The corona pandemic caused restrictions to be implemented on March 18 on how universityteaching should be conducted. This meant that all teaching formats would be conducted remotely, internationally this came to be described as emergency remote teaching, which has brought about several consequences for students. The purpose of the study has been to understand the positive and negative effects students experienced by studying remotely. To investigate this, Karasek's and Theorell's demand-control and support model and Collins' theoretical concepts of emotional energy have been used. This has been studied through a qualitative research approach with semi-structured interviews as a research method. The results that have been identified are that students have experienced an increased flexibility with distance learning that entails a better perceived control of the study environment. The study has also identified that social relations have deteriorated, that instrumental support is inadequate, that the study environment has added more distractions and concentration difficulties, that reflection and discussion space has deteriorated, and the form of study has meant that the students experienced insufficient emotional and network support. The study has also identified that small study groups via zoom provide a better space for discussion and reflection than other forms of distance learning. / Coronapandemin gjorde att restriktioner implementerades den 18 mars för hur universitetsundervisning skulle bedrivas. Detta medförde att alla undervisningsformat skulle bedrivas på distans, internationellt kom detta att beskrivas som emergency remote teaching, vilket medfört en rad konsekvenser för studenter. Syftet med studien har varit att förstå vilka positiva och negativa effekter studenter upplevt med att studera på distans. För att undersöka detta har Karaseks och Theorells krav-kontroll- och stödmodellen och Collins teoretiska begrepp om emotionell energi använts. Detta har studerats genom en kvalitativ forskningsansats med semistrukturerade intervjuer som forskningsmetod. De resultat som har identifierats är att studenter har upplevt en ökad flexibilitet med distansundervisningen som medför en bättre upplevd kontroll av studiemiljön. Studien har även identifierat att sociala relationer försämrats, att det instrumentella stödet är bristfälligt, att studiemiljön har tillfört fler distraktioner och koncentrationssvårigheter, att reflektion- och diskussionsutrymme har försämrats samt har studieformen medfört att studenterna upplevt ett otillräckligt emotionellt- och nätverksstöd. Vid studien har det även identifierats att små studiegrupper via zoom medför ett bättre diskussion- och reflektionsutrymme än andra former av distansundervisning.

As a result of the global pandemic COVID-19, Bachelor’s game design education at Uppsala University was moved to an online space. Multiple literary sources give insights into as to how students were affected by the pandemic, however, little research specifically explaining the connection between game design students and game production in online environments could be found to inform this study. The purpose of this paper is to elaborate on the effects remote work has on students’ game production and to explore how these factors connect to the fields of Scrum, flow, as well as burnout. For the purpose of researching this, eight semi-structured interviews have been conducted with third-year game design students who previously had experience with both online and on-campus education and the resulting data was then further examined in the form of a thematic analysis. Overall it was found that the remote environment enabled students to become more independent and increased their work efficiency. However, any aspects related to social factors such as communication, collaboration, as well as other social interaction were perceived negatively by the students. Furthermore, the general online environment as well as students’ motivation and energy levels were found to not significantly impact game production in any particularly positive or negative way. / Som ett resultat av den globala pandemin COVID-19, flyttades kandidatutbildningen i speldesign vid Uppsala Universitet till online. Flera litterära källor ger insikter om hur elever påverkas av pandemin, men lite forskning som specifikt förklarar sambandet mellan speldesign studenter och spelproduktion i online miljöer kunde hittas som inledning till denna studie. Syftet med den här artikeln är att utveckla effekterna av distansarbete på elevernas spelproduktion och att utforska hur dessa faktorer ansluter till områdena Scrum, arbetsflöde och utbrändhet. I syfte att undersöka detta har åtta semistrukturerade intervjuer genomförts med tredje års speldesign studenter som tidigare haft erfarenhet av både online- och campusutbildning och den resulterande datan undersöktes sedan ytterligare i form av en tematisk analys. Generellt visade det sig att den avlägsna miljön gjorde det möjligt för eleverna att bli mer självständiga och ökade deras arbetseffektivitet. Alla aspekter relaterade till sociala faktorer som samarbete, kommunikation samt annan social interaktion uppfattades dock negativt av eleverna. Dessutom visade det sig att den allmänna online miljön, såväl som elevernas motivation och energinivåer inte nämnvärt påverka spel produktionen på något särskilt positivt eller negativt sätt.

