SammanfattningBakgrund: Distriktsköterskor och sjuksköterskor inom primärvården har en viktig roll iatt främja hälsa och förebygga folksjukdomar.Syfte: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskor och sjuksköterskorsförutsättningar och upplevelser att arbeta hälsofrämjande inom primärvården.Metod: Studien hade en kvalitativ ansats med beskrivande design. Datainsamlingengenomfördes med semistrukturerade intervjuer som utfördes med fyradistriktssköterskor och fyra sjuksköterskor. Materialet analyserades med kvalitativinnehållsanalys.Huvudresultat: Distriktssköterskorna och sjuksköterskorna beskrev att de upplevde dethälsofrämjande arbetet som meningsfullt och viktigt trots att förutsättningar inte alltidfanns. Begränsande förutsättningar var brist på tid och personal. En viktig förutsättningi det hälsofrämjande arbetet var patientens motivation och delaktighet. Att avsätta tidför organisering av arbete, fokus på hälsofrämjande, skapa enighet i arbetsgruppen ochgemensamma mätbara mål på arbetsplatsen, var förslag på åtgärder som de upplevdekunde förbättra det hälsofrämjande arbetet.Slutsats: De distriktssköterskor och sjuksköterskor som deltog i föreliggande studieupplevde att de hade bristande förutsättningar att arbeta hälsofrämjande, brist på tid ochpersonal var något som var ett hinder. Trots detta upplevde de att deras arbete varbetydelsefullt att de gjorde så gott de kunde med de förutsättningar de hade ochupplevde sitt arbete som helt fantastiskt när det gör skillnad.

Bakgrund: Kommunikation inom omvårdnad är livsviktigt. Digital kommunikation kan förekomma på olika sätt, exempelvis via chatt, telefon eller videolänk. Det kan ske i nutid eller med fördröjning. Visiba Care är ett kommunikationsverktyg som används mellan patient och sjuksköterska för att söka vård digitalt. Distriktssköterskans huvudansvar är att utveckla och leda omvårdnaden, inklusive digital omvårdnad. Forskning visar att det finns utmaningar i att använda digital kommunikation inom vården. Syftet: Syftet med studien var att beskriva distriktssköterskans upplevelse av kommunikation med patienter via den digitala applikationen Visiba Care - Region Blekinge. Metod: En studie med en kvalitativ metod baserad på semistrukturerade intervjuer med sju distriktssköterskor i Blekinge. Det insamlade materialet analyserades utifrån Burnards kvalitativa innehållsanalys. Resultat: Analysen resulterade i ett övergripande tema: Patientsäkerheten äventyras när alla sinnen inte används och med tre tillhörande huvudrubriker: Utmaningar i att bedöma omvårdnadsbehovet via text, Patientens förmåga att förmedla sig via text varierar och Varierade upplevelser av att ge omvårdnad, samt sju underrubriker. Slutsats: Resultatet kan sammanfattas i att den kliniska blicken saknas i kommunikationen via text i Visiba Care och leder till svårigheter i att bedöma patientens tillstånd. Patientsäkerheten brister när bedömning och förståelse inte kan genomföras fullt ut i den digitala kommunikationen. Digital kommunikation via text är dock fördelaktigt i enklare ärenden och ger ett gott komplement till den traditionella vården

Bakgrund: Endometrios drabbar var tionde kvinna och innebär att endometrieliknande vävnad växer utanför livmodern vilket skapar smärta, inflammation och fibrosbildning. Symtomen innefattar exempelvis dysmenorré, kroniska buksmärtor, blödningsrubbningar och trötthet. Kvinnorna bör bemötas med lyhördhet, respekt och bekräftas i sitt lidande. