Barn med skolsvårigheter löper stor risk att drabbas av psykisk ohälsa i skolan pågrund av oro, ångest och stress. Detta kan förebyggas genom en god lärandemiljö,vilket bland annat innefattar goda relationer, ett trivsamt skolklimat ochundervisning med kvalitet. Då lärare och pedagoger i skolan har en betydande rollangående lärandemiljön är syftet med det här uppsatsarbetet att undersökaprofessionellas uppfattning om hur en Social tjänstehund påverkar lärandemiljönför elever med skolsvårigheter. Jag har samlat in data genom halvstruktureradeintervjuer med fem professionella på en grundskola i södra Sverige. Med stöd frånVygotskijs teori om sociokulturellt perspektiv på lärande och med tidigareforskning har jag kommit fram till att en Social tjänstehund påverkarlärandemiljön för elever med skolsvårigheter genom att bidra till skolklimat,social interaktion, lek och välbefinnande. / Children with school problems are at high risk of suffering from mental illness inschool due to anxiety and stress. This can be prevented through a good learningenvironment, which includes good relationships, a friendly school climate and agood quality education. As teachers and educators in the school have a significantrole to play in the learning environment, the purpose of this degree project is tofind out the professionals’ perception of how a Social service dog can influencethe learning environment for pupils with school problems. I have collected datathrough semi-structured interviews with five professionals at a primary school insouthern Sweden. With support from Vygotskij’s theory of socio-culturalperspective on learning and with previous research, I have come to the conclusionthat a Social service dog can contribute to the learning environment for studentswith school problems through school climate, social interaction, play and wellbeing.

Enligt skollagen ska alla barn och elever ges den ledning och stimulans som de behöver i sittlärande och sin personliga utveckling för att de utifrån sina egna förutsättningar ska kunnautvecklas så långt som möjligt i enlighet med utbildningens mål. Syftet med denna studie äratt söka förstå på vilket sätt pedagogen upplever den sociala tjänstehund som ettpedagogiskt stöd för elever. Tyngdpunkten i studien ligger i hur pedagogen uppleverdjurassisterad pedagogik som ett relevant stöd, och genom interaktionen kunna relatera tillskolans kunskapsmål. Studien är utförd med en kvalitativ metod, som utgår från min egenförståelse, upplevelse och erfarenhet i att tolka och försöka förstå de effekter som hundensnärvaro kan ge eleven, och kan vara ett relevant stöd. Genom tidigare forskning och dehalvstrukturerade telefonintervjuer som genomförts med pedagoger som arbetar med sinsociala tjänstehund i en pedagogisk verksamhet, har en rad positiva effekter funnits som kankopplas till begreppet pedagogiskt stöd. Resultatet som frambringats indikerar på att hundkan fungera som ett pedagogiskt stöd för elever. Studien har relevans utifrån att djuranvänds i större utsträckning inom framförallt skolan, samt för att verksamheterna ständigtbehöver utveckla och vara öppna för nya metoder och reflektera över hur man kan stöttaelever i att vara delaktiga i lärprocessen för att nå målen. Intentionen är att studien skasynliggöra hundens deltagande i en pedagogisk verksamhet och belysa att hunden kan varaett fungerande stöd där människan inte räcker till. Min förhoppning är att studien är avintresse i synnerhet för de som arbetar med barn samt en inspiration i allmänhet till alla somarbetar med människor. / <p>170130</p>

No description available.

Bakgrund: Den psykiska ohälsan bland barn och unga i skolan ses enligt forskningen öka. Skolsköterskan har i sin hälsofrämjande roll ansvar för att följa upp elevernas hälsa och genom aktiva insatser förebygga och stödja eleven utifrån en samlad helhetsbild. Syfte: Syftet var att belysa variationen i skolsköterskornas upplevelse om möjligheten att använda social tjänstehund inom hälsofrämjande arbete med elever. Metod: En kvalitativ intervjustudie med semistrukturerad intervjuguide. Analysmetoden baserades på en fenomenografisk design. Resultat: Resultat i föreliggande studie visar att flertalet skolsköterskor saknar verktyg som ger möjlighet att nå ut till de elever som inte själva aktivt söker kontakt. Resultatet pekade även på att fler områden inom elevhälsans stödjande insatser saknar resurser nog trots att problemområdena är väl identifierade. Slutsats: Den sociala tjänstehunden ses som ett starkt alternativ till hälsofrämjande redskap inom skolsköterskans roll. Fynden i studien förmedlar att hunden kan bidra till en ökad mottaglighet hos eleverna som direkt relaterar till skolsköterskans inflytande i det hälsofrämjande arbetet. / Background: According to research, the mental illness among children and adolescents in school is seen to increase. The school nurse has in her healthpromoting role the responsibility to follow up the students' health and through active efforts, prevent and support the pupil based on a combined overall picture. Aim: The purpose was to highlight the variation in the school nurses' experience about the possibility of using a social service dog in the preventive health work with students. Method: A qualitative descriptive study with a semi-structured interview guide. The method of analysis was based on a phenomenographic design. Result: Results in the present study, show that most school nurses have a lack of tools that give the opportunity to reach out to those pupils who don´t ask for help when they need it. The result also pointed out that more areas within the school health support, have a lack of resources even though areas with the problem are well identified. Conclusion: The social service dog is seen as a strong alternative to healthpromoting tools combined with the role of the school nurse. The findings in the study convey that the dog can contribute to an increased susceptibility among the students who directly relate to the school nurse's influence in the health promotion work.