<p>Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrån en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med både yrkesmässigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft.</p><p>Pilotstudien är baserad på telefonintervjuer med tre studenter som genomgått programmet från allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod.</p><p>Resultatet visar en mycket positiv hållning till MNR från samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förväntningar och mål, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen från högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men även att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter på framtidens arbetsmarknad.</p>

<p>Open and flexible learning can offer the prospective student a smorgasbord of possible learning activities. This study will investigate if this form of education really suits all students through an examination of relevant factors such as learning process expectations, attendance motives, study approaches (Biggs SPQ), communication initiative, expectation-based study and, finally, background variables such as socioeconomic status. Are there any variables that correlate positive to academic performance? If so, what are these variables and which are most important? This case study is an analysis of academic success involving 174 students in a business administration course in higher education.</p><p>Open and flexible learning is an approach in which distance education and campus mode converge. The emphasis shift is to the individual student’s needs and preferences, which enables students to choose there own learning paths and thus stimulates active and independent learning. The goal is to enable more effective management of learning by the learner. Open and flexible learning is often mentioned as a way to access higher education for non-traditional students. There is a large body of research, with a wide variety of theoretical frameworks and models, that try to explain, describe or predict students’ success. The research points to the fact that there is no one simple explanation or solution to help students towards degree completion or fulfilment of their goals.</p><p>A statistical correlation analysis is conducted in this study and a binary logistic regression is used to construct three models of the most important variables. The first model is based on data about the students that is known before a course starts. The second model includes variables that could be collected at the course start. The third model includes variables that could be collected when the students have attended the course. The result shows that the most important variable for academic success in the course is an achievement-oriented approach to learning. The second most important variable is expectation of the learning process as an individual activity. Other variables such as socioeconomic status and other background variables have less impact. The possibility to predict the academic success is 81 % and the third model explains 46-64 % of the variance of the academic outcome. The conclusion in this study is that the non-traditional students in the Business Administration course receives equal to, if not better results as the other students.</p>

Open and flexible learning can offer the prospective student a smorgasbord of possible learning activities. This study will investigate if this form of education really suits all students through an examination of relevant factors such as learning process expectations, attendance motives, study approaches (Biggs SPQ), communication initiative, expectation-based study and, finally, background variables such as socioeconomic status. Are there any variables that correlate positive to academic performance? If so, what are these variables and which are most important? This case study is an analysis of academic success involving 174 students in a business administration course in higher education. Open and flexible learning is an approach in which distance education and campus mode converge. The emphasis shift is to the individual student’s needs and preferences, which enables students to choose there own learning paths and thus stimulates active and independent learning. The goal is to enable more effective management of learning by the learner. Open and flexible learning is often mentioned as a way to access higher education for non-traditional students. There is a large body of research, with a wide variety of theoretical frameworks and models, that try to explain, describe or predict students’ success. The research points to the fact that there is no one simple explanation or solution to help students towards degree completion or fulfilment of their goals. A statistical correlation analysis is conducted in this study and a binary logistic regression is used to construct three models of the most important variables. The first model is based on data about the students that is known before a course starts. The second model includes variables that could be collected at the course start. The third model includes variables that could be collected when the students have attended the course. The result shows that the most important variable for academic success in the course is an achievement-oriented approach to learning. The second most important variable is expectation of the learning process as an individual activity. Other variables such as socioeconomic status and other background variables have less impact. The possibility to predict the academic success is 81 % and the third model explains 46-64 % of the variance of the academic outcome. The conclusion in this study is that the non-traditional students in the Business Administration course receives equal to, if not better results as the other students.

