means that they use some type of web-based tool. The tool, known as a Learning Management System (LMS), acts as a support for learning, teaching, administrating and communicating through different features. The LMS is the connection between teacher and student, a platform used to distribute course material and to communicate. Previous research shows that there is a lack of knowledge among teachers on how to plan and implement a distance education with the support of a LMS. The knowledge about LMS usage in practice at higher education are low and needs to be researched further. The study examines the existing features of a LMS that teachers choose to use, to plan and implement a distance education course. The purpose of this study is to gain an understanding of which strategies teachers use when planning and implementing a distance learning course with the support of a LMS existing features. The study used a qualitative interpretive approach in which the data collection method, semi-structured interviews were conducted. Seven teachers at Halmstad interviewed individually. To analyze the empirical data a codebook was created with literature oriented code word from a technological pedagogical perspective. The answer to the study's question is that teachers mainly use three different strategies to plan and implement a distance learning course with the support of a LMS.

<p>En enkätundersökning har genomförts bland landets naturbruksgymnasier för att undersöka deras uppfattningar om distansutbildning och lärplattform. Syftet med undersökningen var att beskriva och försöka skapa en bättre förståelse, samt att ta reda vilka faktorer som är viktiga att tänka på när en gemensam lärplattform och webbaserat lärande implementeras. Uppsatsen avslutas med några rekommendationer. Enkäten skickadesvia e-post, tillsammans med en film och ett dokument som visade ett exempel på en distanskurs. Enkätsvaren analyserades i huvudsak kvalitativt med hjälp av ett fenomenografiskt perspektiv. Resultatet visade att det finns goda möjligheter på skolorna för både distansutbildning och ett samarbete om en gemensam lärplattform. Det finns dock ingen enighet kring syftet och nyttan med ett samarbete. Resultatet visade även att skolorna uppfattar att det finns både fördelar och nackdelar ur organisationens, lärarens och studentens perspektiv. Flexibilitet, den sociala kontakten, delaktighet vid förändringar och en blandad kursform är några faktorer man måste tänka på.</p>