Vår studie syftar till att utifrån barns perspektiv göra en fördjupning i hur djurassisterad pedagogik kan påverka barns lärande och välbefinnande. Studien består av två delstudier. Metoderna som använts i delstudierna är observation i barngrupp och fokusgruppsamtal med barn. Resultatet har analyserats med ett sociokulturellt perspektiv på lärande kompletterat med centrala begrepp från Antonovskys teori om salutogen hälsa med särskilt fokus på känslan av sammanhang (KASAM). Utifrån en sociokulturell syn på lärande, enligt vilken kommunikation och interaktion är avgörande för att lärande ska ske, visar studien att barn som deltar i djurassisterad pedagogik i förskolan medverkar i interaktioner som leder till stor mängd kommunikation och samtal mellan barn-barn och barn-pedagog. Vidare visar studien att barnen delar med sig av sina kunskaper och lär av varandra genom mediering och appropriering.  I både oservationerna och fokusgrupperna framkom att barn ges många tillfällen att i aktiviteter med djur träna på och uppleva hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet. Dessa tre delar kan tillsammans leda till en stark känsla av sammanhang senare i livet, som i sin tur kan leda till välbefinnanxde. Barnen visar stort engagemang och stor glädje i samvaron med djuren, både vid de observationer och i de fokusgruppsamtal vi genomfört.

Syftet med denna kvalitativa studie är att undersöka om man kan ha användning av djur inom pedagogiken. Jag vill ta reda på om man med hjälp av djurassisterad pedagogik kan hjälpa elever att få upp sitt intresse för undervisningen. Det kommer tas upp vilka positiva och negativa konsekvenser djurassisterad pedagogik kan ha. För att ta reda på detta har jag observerat två skolor. Det har även genomförts intervjuer med tre hundförare och en lärare. Genom dessa undersökningar har jag sett många fördelarna med att använda sig utav djurassisterad pedagogik. Då detta är ett arbetssätt som ännu inte är vanligt i Sverige är det viktigt att uppmärksamma både de positiva och negativa konsekvenserna som djurassisterad pedagogik leder till.

Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sittlärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunnautvecklas så långt som möjligt i enlighet med utbildningens mål. Syftet med denna studie äratt söka förstå på vilket sätt pedagogen upplever den sociala tjänstehund som ettpedagogiskt stöd för elever. Tyngdpunkten i studien ligger i hur pedagogen uppleverdjurassisterad pedagogik som ett relevant stöd, och genom interaktionen kunna relatera tillskolans kunskapsmål. Studien är utförd med en kvalitativ metod, som utgår från min egenförståelse, upplevelse och erfarenhet i att tolka och försöka förstå de effekter som hundensnärvaro kan ge eleven, och kan vara ett relevant stöd. Genom tidigare forskning och dehalvstrukturerade telefonintervjuer som genomförts med pedagoger som arbetar med sinsociala tjänstehund i en pedagogisk verksamhet, har en rad positiva effekter funnits som kankopplas till begreppet pedagogiskt stöd. Resultatet som frambringats indikerar på att hundkan fungera som ett pedagogiskt stöd för elever. Studien har relevans utifrån att djuranvänds i större utsträckning inom framförallt skolan, samt för att verksamheterna ständigtbehöver utveckla och vara öppna för nya metoder och reflektera över hur man kan stöttaelever i att vara delaktiga i lärprocessen för att nå målen. Intentionen är att studien skasynliggöra hundens deltagande i en pedagogisk verksamhet och belysa att hunden kan varaett fungerande stöd där människan inte räcker till. Min förhoppning är att studien är avintresse i synnerhet för de som arbetar med barn samt en inspiration i allmänhet till alla somarbetar med människor. / <p>170130</p>