Denna kvalitativa pilotstudie har som syfte att utifrån en fallstudiemetod undersöka varför de som valt MNR gjort det valet, vilken nytta MNR bidragit med både yrkesmässigt och personligt, vad den lett till samt vilka för- och nackdelar den flexibla studieformen haft. Pilotstudien är baserad på telefonintervjuer med tre studenter som genomgått programmet från allra första programstarten hösten 2001. Intervjuerna har sedan bearbetats med en modifierad fenomenografisk metod. Resultatet visar en mycket positiv hållning till MNR från samtliga tre intervjupersoner genom uppfyllda förväntningar och mål, personlig utveckling och att den flexibla studieformen gjort högre studier möjligt. Men framför allt har nyttan med en examen från högskolestudier lyfts fram. Detta visar att högskolekompetens har stor betydelse vid arbetssökandet men även att MNR skapar en bred bas med flera valmöjligheter på framtidens arbetsmarknad.

<p>Provbanken är en del i ett nationellt provsystem som är tänkt att vara ett bedömningskomplement till existerande prov i gymnasieutbildningen. Växjö universitet har varit delaktig i utvecklingen av prov för de yrkesinriktade ämnena sedan 1997. Eftersom innehållet i dessa numera webbanpassade prov är det väsentliga, måste utformningen av provet göras lättförståelig. Användbarheten måste m a o vara självklar och inte ställa till problem för användaren. Som en av utvecklarna av dessa interaktiva prov, ville jag finna ett sätt att minimera problemen och öka användbarheten. I de bakgrundsstudier som gjordes, fann jag att en iterativ designprocess föreslogs vara den bästa metoden för att åstadkomma mitt mål. Med hjälp av användartest kopplade till teoretiska referensramar, utvärderades ett av proven som skapats vid Växjö universitet. Eftersom ett omvårdnadsprov valdes, blev målgruppen sex omvårdnadselever. Tre av dem deltog i det första användartestet. Datainsamlingen utfördes med hjälp av en kvalitativ metod, där både observationer och intervjuer användes som empiriska insamlingstekniker. I analysen som följdes upptäcktes sex höga eller medelhöga problem, varav tre av de mest akuta valdes att förändras. Dessa problem utvärderades och implementerades med hjälp av teoretiska riktlinjer i en prototyp som användartestades med de tre kvarvarande omvårdnadseleverna. I den analys som gjordes kunde de jämförda resultaten peka på en förbättring av användbarheten i det specifika prov som undersökts. Det kunde dock även konstateras att ett flertal problem återstod för att helt uppnå målet med en minimering av problem.</p><p>Denna uppsats visar på betydelsen av att göra iterativa designprocesser i interaktiva system för att öka dess användbarhet. Studien pekar tydligt på vikten av att göra användartest samt hur teori kan vara ett komplement till utformning av interaktiva gränssnitt.</p> / <p>Provbanken is part of a national examination system, which is meant to be a mark-setting complement to existing tests in the upper secondary school. Växjö University has been part of the development of tests regarding the vocational subjects since 1997. Because the content of these web-adapted tests is essential, the design of the tests must be made easy to understand. In other words, the usability has to be obvious and must not create trouble for the user. As one of the developers of these interactive tests, I wanted to find a way to minimize the problems and increase the usability. In the conducted background studies, I found that the iterative design process was suggested as the best method to achieve my goal. With the help of usability tests applied to theoretical frame of reference, one of the tests created at Växjö University was evaluated. Since a test regarding homecare was chosen, the target group became six homecare students. Three of them took part in the first usability test. The gathering of data was conducted with the help of a qualitative method, where observations and interviews were used as empirical techniques. In the following analysis six high or medium high problems were discovered, out of which three of the most urgent problems were solved. These problems were evaluated and implemented with help of theoretical guidelines into a prototype, which later became usability tested with the three remaining homecare students. In the analysis made, the compared results showed an improvement of the usability in the specific, investigated test. However, it could clearly be stated that several issues persisted until the goal of minimizing the problems could be achieved.</p><p>This thesis shows the importance of performing iterative design processes in interactive systems in order to increase the usability. The study clearly points out the importance of usability tests and how theory can be a complement in the design of interactive interfaces.</p>