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelser av att leva med endometrios samt hur de upplever bemötande och vård när de söker vård för besvär som är kopplade till sjukdomen. Metod: I denna litteraturstudie med kvalitativ ansats har 18 studier inkluderats som analyserades med hjälp av Popenoe et al. (2021) metod för litteraturöversikt. Kvalitetsgranskning har utförts med SBU:s mall för bedömning av kvalitativa studier. Resultat: Ur resultatet framkom temat Smärtans fysiologiska konsekvenser (subtema Upplevelser av smärta och Upplevelser av blödning), temat Smärtans psykosociala konsekvenser (subteman Upplevelser av relationer och socialt, Upplevelser av karriär och utbildning samt Känslor och tankar), temat Fördröjd diagnos och behandling (subtema Upplevelser av att inte bli tagen på allvar och Upplevelser av kunskapsbrist och kommunikationsbrist), samt temat Att få diagnos och behandling snabbt (subtema Upplevelser av att känna sig trygg och få hopp). Endometrios gav negativa effekter på kvinnors fysiologiska, psykosociala och psykologiska hälsa där smärta var det dominerande symptomet. Kvinnors upplevelse av vård skilde sig åt men oftast blev deras upplevelser inte tagna på allvar av vårdpersonalen, vilket skapade ytterligare lidande hos kvinnorna.   Slutsats: De flesta kvinnor med endometrios led av smärtor och blödningar vilket påverkade flera aspekter av livet såsom att sköta basala behov, intima och sociala relationer, arbete eller studier samt vardagssysslor i hemmet. Psykisk ohälsa var vanligt förekommande. När kvinnor sökte vård upplevde många att de inte blev bekräftade och att de ibland fick uppleva både inkompetens och okunskap från vårdpersonalen. Detta fördröjde diagnostisering och behandling. / Background: Endometriosis affects one out of ten women and means that endometrial-like tissue grows outside the uterus, which creates pain, inflammation and fibrosis. The symptoms include, for example, dysmenorrhea, chronic abdominal pain, bleeding disorders and fatigue. The women should be treated with sensitivity, respect and be confirmed in the suffering caused by the disease. Aim: To describe women's experiences of living with endometriosis and how they experience their healthcare when they seek care for problems linked to the disease. Method: Literature review with a qualitative approach where 18 studies were included. The data analysis method of Popenoe et al. (2021) for literature review has been used and the studies have been quality reviewed with SBU's template for assessment of qualitative studies. Results: From the results emerged the theme Physiological consequences of pain (subtheme Experiences of pain and Experiences of bleeding), the theme Psychosocial consequences of pain (subthemes Experiences of relationships and social life, Experiences of career and education and Feelings and thoughts), the theme Delayed diagnosis and treatment (subtheme Experiences of not being taken seriously and Experiences of lack of knowledge and lack of communication), as well as the theme Receiving a diagnosis and treatment quickly (subtheme Experiences of feeling safe and getting hope). Endometriosis has negative effects on women's physiological, psychosocial and psychological health where pain is the dominant symptom. Women's experience of care differs, but often they experience that their pain and feelings are not taken seriously by the health care staff, which creates additional suffering for the women. Conclusion: Most women with endometriosis suffer from pain and bleeding which affects several aspects of life such as taking care of basic needs, intimate and social relationships, sex life, work or studies and everyday chores at home. Mental illness was common. When women seek care, they sometimes experience that they are not always taken seriously and sometimes experience incompetence and ignorance from the care staff. This delays diagnosis and thus treatment.

