Bakgrund: De allra flesta äldre personer med demens drabbas någon gång under sin sjukdomstid av beteendemässiga eller psykiska symtom vilket kan innebära ett stort lidande för personen i fråga. Studier har visat att kontakt med hundar kan minska dessa symtom. Idag utbildas vårdhundar i Sverige för att exempelvis arbeta med personer med demenssjukdom. Syfte: Syftet är att belysa omvårdnadspersonalens erfarenhet av insatser med vårdhund för äldre personer med demens. Metod: Studien hade en kvalitativ ansats. Tretton individuella och semistrukturerade intervjuer genomfördes med omvårdnadspersonal på fyra särskilda boenden i södra Sverige. En av dessa intervjuer exkluderades och ingick inte i resultatet. Kvalitativ innehållsanalys användes för att analysera materialet. Resultat: I analysen framkom fyra kategorier, att vårdhunden skapar glädje och harmoni, framkallar en positiv stämning som varar, väcker positiva minnen och färdigheter till liv samt skapar kontakt och närhet. Slutsats: Studien indikerar att då äldre personer med demens drabbas av beteendemässiga eller psykiska symtom kan vårdhunden öka välbefinnandet genom att skapa glädje, harmoni och närhet samt genom att få personen att minnas. Mer forskning behövs för att nå en ökad kunskap om vårdhundens betydelse för äldre personer med demens. / Background: Most elderly people who lives with dementia, suffer in some point during the time of their disease from behavioural and psychological symptoms, which could mean much suffering for the person in question. Studies have shown that contact with dogs can decrease these symptoms. In Sweden today, dogs are trained to work with persons who suffers from dementia. Purpose: The purpose of the study is to illuminate nursing staff´s experience of working with dog- assisted therapy and elderly persons who suffer from dementia. Method: The study had a qualitative approach. Thirteen individual semistructured interviews with nursing staff were performed at four nursing homes in southern Sweden. Qualitative content analysis was used to analyse the material. Result: In the analysis four categories emerged, dog-assisted therapy creates joy and harmony, evokes a positive lasting atmosphere, bring back positive memories and skills and also creates contact and closeness. Conclusion: The study indicates that, when elderly people with dementia suffers from behavioural and psychological symptoms, dog- assisted therapy can increase their well- being, by creating joy, harmony and closeness and by making the person remember. More research is needed to reach an increased knowledge about the meaning of dog-assisted therapy for elderly people with dementia.

Background: The prevalence of dementia has increased in Sweden throughout the years. Every year about 25 000 to 30 000 people become ill with dementia. Dementia can cause secondary symptoms such as anxiety, leading to powerlessness and agitation. Elderly suffering from dementia also have reduced self-esteem and lack of social skills, causing isolation and physical inactivity. The disease cannot be cured but can be alleviated and slowed down using medicines and therapies. Purpose: The purpose of this study was to, through the perspective of elderly with dementia and health care professionals, highlight the health effects that therapy dogs have on people with dementia diagnosis. Method: A literature review was used, and eleven articles were studied, two qualitative and nine quantitative. The study is based on Polit & Beck’s (2016) nine steps model. Result: Studies show significant health effects with dog-assisted therapies in people with dementia. Four themes were identified. These are psychological effects, physical effects, social effects and quality of life. Conclusion: The literature shows that dogs in-care are of great importance to people with dementia and that it should be taken more seriously since the quality of the care is improved. Clinical implications: Dog assisted therapy can offer an alternative treatment to patients with dementia that does not affect their health in a negative way but instead creates wellbeing and increases quality of life for the patients.