The aim of this study was to describe and analyse online teaching practices in the Swedish higher education context. The study had an online ethnographic approach and was based on empirical data on the teaching in two university courses. The study rested primarily on observational data but interviews and available documents also formed the basis for analysis. Empirical data were analysed with a perspective of practice theory – a perspective within a sociomaterial account. The results showed that online teaching was characterised by an embodied sociomaterial practice. The teacher’s body could be understood as both multiple and closely interwoven with technology. Furthermore, the teacher’s body was used in the teaching situation to reduce technological complexity but also, along with other forms of materiality, to prefigure what kind of teaching would take place. Teacher interventions in online environments could furthermore be understood as relational to both technology (that is the virtual material arrangement) and teachers’ doings and sayings (that is the teaching practice). Teacher interventions were aimed at making the arrangement intelligible for the students. The study showed that teacher interventions arranged both students and information and communication technology (ICT) in order to make them work as a teaching practice. The teaching practice that emerged was characterised as an interplay between virtual materiality and social practice, where asymmetricrelations between teachers and the ICT prevailed. / Syftet med föreliggande studie var att beskriva och analysera undervisningspraktiker online i svensk högre utbildningskontext. Studien har en onlineetnografisk ansats och baseras på empiriska data av undervisningen i två kurser på universitetsnivå. Studien stödjer sig främst på observationsdata men även intervjuer och dokumentstudier ligger som grund för analysen. Empiriska data har analyserats med ett praktikteoretiskt perspektiv – ett perspektiv inom sociomateriell teoribildning. Resultatet visar att undervisning online kännetecknas av en förkroppsligad sociomateriell praktik. Lärarkroppen kan förstås som både multipel och tätt sammanvävd med teknologi. Vidare används lärarkroppen i undervisningssituationen för att reducera komplexitet men även för att, tillsammans med annan materialitet, prefigurera vad det är för typ av undervisning som kommer att utspela sig. Vidare kan lärarinterventioner i onlinemiljöer förstås som relationella till både tekniken (det vill säga det virtuellt materiella arrangemanget) och lärares göranden och säganden (det vill säga undervisningspraktiken). Lärarinterventioner syftar till att göra arrangemanget begripligt för studenterna. Studien visar att lärarinterventionerna arrangerar både studenter och informations- och kommunikationsteknologi (IKT) i syfte att få dem att fungera som en undervisningspraktik. Den undervisningspraktik som uppstår är inte given på förhand utan emergent. Den karaktäriseras av ett samspel mellan virtuell materialitet och social praktik där asymmetriska relationer mellan lärare och IKT råder.