Examinationsarbetet syftade till att, utifrån utbildade sociala tjänstehundförares perspektiv, utforska hur utbildade sociala tjänstehundar används i olika områden av socialt arbete. Vidare syftade undersökningen till att undersöka vilka för- och nackdelar utbildade tjänstehundförare upplever med hundassisterat socialt arbete. I undersökningen genomfördes elva kvalitativa intervjuer med elva sociala tjänstehundsförare vilka är aktiva inom olika typer av socialt arbete i Sverige. I analysen användes det sociala stödet som teoretisk utgångspunkt. I likhet med tidigare forskning indikerade resultatet att sociala tjänstehundar har ett brett och mångfacetterat användningsområde i socialt arbete. Hunden kan användas och på flera sätt verka instrumentellt, emotionellt och relationellt stödjande inom olika verksamheter. Hundar kan exempelvis användas i både målinriktade insatser i olika typer av stöd, behandling och utredningssammanhang samt i insatser där fokus ligger vid motivation och samvaro. Vidare upplevde sociala tjänstehundförare att hunden på flera sätt har en positiv påverkan på klienter i det sociala arbetet samt att hunden underlättar för hundförare i deras arbete då hunden exempelvis bidrar i uppbyggnaden av en arbetsallians och underlättar i samtal. Hundförarna upplevde att den tidkrävande aspekt som det hundassisterade sociala arbetet medför kan vara negativ. Vidare upplevde hundförarna de utmaningar som verksamhetsledningar, kollegor och samhällsopinionens inställningar till hundassisterat arbete, allergier och hundrädsla medför som en negativ aspekt med arbetet. / The purpose of this essay was to explore how formally trained social service dogs can be used as a resource in various areas of social work, based upon the perspectives of formally trained social service dog handlers. Secondly, to also examine the benefits and disadvantages social service dog handlers experience with dog assisted social work. The essay consists of eleven individual qualitative interviews with formally trained social service dog handlers, whom represent various fields within social work in Sweden. The social support theory was used in the analysis as the theoretical framework. In accordance with previous scientific research, the results of the study indicate that social service dogs have a wide variety of uses within the field of social work. They can provide clients with various types of emotional, instrumental and relational support within several different fields of social work. Social service dogs can be used in goal-oriented interventions for treatment, supportive and investigative purposes, as well as interventions with the purpose to motivate and promote social interaction. The handlers considered their dogs to have a variety of positive impacts on the clients and regarded that they could assist and facilitate the handlers in their work. For example, the dogs could facilitate the establishment of a work alliance and act supportive during difficult conversations. The handlers considered the time-consuming aspect of dog assisted social work as a disadvantage. However, they perceived challenges such as the attitude from management, colleagues and public opinion regarding allergies and fear of dogs as a negative aspect. / <p></p><p></p>