The purpose of the study is to explore different experiences of Animal Assisted Therapy and search into how Animal Assisted Therapy in schools/preschools is already being pursued.To get the answer to my research question, I have done qualitative interviews with people working withAnimal Assisted Therapy in schools and preschools to share their experiences. The purpose of Animal Assisted Therapy may be to practice a specific knowledge, for example reading, but it may also be social interaction, communication, respect and responsibility.During my interviews, I have learned that Animal Assisted Therapyalso increases self-respect, self-esteem and empathy for others. It helps in the understanding of social interaction and respect of humans and animals. The individual becomes more able to take responsibility, communicate with others and take on school work. All my informants believe that the animal contributes to a relaxed, stress- and anxiety-reducing environment, through the hormone Oxytocin. Animal Assisted Therapy can be used as an educational tool in teaching to help students overcome their problems and continue learning. / Syftet med studien är att ta reda på vilka erfarenheter som finns av djurassisterad pedagogik och vilka olika syften som finns med djurassisterad pedagogik på de skolor/förskolor som redan bedriver det.För att få svar på min forskningsfråga har jag gjort kvalitativa intervjuer med personer som använder sig av djurassisterad pedagogik i förskola eller skola, för att ta del av deras erfarenheter och upplevelser.Djurassisterad pedagogik kan användas för att öva en specifik teoretisk kunskap, t.ex. högläsning, men även för att förbättra kommunikation, socialt samspel, empati, respekt och ansvar.Jag har genom mina intervjuer fått insikt om att djurassisterad pedagogik även kan användas som metod för ökad självrespekt och självkänsla, större empatiförmåga, ökad förmåga till socialt samspel, en ökad respekt och förståelse för både människor och djur, ett större ansvarstagande, ökad kommunikations förmåga, bättre kroppsuppfattning samt ökad motivation till allt skolarbete.Alla mina informanter är eniga om att djuren bidrar till en avslappnad och stressreducerande miljö, de anser att det beror på att hormonet oxytocin utsöndras när vi samspelar med och klappar djur. Mina informanter upplever alla att närheten till djuren många gånger minskar oro, ångest, stress och skänker glädje och positivitet. Den djurassisterade pedagogiken kan även användas som metod för att överbygga olika sorters problem hos elever samt användas som motivator för att motivera elever/barn i skolarbetet eller för att komma till skolan överhuvudtaget.

Djurassisterad pedagogik har flera tänkbara tillämpningsområden i skolan. Djur har visat sig inverka positivt på den sociala miljön i skolan. Djur har en positiv effekt på elevernas koncentrationsförmåga, motivation och problemlösningsförmåga. Det har också visat sig att inlärningen gynnas, barn som får lära sig att läsa för en hund lär sig snabbare. Djur är också effektiva hjälpmedel då barn utvecklar sin empati, särskilt för pojkars empatiutveckling. Hundar är vanligast i den djurassisterade pedagogiken, men även hästar kan fylla viktiga funktioner. Hästar är sociala, har lätt för att knyta an till människor och inkludera oss i sin flockstruktur. Eftersom hästar är så lyhörda för människors sinnesstämning så innebär umgänge med hästar att man måste lära sig självbehärskning. Umgänge med hästar bidrar till att ge ungdomar ökat självförtroende, större social kompetens och minskade depressionssymptom. I ett stall blir det också naturligt att interagera med andra personer då det finns vissa saker som man inte kan göra på egen hand. Detta gör att stallet blir en miljö där man tränar på samarbete och hjälpsamhet gentemot andra. I umgänge med hästar får man också lära sig att ta mycket ansvar, samt fatta viktiga och avgörande beslut. Genom detta blir ungdomarna också trygga i sin förmåga att påverka och bidra, vilket i sig stärker självkänslan. Tonårsflickorna Nora och Laila som intervjuats i den här studien har båda hållit på med hästar sedan barnsben. Trots att flickorna är överens om att det jobbigaste med hästintresset är att det tar så mycket tid älskar de sina hästar och sin livsstil, trots att deras sociala liv och övriga fritid blir begränsade. De har funnit former för hur de kan kombinera skolarbete och häst under perioder då det är mycket att göra i skolan. Båda flickorna visar bland annat prov på ansvarskänsla och planeringsförmåga.

No description available.