Bakgrund: Djur har sedan länge använts för terapeutiska syften och under 1900-talet växte djurassisterad terapi fram. Hundar anses vara lämpliga terapidjur då de uppvisar beteenden som människor kan tolka tillmötesgående och kravlösa. När en hund används för att uppnå tydliga och planerade behandlingsmål som utvärderas kallas det för hundassisterad terapi (eng. dog-assisted therapy, DAT). Evidensen gällande användandet av DAT inom fysioterapi är begränsad. Syfte: Denna studie syftade till att undersöka fysioterapeuters upplevelser och erfarenheter av att använda vårdhund inom fysioterapi. Studien avsåg även att belysa på vilket sätt vårdhund används som en del av den fysioterapeutiska behandlingen. Metod: En kvalitativ intervjustudie utfördes. Fem fysioterapeuter från olika verksamheter rekryterades med ett ändamålsenligt urval och ett snöbollsurval. Databearbetningen utfördes med hjälp av kvalitativ innehållsanalys. Resultat: Den kvalitativa innehållsanalysen resulterade i fem kategorier; ”När vårdhund blir aktuellt”, ”Vårdhund som behandlingskoncept vid fysioterapi”, ”Vårdhundens nyanserade inverkan”, ”Det unika med vårdhundsassisterad terapi” och ”Strategier för att möjliggöra utvärdering”. Vårdhunden ansågs fungera bra som motivator och distraktion för att möjliggöra habiliterande, rehabiliterande eller underhållande träning av fysiska samt psykiska funktioner. Däremot fanns det oklarheter om effekten var kortvarig eller varaktig över tid. Slutsats: Den rådande uppfattningen av DAT inom fysioterapi var övervägande positiv. Mer forskning krävs för att konstatera effekt, nytta och implementering. Sammanfattningsvis rekommenderar ändå informanterna i denna studie att fler fysioterapeuter skulle inkludera DAT i sin behandling, då den kan bidra till ökad fysisk aktivitet och välmående hos svårmotiverade patienter. / Background: Animals have been used for therapeutic purposes throughout history and animal-assisted therapy emerged in the 1900’s. Dogs are considered to be appropriate animals to utilize in therapeutic interventions, due to their attentive and unpretentious behaviour towards humans. When a dog is used in an intervention with a distinct and planned goal that’ll be evaluated it’s called dog-assisted therapy (DAT). The evidence regarding DAT-use within physiotherapy is limited.  Purpose: The aim of this study was to explore physiotherapists views and experiences regarding DAT. The study also intended to inquire how physiotherapists utilized DAT in their interventions.  Method: A qualitative interview study was conducted. Five physiotherapists were recruited through purposive sampling and a snowball sampling. To analyse data a qualitative content analysis was performed. Result: The analysis resulted in five categories: ”When the care-dog becomes relevant”, ”Care-dog as a treatment concept in physiotherapy”, ”The nuanced impact of the care-dog”, ”The uniqueness of care-dog-assisted therapy” and ”Strategies to enable evaluation”. The care-dog was considered to be a great motivator and distraction to enable habilitation, rehabilitation or preservation training of both physical and psychological factors. However, there was uncertainty concerning whether the effect was short- or long-term.  Conclusion: The view of DAT-use within physiotherapy was predominantly positive. More research is needed to establish the effects, benefits and implementation. In summary, the participants in this study recommend that other physiotherapists would include DAT in their treatment, because it could contribute to increased physical activity and wellbeing in unmotivated patients.

Background: Animal Assisted Therapy has increased within occupational therapy.Occupational threapists may use animals within the profession, but the description of how these occupational therapy interventions are conducted is missing.Aim:This scoping study explored how canine assisted occupational therapy is described and conducted. Material and methods: A scoping review method was applied to explore, summarize and describe canine-assisted octupational therapy practice. Six databases and manual search of identified literature utilized search terms focusing on Animal Assisted Therapy and Occupational Therapy. Qualitative content analysis was used to identify emergent themes. Results: From 148 pappers, after duplicates removed, only four papers, representing two studies, met full inclusion/exclusion criteria, which focuced solely on autistic children. Two themes emerged: social interaction with a therapy dog, and description of activities, skills and goals in canine- assisted interventions. The second theme consisted of subthemes: social interaction and motor skills practice and practicing activities of daily living with therapy dog. Conclusion: Therapy dogs were described as acting agents to facilitate participant engagement and participating as a third member in the therapeutic process. Further research is needed to consider the extent to which CA-OT contributes to clientsachieving their therapeutic goals. Significance: This study highlights how canine- assisted therapy is described and used in occupational therapy.

Bakgrund: Vid demenssjukdom medföljer ofta symtom som försämrat minne och kognitiva funktioner samt olika beteendemässiga och psykiska problem (BPSD). Dessa symtom kan påverka de drabbade personernas i form av försämrad livskvalité och svårigheter att utföra aktiviteter i dagliga livet (ADL). Genom olika strategier, anpassa miljön och genom att interagera djurterapi med arbetsterapi kan arbetsterapeuter hjälpa och stötta personer med demenssjukdom.  Syfte: Syftet var att beskriva hur djurterapi påverkar äldre personer med demenssjukdom avseende deras ADL, livskvalité och BPSD. Metod: Systematisk litteraturstudie. Där nio artiklar inkluderades från databaserna psycINFO och Scopus. Artiklarnas innehåll kvalitetsgranskades genom dataextraktion och McMasters mall för kvantitativa studier. Bedömning av tillförlitligheten på utfallsmåtten granskades enligt GRADE evidensgradering.  Resultat: Resultatet visade på indikationer för att djurterapi kan förbättra ADL, livskvalité och BPSD för personer med demenssjukdom, flest signifikanta resultat uppmättes inom utfallsmåttet BPSD. Evidensgradering av utfallsmåtten visade på otillräckligt evidensvärde för ADL och BPSD-depression och begränsat evidensvärde för livskvalité och BPSD-aggression. Slutsats: Resultatet i föreliggande systematiska litteraturstudie indikerar att djurterapi kan förbättra ADL, livskvalité och BPSD för personer med demenssjukdom, men evidensen för resultatet är låg. / Background: Dementia is often accompanied by symptoms such as impaired memory, cognitive functions, and various behavioral and psychological symptoms (BPSD). These symptoms can afflict the persons in the form of impaired quality of life (QOL) and difficulties in performing activities of daily living (ADL). Through strategies, adjust the environment and by interacting animal therapy with occupational therapy, occupational therapists can help and support people with dementia.  Aim: To describe how animal therapy affects older people with dementia regarding their ADL, QOL and BPSD.  Method: Systematic literature study. Nine articles were included from the databases PsycINFO and Scopus. The content was quality reviewed through data extraction and McMaster's template for quantitative studies. Assessment of the reliability of the outcome was examined according to the GRADE evidence rating.  Results: The results showed indications that animal therapy can improve ADL, QOL and BPSD for people with dementia, the most significant results were measured within BPSD. The evidence grading showed insufficient evidence value for ADL and BPSD-depression and limited evidence value for the QOL and BPSD-aggression.  Conclusion: The results of this systematic literature study indicate that animal therapy can improve ADL, QOL and BPSD for people with dementia, but the evidence for the results is low