Syfte: Att undersöka patienters upplevelser av livskvalitet vid nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Metod: En empirisk studie med en kvalitativ ansats som innefattade tio deltagare med nydiagnostiserad typ 2 Diabetes Mellitus. Semistrukturerade intervjuer genomfördes utifrån en intervjuguide där insamlad data analyserades med kvalitativ manifest innehållsanalys. Resultat: Studien resulterade i fyra huvudkategorier och tio subkategorier. Upplevelsen av att få ett diagnosbesked varierade mellan deltagarna, för vissa deltagarna var beskedet inte förvånande medan andra upplevde känslor av chock och förnekelse. Deltagarna upplevde positiva förändringar, exempelvis viktnedgång och förbättrad hälsa men även negativa förändringar, exempelvis att vara beroende av läkemedel. Vissa upplevde ingen förändring alls. Typ 2 Diabetes Mellitus påverkade inte deltagarnas fysiska eller psykiska hälsa i de flesta fall. Deltagarna ansåg det som viktig att få stöd från både omgivningen och hälso- och sjukvården. Konklusion: Känslorna över ett diagnosbesked kunde variera men upplevelsen av livskvalitet påverkades inte av Typ 2 Diabetes Mellitus i de flesta fall i studien. Patientens inställning till att leva med Typ 2 Diabetes Mellitus inverkade på förmågan till att utföra egenvård, och distriktsköterskans stöd och engagemang ansågs vara betydelsefullt i sjukdomsprocessen. / Aim: To examine patients’ experiences of the quality of life in newly-diagnosed type 2 Diabetes Mellitus. Method: An empirical study with a qualitative approach that included ten participants with newly diagnosed type 2 Diabetes Mellitus. Semi-structured interviews were conducted on the basis of an interview-guide and the collected data was analyzed using qualitative manifest content analysis. Results: The study resulted in four main categories and ten subcategories. The experience of receiving a diagnosis varied between the participants, some participants did not experience the news as surprising, while others experienced feelings of shock and denial. The participants experienced positive changes, for example weight loss and improved health but also negative changes, such as being dependent of medicine. Some participants experienced no change at all. Type 2 Diabetes Mellitus did not affect the participants’ physical and mental health. The participants considered it important to get support from both surrounding people and health care. Conclusion: The feelings of a diagnosis could vary but the experience of quality of life is not affected by Type 2 Diabetes Mellitus in most cases in the study. The patient's attitude to living with Type 2 Diabetes Mellitus affects the ability to perform self-care, and the district nurse support and involvement is considered to be important in the process of the disease.

Bakgrund: Diabetes mellitus typ 2 är en sjukdom som ökar i befolkningen världen över. Sjukdomen kan ge allvarliga komplikationer som påverkar patientens hälsa. En central del i behandlingen är att förändra ohälsosamma levnadsvanor. Syfte: Syftet var att beskriva distriktssköterskans erfarenhet av hur de motiverar patienter med diabetes mellitus typ 2 till livsstilsförändringar. Metod: En kvalitativ ansats med semistrukturerade intervjuer genomfördes där fem distriktssköterskor intervjuades. Materialet analyserades enligt Graneheim och Lundmans innehållsanalys. Resultat: I studien framkom vikten av att distriktssköterskan skapade en god relation med patienten för att motivera till livsstilsförändringar. Deltagarna i studien belyste vikten av att finna stöd i patientens omgivning genom att engagera familjen och genom stöd från andra patienter. Det framkom även att patienterna blev motiverade till livsstilsförändringar genom att deltagarna var en god pedagog. Det var av betydelse att samarbeta med andra professioner och att patienterna fick individanpassad information, till hjälp använde sig distriktssköterskan av olika pedagogiska metoder för att öka deras motivation. Slutsats: För att distriktssköterskan ska kunna motivera sina patienter till livsstilsförändringar måste informationen de ger vara individanpassad, vilket kan göras genom olika pedagogiska metoder. En viktig förutsättning för att lyckas med ett förändringsarbete är att distriktssköterskan skapar en god relation med sina patienter genom att etablera ett förtroende. / Background: Diabetes mellitus type 2 is a disease that is increasing in the population worldwide. The disease can cause severe complications that affect patient health. An important part is to change unhealthy habits. Purpose: The aim was to describe the district nurse's experience of how they motivate patients with type 2 diabetes to lifestyle changes. Method: A qualitative approach with semistructured interviews were conducted and five district nurses were interviewed. The material was analyzed according to Graneheim and Lund's content analysis. Results: The study revealed that it was important that the district nurse created a good relationship with the patient to motivate lifestyle changes. Study participants highlighted the importance of support in the patient's environment by involving family and other patients. It also emerged that the participants motivated by being a good teacher and to work with other professionals. Personalized information and different kinds of pedagogical methods were used to increase the patient's motivation. Conclusion: To be able to motivate their patients to lifestyle changes the district nurse must provide information individually to their patients which can be done through various teaching methods. It´s also important to create a good relationship with their patients by establish trust.