Background/objective: Many studies report positivelearning results for e-learning for skill development in anumber of different settings, whereas one of these settings isin the work with mental health. However, mental healthissues are a globally increasing problem, not least in Sweden,and the need for effective and easily accessible skilldevelopment alternatives is therefore very high. This studytherefore aims to examine and deliver an insight into theuser experience of e-learning for skill development forpsychologists and psychotherapists.Method: A qualitative approach has been adopted wheresemi structured interviews with three psychologists and onepsychotherapist make up the empirical material. Theempirical material is analyzed through a developed modelbased on previous literature in the field.Results/analysis: The user experience for e-learning for skilldevelopment is generally positive. E-learning is perceived aseasily accessible, globalizing and the environmentallyfriendly option for skill development. Limitations are in theform of lacking learning dynamics, pedagogy and quality incomparison to traditional learning. E-learning, however,makes for a very good complement to traditional learning.Conclusions: E-learning is a valued learning method and isperceived to facilitate and help psychologists andpsychotherapists in their professions. However, successfactors such as cost-effectiveness, availability, interactivity,environmentally friendly and facilitating doesn’t compensatefor limitations in the form of lacking learning dynamics.Therefore, e-learning is best used as a complement totraditional learning rather than an independent learningmethod. / Bakgrund/syfte: Flertalet studier visar på positiva lärresultatför e-lärande för kompetensutveckling inom flera olikakontexter, varpå en av dessa kontexter är i arbetet medmental ohälsa. Mentala ohälsan ökar dock världen över, inteminst i Sverige, och behovet av effektiva och lättillgängligakompetensutvecklingsalternativ är därför större ännågonsin. Denna studie ämnar därmed undersöka och bidramed en inblick i hur användningsupplevelsen av e-lärandeför kompetensutveckling ser ut hos psykologer ochpsykoterapeuter.Metod: Ett kvalitativt tillvägagångssätt har anammats därsemistrukturerade intervjuer med tre psykologer och enpsykoterapeut utgör det empiriska materialet. Det empiriska materialet analyseras utifrån en framtagen analysmodellbaserad på tidigare litteratur på området.Resultat/analys: Användningsupplevelsen för e-lärande förkompetensutveckling är överlag positiv. E-lärande upplevssom bland annat lättillgängligt, globaliserande och ettmiljövänligt alternativ för kompetensutveckling.Begränsningar upplevs i form av bland annat bristandelärandedynamik, pedagogik och kvalitét i jämförelse medtraditionellt lärande. E-lärande utgör dock ett väldigt brakomplement till traditionellt lärande.Slutsatser: E-lärande är ett uppskattat lärandesätt somupplevs underlätta och hjälpa psykologer ochpsykoterapeuter i deras yrken. Framgångsfaktorer somkostnadseffektivt, tillgängliggörande, interaktivt,miljövänligt och underlättande väger dock inte upp förbegränsningar i form av bristande lärandedynamik. Därförgör sig e-lärande bäst som ett komplement till traditionelltlärande snarare än ett fristående lärandesätt.

The sudden transition to distance education due to the Covid-19 outbreak was a significant change in the standard of education at many universities. This thesis studies the impact of distance and online-based learning on second- and third-year students within the Computer Science Engineering program at Malmö University in Sweden during the autumn and spring semesters 2020. The data were collected through a questionnaire and interviews as well as Ladok. The results indicated that students’ attendance, participation, motivation, engagement, and interactions with their teachers or classmates were negatively affected by distance and online-based learning. However, the results of the educational outcome differed as the grades of second-year students were negatively affected while the grades of third-year students were unaffected. To improve the specific digital tools/platforms used, teachers and students had suggestions such as using tools with a chat function, recording all lectures, and sending notifications of new material in Canvas to students. To improve the overall experience of distance and online-based education, teachers and students suggested changes such as introducing more interactive elements, planning small-group activities or discussions via Zoom, and providing blended physical/online lectures and labs. / Den plötsliga övergången till distansutbildning på grund av Covid-19 utbrottet var en betydande förändring av utbildnings standarden vid många universitet. Denna avhandling studerar distans och nätbaserat lärandes inverkan på andra- och tredjeårsstudenter inom datavetenskap programmet vid Malmö universitet i Sverige under höst- och vårterminerna 2020. Uppgifterna samlades in genom enkät och intervjuer också från Ladok. Resultaten indikerade att elevernas närvaro, deltagande, motivation, engagemang och interaktioner med sina lärare eller klasskamrater påverkades negativt av distans och nätbaserat lärande. Resultaten av betyg skiljde sig emellertid eftersom betygen för andraårsstudenter påverkades negativt medan betygen för tredjeårsstudenterna var opåverkade. För att förbättra de specifika digitala verktyg/plattformar som använts hade lärare och studenter förslag såsom att använda verktyg med en chattfunktion, spela in alla föreläsningar och skicka meddelanden om nytt material i Canvas till studenter. För att förbättra den övergripande upplevelsen av distans och nätbaserad utbildning, föreslog lärare och studenter förändringar såsom att införa mer interaktiva element, planera små grupper eller diskussioner via Zoom och tillhandahålla blandade fysiska/online föreläsningar och labb.