Bakgrund: I Sverige har det rapporterats en ökning bland barn och unga av psykiatriska diagnoser. En ökning av psykiska- samt psykosomatiska besvär hos ungdomar i åldern 13-15 år har konstaterats. Den upplevda skolmiljön ses som en stark koppling till elevernas ohälsa. Elever med långvarig skolfrånvaro riskerar att hamna i svårigheter både på kort och lång sikt. Idag används sociala tjänstehundar som särskilt stöd för elever med långvarig skolfrånvaro dock finns det en brist på kunskap om hur insatsens upplevs av både hundförare och eleven själv. Syfte: Studiens syfte var att undersöka elever och hundförares upplevelse av hundassisterad intervention som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro. Metod: Två elever och tre hundförare intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Dessa intervjuer genomfördes via videosamtal. Eleverna var i ålder 13-15 år och gick på högstadiet. Hundförarna arbetade på högstadiet på uppdrag av elevhälsan med hundassisterade interventioner som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro. Resultat: Eleverna och hundförarna upplevde att hunden stöttade eleverna genom sitt bemötande, sin närhet och förmåga till relationsskapade. Detta ledde till att eleverna upplevde en förändring i sitt mående och i sin tillvaro. Eleverna upplevde en känsla av minskad stress och ångest, där elevernas vänskapliga relation till hundarna blev en betydande faktor i sin motivation till att komma till skolan, vara i skolan och utföra sina skolarbeten. Slutsats: Användningen av hundassisterade intervention som särskilt stöd vid långvarig skolfrånvaro upplevdes ge eleverna förändrade förutsättningar att öka sin närvaro i skolan. Elevernas vilja att vara med den sociala tjänstehunden bidrog till en ökad motivation att deltaga i sin skolgång. / Background: Sweden is currently witnessing an increase in diagnosed psychiatric disorders among juveniles of all ages, within which an upsurge in psychological and psychosomatic maladies has been noted in the 13-15 year old demographic. The social environment of a student’s school is seen to have a direct relationship to said student’s potential mental health issues, which can lead to extended absences. Such absences increase the risk of continued problems for the student, even beyond the realm of mental health, in the short and long term. Therapydogs are now used to provide special assistance for students with extended absences from school, however, there is a lack of knowledge how this is experienced by both doghandlers and students. Aim: The aim of this study is to observe students’ and dog handlers’ experience with canine-assisted intervention as a form of special assistance for those with extended school absences. Method: Two students and three dog handlers were interviewed with the “semi-structured interview” technique via videocall. The students were ages 13-15, and study at the middle school. The dog handlers work with student health at the students’ middle school, using canine-assisted intervention as a form of special assistance to those with extended absences from school. Results: The students and the dog handlers felt that canine interaction supported the students in their attempts to create and develop meaningful relationships. This led to positive changes in the students’ temperament and mental health in general. The diminishment of feelings of stress and anxiety can be linked to the friendly relationships built with the dogs, ultimately resulting in an increased motivation attend school and complete schoolwork. Conclusion: The use of canine-assisted intervention as special assistance to those with extended school absences was seen to give students positively changed attitudes towards school attendance, with the students’ desire to build a relationship with the therapydog as a contributing factor towards this change.

Introduktion: Hundar fyller en stor funktion för människor. De ger förutom motion även glädje, kärlek och livskvalitet. Forskning visar att det är hälsofrämjande för befolkningen att genomföra aktiviteter med ett hundteam, en hundförare med en social tjänstehund. Hitintills sker nästan inga aktiviteter digitalt så denna studie undersökte hundförares åsikter rörande digitalt arbete med social tjänstehund. Syfte: Syftet med denna studie var att undersöka vad hundförare ser för möjligheter och utmaningar med digitaliseringen i det hälsofrämjande arbetet med social tjänstehund. Metod: En kvalitativ intervjustudie med en induktiv ansats som analyserades med en innehållsanalys. Teorin som användes i analysen var Technology Acceptance Model ”TAM” och hade teoretiskt hälsofrämjande utgångspunkt med principerna delaktighet, hållbarhet, maktgörande och jämlikhet. Informanterna rekryterades genom ändamålsenligt urval och en genom ett snöbollsurval. Det var sex hundförare som arbetade med sociala tjänstehundar som intervjuades. Resultat: Det framkom fyra kategorier: Olika möjligheter att arbeta digitalt med hund, Utmaningar i digitalt arbete med hund, Digitalt arbete utan hund innebär möjligheter och Dilemma med digital teknik som tillsammans bildade temat Digitaliseringens möjligheter, utmaningar och dilemman behöver balanseras mot det fysiska mötets betydelse. Slutsats: Det finns utvecklingsmöjligheter för hälsofrämjande digitalt arbete med social tjänstehund där robotar är ett komplement i folkhälsoarbetet. Det är viktigt att hitta en balans mellan det fysiska mötet och digitala interaktioner. Det ska underlättas för människor att uppnå en god och jämlik hälsa. / Introduction: Dogs fulfill a great function in humans. In addition to exercise, they also provide joy, love and quality of life. Research shows that it is health promoting for the population to carry out activities with a dogteam, a dog handler with a social service dog. Up until now, almost no activities take place digitally, so with this study, doghandlers’ views on digital work with social service dogs were investigated. Aim: The purpose of this study was to investigate what dog handlers see as opportunities and challenges with digitization in their health promotion work with social service dogs. Methods: A qualitative interview study with an inductive approach that was analyzed with a content analysis. The theory used in the analysis was the Technology Acceptance Model "TAM" and had a theoretical health-promoting starting point with the principles of participation, sustainability, empowerment and equality. The informants were recruited through purposive sampling and one through a snowball sample. Six dog handlers who worked with social service dogs were interviewed. Results: Four categories emerged: Different opportunities to work digitally with a dog, Challenges in digital work with a dog, Digital work without a dog means opportunities and Dilemma with digital technology which together formed the theme The opportunities, challenges and dilemmas of digitization need to be balanced against the importance of the physical meeting. Conclusion: There are development opportunities for health-promoting digital work with social service dogs and robots are a complement in public health work. It is important to find a balance between the physical meeting and digital interactions. It must be made easier for people to achieve good and equal health.