Bakgrund: Skärmtid har ökat i samhället och även barn använder sig mycket av skärm såsom mobil, surfplattor och tv. Forskningen om hur barn påverkas av skärmar fortgår och visar på både positiva och negativa effekter. Barnhälsovårdssjuksköterskans [BHV-sjuksköterskans] uppdrag är att arbeta hälsofrämjande för barnet och stötta familjer till god hälsa. Syfte: Syftet var att undersöka BHV-sjuksköterskans erfarenheter av att samtala med föräldrar om barns hälsa i relation till skärmtid. Metod: Studien baserades på en kvalitativ metod där semistrukturerade intervjuer genomfördes med sju BHV-sjuksköterskor. Resultatet analyserades genom kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Intervjuerna resulterade i två kategorier “Att vara ett stöd” och “Att samtala om ett svårt men viktigt ämne” och sex subkategorier “Att skapa en tillitsfull relation”, “Ge information och råd”, “Ge föräldrar stöd till egen reflektion”, “Betydelsen av kunskap”, “Betydelsen av att ha rutiner” och “Ett ökat behov av att samtala om skärmtid”. Diskussion: BHV-sjuksköterskan har en viktig stödjande roll för att främja barns hälsa relaterat till skärmtid. En tillitsfull relation med föräldrarna ligger till grund för att kunna ge bra stöd och rådgivning som kan leda till bättre hälsa för barnet. Flera deltagare upplevde svårigheter i samtalet på grund av föräldrars reaktioner samt brist på mer djupgående kunskap inom ämnet. Slutsats: BHV-sjuksköterskor behöver få mer djupgående kunskap i hur skärmtid påverkar barns hälsa och hur samtalet om skärmtid kan föras med föräldrar. Mer forskning behövs kring BHV-sjuksköterskans roll i att främja barns hälsa genom att stötta familjer till att ha ett hälsosamt förhållningssätt till skärmtid. / Background: Screen time has increased in society and even young children spend much time in front of screens such as mobile phones, tablets and televisions. New research on how children are affected by the screens is being made with both positive and negative effects. The task of the child health nurse is to promote and support families to achieve good health for the child. Aim: The aim was to investigate the experience of the child health nurse when talking to parents about their children’s health in relation to screen time. Method: The study was based on a qualitative method with semi-constructed interviews conducted with seven child health nurses. The results were analyzed with a qualitative content analysis. Results: Two categories “To be a support” and “To talk about a difficult but important subject” and six subcategories “To create a trustworthy relationship”, “To give information and advice”, “Parents support to their own reflections”, “The value of knowledge”, “The value of routines” and “An increased need to talk about screen time” was found. Discussion: The child health nurse has an important role when it comes to supporting and promoting the children’s health in relation to screen time. A trusting relationship with the parents is the foundation to fulfill this role. Several participants experienced difficulties in their conversations based on the parents' reactions and their own lack of deeper knowledge on the subject. Conclusion: Child health nurses need more knowledge in how screen time affects children's health and how to deal with this subject with parents in general. More research is needed on how the child health nurse work support families to promote children’s health in the relationship to screen time. / <p>Datum för godkännande: 2021-11-01.</p>

Bakgrund: Studier visade att det saknades erfarenheter hos distriktssköterskor då det gällde bemötande av patienter med psykisk ohälsa. Det ansågs viktigt att ha rätt kunskap om bemötande av dessa patienter. Ett gott bemötande inverkade på hur vården upplevdes av patienter och kunde därför antas vara en viktig faktor för att arbeta med gällande vårdkvalitet. Syfte: Syftet med denna intervjustudie var att belysa distriktsjuksköterskans upplevelser och behov av att möta patienter med psykisk ohälsa på hälsocentral. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ metod med semistrukturerade intervjuer och analyserades sedan med en kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Resultatet visade att distriktssköterskans upplevelse av att bemöta och vårda patienter med psykisk ohälsa gjordes genom att skapa tillit och förtroende hos patienten. I arbetet som distriktssköterska förekom det ofta känslor som otillräcklighet, rädsla, frustration och stress. För att kunna vårda patienter med psykisk ohälsa fanns det vissa förutsättningar som påverkade distriktssköterskans arbete. De förutsättningar som beskrevs var samarbete med andra vårdinstanser, handledning/spegling och kunskap. Slutsats: Att som distriktssköterska känna frustration, otillräcklighet, rädsla och stress kunde påverka relationen till patienten som kunde leda till ett lidande för individen. För att förbättra mötet med patienten krävdes att distriktssköterskan fick mer tid till denna patientgrupp. Distriktssköterskan kunde