I föreliggande studie har arbetssätt, upplevelser och konsekvenser av hundassisterad pedagogik i fyra elevärenden undersökts. Studien grundas på en kvalitativ ansats genom femton semistrukturerade intervjuer med elever, hundförare, vårdnadshavare och lärare. Dessa elevärenden bildar tillsammans fyra case. Databearbetningen har skett genom kvalitativ innehållsanalys och tematisering. Analys av data har även genomförts utifrån holistisk undervisningsteori samt tidigare forskning inom området djurunderstödda insatser och hundassisterad pedagogik. Resultatet har påvisat att utbildade hundar kan fungera som en holistisk undervisningsmetod genom att utgå från ett helhetsperspektiv på den lärande individen. Arbetssätten som förekommer vid hundassisterad pedagogik är sinnliga, konkreta, upplevelsebaserade och sker genom interaktioner med hunden där hundrelationen är kärnan i arbetet. Upplevelserna är genomgående positiva och relationen till hunden bidrar till lugn, trygghet och meningsfullhet. Detta skapar även goda lärmiljöer för eleverna som förstärks av hundarnas icke-dömande karaktär. I casen framkommer att hundassisterad pedagogik genererar konsekvenser såsom ökad närvaro, engagemang, välbefinnande och förbättrade attityder gentemot skola och lärande. Detta har även lett till ett ökat lärande och ökad måluppfyllelse för flera elever i casen, liksom en personlig utveckling i form av förbättrad självbild, självkänsla och självförståelse. Studiens sammantagna resultat påvisar att hundassisterad pedagogik, genom att fungera holistisikt, är en undervisningsform som ser till hela eleven och även bidrar till goda resultat avseende elevernas lärande och utveckling. Genom sitt holistiska närmande har hundassisterad pedagogik i denna studie en betydelse för elevhälsoarbetet som enligt styrdokument också ska utgå från en helhetssyn på elevers hälsa, lärande, utveckling och lärmiljö.

The purpose of the essay is to investigate, through a literature review, how children are affected in an environment with dogs in social work and in what way. The overview study focuses on two main questions: What is the dog's influence on the child's well-being? And in what ways and in what contexts can the dog be a tool in working with children in social work? To gather empirical evidence, the authors performed a review study in which seven articles were retrieved using the databases OneSearch, Social Services Abstracts and Academic Search Premier. Furthermore, the seven articles have been analyzed based on a qualitative content analysis where three themes were designed: dog-assisted interventions, the dog as a resource and emotional well-being. In the theoretical frame of reference, attachment theory is used to understand the emotional relationship between children and dogs. The theory claims that attachment patterns in childhood affect future relationships and development. In addition, the attachment between children and parents is compared to the relationship between humans and dogs. SOC (sense of context) is also used and is an important theoretical term in social work. SOC is about seeing life as meaningful and coherent. The results of the studies show that animal-assisted interventions, especially with dogs, have positive effects on children in social work. These effects include increased well-being, increased engagement, better self-control and improved relationships. Dogs are said to function as secure attachment figures and can create meaningful and calming interactions. Finally, the authors suggest that animal-assisted interventions can be a valuable complement in social work with children and emphasize the need for continued research in the field. / Syftet med uppsatsen är att genom en litteraturöversikt undersöka hur barn påverkas i en miljö med hundar inom socialt arbete och på vilket sätt. Översikten fokuserar på två huvudfrågor: Vad är hundens påverkan på barnets välbefinnande? Och på vilka sätt och i vilka sammanhang kan hunden vara ett hjälpmedel i arbete med barn inom socialt arbete? För att samla empiri utförde författarna en översiktsstudie där sju artiklar inhämtades med hjälp av databaserna OneSearch, Social Services Abstracts och Academic Search Premier. Vidare har de sju artiklarna analyserats utifrån en kvalitativ innehållsanalys där tre teman utformades: hundassisterade insatser, hunden som resurs samt emotionellt välbefinnande. I den teoretiska referensramen används anknytningsteorin för att förstå den känslomässiga relationen mellan människa och hund. Utöver anknytningsteorin används även KASAM (känsla av sammanhang) och är en viktig teoretisk term inom socialt arbete. KASAM handlar om att se livet som meningsfullt och sammanhängande. Resultaten från studierna visar att djurassisterade insatser, särskilt med hundar, har positiva effekter på barn inom socialt arbete. Dessa effekter inkluderar ökat välmående, ökat engagemang, bättre självkontroll och förbättrade relationer. Hundar uppges fungera som trygg anknytningsperson och kan skapa meningsfulla och lugnande interaktioner. Slutligen föreslår författarna att djurassisterade insatser kan vara ett värdefullt komplement inom socialt arbete med barn och betonar behovet av fortsatt forskning inom området.