inte ensam bära det primära ansvaret utan en tydlig ansvarsfördelning borde följas mellan olika vårdinstanser. För att kunna förstå och behandla patienter med psykisk ohälsa krävdes utbildning vilket distriktssköterskorna borde få kontinuerligt då behov uppstod. / Background: Studies showed that there was a lack of experience among district nurses when it came to treating patients with mental illness. It was considered important to have the right knowledge about the treatment of these patients. A good response affected how the care was experienced by patients and could therefore be assumed to be an important factor in working with the current quality of care. Aim: The aim of this interview study was to shed light on the district nurse's experiences and need to meet patients with mental illness at a health center. Method: The study was conducted with a qualitative method with semi-structured interviews and was then analyzed with a qualitative content analysis. Results: The results showed that the district nurse's experience of treating and caring for patients with mental illness was made by creating trust and confidence in the patient. In the work as a district nurse, there were often feelings such as inadequacy, fear, frustration and stress. In order to be able to care for patients with mental illness, there were certain conditions that affected the district nurse's work. The conditions described were collaboration with other care agencies, supervision / reflection and knowledge. Conclusion: As a district nurse, feeling frustration, inadequacy, fear and stress could affect the relationship with the patient which could lead to suffering for the individual. To improve the meeting with the patient, it was required that the district nurse had more time for this patient group. The district nurse could not alone bear the primary responsibility, but a clear division of responsibilities should be followed between different care agencies. In order to be able to understand and treat patients with mental illness, training was required, which the district nurses should receive continuously when the need arose. / <p>Godkännandedatum: 2020-11-23</p>

Medellivslängden i den svenska befolkningen har successivt ökat och kroniska sjukdomar har blivit fler bland de äldre. Potentiella medicinska behandlingar har också blivit fler och det är inte ovanligt att den äldre patienten behandlas med många olika läkemedel samtidigt, så kallat polyfarmaci. Polyfarmaci innebär en ökad risk för läkemedelsbiverkningar och läkemedelsinteraktioner. Uppföljning av läkemedelsbehandlingar är därför en viktig uppgift för sjuksköterskan. Syftet med litteraturstudien var att beskriva sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning hos äldre patienter inom kommunal hälso- och sjukvård. I litteraturstudien ingår tio vetenskapliga artiklar varav sex med kvalitativ metod, tre med kvantitativ metod och en mixad metod. Resultatet visar sjuksköterskans erfarenheter av läkemedelsuppföljning i två huvudkategorier: risker och samverkan. Under dessa återfinns sju kategorier, tre kategorier var särskilt återkommande i inkluderade artiklar: osäkerhet i ansvarsfördelning kring läkemedelsuppföljning, brist på kunskap och ansvar för att sammanställa läkemedelsinformation. Den sistnämnda kategorin framträdde som ett markant problem för sjuksköterskan varför vi föreslår forskning på ett gemensamt journalsystem för region och kommun beträffande patientens läkemedelslista. Förhoppningsvis kan en sådan studie leda till resultat som i framtiden kan användas till ett förbättrat journalsystem och ökad patientsäkerhet. / Life expectancy in the Swedish population has gradually increased and chronic diseases have increased among the elderly. Potential medical treatments have also increased and it is not uncommon for the elderly patient to be treated with many different drugs at the same time, denoted polypharmacy. Polypharmacy involves an increased risk of drug side effects and drug interactions. Follow-up of drug treatments is therefore an important task for the nurse. The purpose of the literature study was to describe the nurse's experiences of drug follow-up in elderly patients in municipal health care. The literature study includes ten articles, of which six with a qualitative method, three with a quantitative method and one mixed method. The results show the nurse's experiences of drug follow-up in two main categories: risks and collaboration. Under these are seven categories, three categories were particularly recurring in included articles: uncertainty in the division of responsibilities regarding drug follow-up, lack of knowledge and responsibility for compiling drug information. The latter category emerged as a significant problem for the nurse, which is why we propose research on a common record system for region and municipality regarding the patient's drug list. Hopefully, such a study can lead to results that in the future can be used for an improved medical record system and increased patient safety.

Bakgrund: Övervikten ökar och ses allt mer i yngre åldrar. Vårdnadshavares levnadsvanor, val, socioekonomisk status och tid att spendera med sitt barn påverkar barnets risk att drabbas av övervikt. Övervikt hos barn kan leda till olika sjukdomar, påverka barnet psykiskt och socialt samt försening i den mentala och motoriska utvecklingen. Enligt forskning förekommer övervikt oftare bland flickor än pojkar. Barnhälsovården har en omfattande roll i hälsoövervakning samt stödja och informera vårdnadshavare. Distriktsjuksköterska inom barnhälsovården arbetar hälsofrämjande och förebyggande för att främja barns hälsa, utveckling och förebygga ohälsa. Syfte: Att beskriva distriktssköterskors erfarenhet av det hälsofrämjande och förebyggande arbete i samtal med vårdnadshavare till barn gällande övervikt.  Metod: Litteraturstudie med en meta-etnografisk ansats enligt Noblit och Hares (1988). Resultatet bygger på sju kvalitativa studier hämtade från databaser: Cinahl, Scopus och PubMed.  Resultat: I resultatet framkommer vikten av hur distriktsjuksköterskan ger information, samtalets upplägg och tillvägagångssätt att bemöta vårdnadshavare för att främja ett bra samtal. Vårdnadshavare sågs ha bristande kunskap i hur ett barns vikt förändras under utvecklingen och vad som förväntades i utvecklingens olika faser. Body Mass Index är ett verktyg som stödjer distriktsjuksköterskor i samtal med vårdnadshavare. Användandet av Body Mass Index som visuellt stöd i samtalet gav vårdnadshavare en ökad förståelse. Tidsbrist, vårdnadshavares reaktioner och situation sågs som hinder genom att distriktsjuksköterskan behövde hålla igen med att samtala om barnets övervikt. Att hålla igen och ta upp samtalet vid ett senare tillfälle sågs gynnande för att bevara tillit och relation. Att bevara relationen med vårdnadshavare sågs betydelsefullt. Distriktsjuksköterskor hade olika upplevelser av att ta upp ämnet, några ansåg det som obehagligt medan andra upplevde inget obehag. Ämnet kunde upplevas svårare om vårdnadshavare förnekade övervikt hos barnet eller om vårdnadshavare själva var överviktiga. Råd och information kunde ses som svårt att ge när vårdnadshavare inte var mottagliga och distriktsjuksköterskor kunde känna osäkerhet kring att ge information och råd. I slutet beskrivs vårdnadshavares olika reaktioner samt känslor och dess inverkan att motta information och vilja att komma på efterföljande besök. Slutsats: Distriktsjuksköterskor saknar stöd för att ta upp och samtala med vårdnadshavare om barnets övervikt. Övervikt väcker olika känslor och reaktioner hos distriktsjuksköterskor och vårdnadshavare. Ett flertal komponenter behöver beaktas inför att ta upp ämnet övervikt med vårdnadshavare, vilket gjorde att distriktsköterskan ibland behövde invänta rätt tillfälle. Vårdnadshavares känslor behöver bemötas på olika sätt. / Background: Obesity is increasing and is seen to increase more at younger ages. Caregivers' lifestyles, choices, socio-economic status and time spent with their child affect the child's risk of becoming overweight. Being overweight in children can lead to various diseases, affect the child psychologically and socially and delay mental and movement development. According to research, obesity occurs more often among girls than boys. Child health care has an extensive role in health monitoring as well as supporting and informing caregivers. District nurses in child health care work in health promotion and prevention to promote children's health, development and prevent ill health. Aim: To describe district nurses' experience of the health promotion and prevention work in the conversation with caregivers' of children regarding obesity. Method: Literature study with a meta-ethnographic approach according to Noblit and Hares (1988). The result is based on seven qualitative studies taken from databases: Cinahl, Scopus and PubMed. Results: The results reveal the importance of how the district nurse provides information, the structure of the conversation and the approach to meeting caregivers in order to promote a good conversation. Caregivers were seen to have a lack of knowledge in how a child's weight changes during development and what was expected in the various phases of development. Body Mass Index is a tool that supports district nurses in conversations with caregivers. The use of the Body Mass Index as a visual support in the conversation gave caregivers an increased understanding. Lack of time, caregivers' reactions and situation were seen as obstacles in that the district nurse needed to refrain from discussing the child's overweight. Holding back and picking up the conversation at a later time was seen as beneficial for preserving trust and relationship. Preserving the relationship with caregivers was seen as important. District nurses had different experiences of bringing up the subject, some considered it unpleasant while others experienced no discomfort. The subject could be perceived as more difficult if caregivers denied the child's obesity or if caregivers themselves were overweight. Advice and information could be seen as difficult to give when caregivers were not receptive and district nurses could feel uncertain about giving information and advice. At the end, caregivers' various reactions and feelings are described and its impact on receiving information and willingness to come for subsequent visits. Conclusion: District nurses lack of support for bringing up and talking with caregivers about the child's obesity. Being overweight arouses different feelings and reactions in district nurses and caregivers. A number of components need to be taken into account to raise the topic of obesity with caregivers, which meant that the district nurse sometimes had to wait for the right opportunity. Caregivers' feelings need to be addressed in different ways.

Bakgrund: Den åldrande befolkningen ökar globalt sett. Detta ställer krav på hälso- och sjukvården att tillgodose en god och säker vård för hela befolkningen. Bristande samverkan mellan slutenvård och kommunal hälso- och sjukvård riskerar att leda till sämre vårdresultat, vårdskador och oplanerade återinskrivningar till sjukhus. Distriktssköterskan har en viktig roll och funktion i samverkan och ska stärka patientens beslutsfattande och makt ur ett hälsopedagogiskt förhållningssätt. Distriktssköterskan ska främja god kommunikation och bra relationer i teamet samt verka som en ledare i omvårdnadsplaneringen.  Syfte: Att beskriva sjuksköterskor och distriktssköterskors i hemsjukvårdens erfarenheter av samverkan med slutenvården vid utskrivning av patienter från sjukhus till hemmet. Metod: Kvalitativ systematisk litteraturöversikt med induktiv ansats utifrån Evans metod med tillägg av kvalitetsgranskning. Artikelsökningen genomfördes i databaserna Cinahl och PubMed. Tolv relevanta artiklar framkom från sökningarna och ligger till grund för arbetes resultat. Resultat: Sjuksköterskor och distriktssköterskor i hemsjukvården har både positiva och negativa erfarenheter av att samverka med slutenvården. I resultatet framkom tre teman: Betydelsen av informationsöverföring mellan verksamheter, Känslan av “vi och dem” och Förutsättningar för samverkan. Dessa tre teman byggs upp av åtta subteman. Slutsats: Utgångspunkten för en välfungerande samverkan är kommunikation samt kunskapen om varandras verksamhet och funktion. Känslan av “vi och dem” behöver suddas ut för att en sömlös, god och säker vård ska kunna uppnås. / Background: Globally, the aging population is increasing, thus putting demands on the healthcare system to offer good and safe care for the entire population. When cooperation between inpatient and home health care is lacking, there is a risk of poorer care results, care injuries, and unplanned readmissions to the hospital. The district nurse has an important role and function in collaboration and must strengthen the patient´s decision-making and power from a health education approach. The district nurse must promote good communication and relationships in the team and act as a leader in nursing planning. Aim: Describe the experiences of nurses and district nurses in home health care in collaboration with inpatient care when discharging patients from hospital to home.  Method: Qualitative systematic literature review with an inductive approach based on Evan’s method with the addition of quality reviewing the articles. The writers of this study carried out the article search in the database Cinahl and PubMed. Twelve relevant articles emerged from the searches – these articles constitute the basis for the results of this research.  Results: Nurses and district nurses in home health care have positive and negative experiences collaborating with the hospital during patient discharge. Three themes emerge from the result: The importance of information transfer between organizations, The feeling of “us and them”, and Conditions for cooperation. These three themes are build-ups of eight sub-themes. Conclusion: Knowledge of each other’s organization and functions is vital for a well-functioning collaboration. The “us and them” feeling must erase to achieve seamless, good, and safe care.