Studiens syfte var att beskriva arbetsterapeuters kliniska resonemang vid användande av hundassisterad intervention på korttidsboenden och särskilda boenden för äldre personer. Genom ett ändamålsenligt urval valdes fem arbetsterapeuter med tre till sex års erfarenhet av hundassisterad intervention ut som deltagare i studien. Deltagarna deltog i enskilda narrativa intervjuer. Den insamlade datan analyserades därefter genom en narrativ metod. Analysen av datan resulterade i tre teman som benämndes hundassisterad intervention är en mångfacetterad åtgärd, vårdhunden motiverar till delaktighet i aktivitet samt omgivande faktorer påverkar användningen av hundassisterad intervention. Hundassisterad intervention är utifrån arbetsterapeuters kliniska resonemang en mångfacetterad åtgärd som kan användas för att skapa motivation till delaktighet i aktiviteter som både rehabiliterar och ger äldre personer en känsla av meningsfullhet. Omgivande faktorer såsom resurser i form av tid och ekonomi samt den fysiska och sociala miljön kan både begränsa samt skapa möjligheter för användande av hundassisterad intervention. Utifrån studiens resultat skulle hundassisterad intervention som används i en främjande miljö kunna leda till en förbättrad livskvalité hos äldre personer som befinner sig på korttidsboenden och särskilda boenden. Det finns dock ett fortsatt behov av forskning för att stärka evidensen för användandet av hundassisterad intervention. Studiens resultat ger arbetsterapeuter ny kunskap om interventionens terapeutiska värde och hur hundassisterad intervention kan användas i den kliniska verksamheten samt vilka faktorer som påverkar dess användning. / The aim of this study was to describe the clinical reasoning of occupational therapists when using dog-assisted therapy in residental settings for older adults. Five occupational therapists with three to six years of experience in dog-assisted therapy were purposefully selected as participants in the study. Data was generated by individual narrative interviews and analysed using a narrative analysis. The analysis of the data resulted in three themes called dog-assisted therapy is a multifaceted intervention, the care dog motivates participation in activities and surrounding factors affect the use of dog-assisted therapy. Dog-assisted therapy, based on the clinical reasoning of occupational therapists, is a multifaceted intervention that can be used to create motivation for participation in activities that both rehabilitate and give older adults a sense of meaningfulness. Surrounding factors such as time and economy resources as well as the physical and social environment can both limit and create opportunities for using dogassisted therapy. Based on the results of this study, dog-assisted therapy used in a promotional environment could lead to an improved quality of life for older adults in residential settings. However, there is a continuing need for research to strengthen the evidence for the use of dogassisted therapy. The result of the study give occupational therapists new knowledge about the therapeutic value of the intervention and how dog-assisted therapy can be used in the clinical setting and what factors affects its use.

Examinationsarbetet syftade till att, utifrån utbildade sociala tjänstehundförares perspektiv, utforska hur utbildade sociala tjänstehundar används i olika områden av socialt arbete. Vidare syftade undersökningen till att undersöka vilka för- och nackdelar utbildade tjänstehundförare upplever med hundassisterat socialt arbete. I undersökningen genomfördes elva kvalitativa intervjuer med elva sociala tjänstehundsförare vilka är aktiva inom olika typer av socialt arbete i Sverige. I analysen användes det sociala stödet som teoretisk utgångspunkt. I likhet med tidigare forskning indikerade resultatet att sociala tjänstehundar har ett brett och mångfacetterat användningsområde i socialt arbete. Hunden kan användas och på flera sätt verka instrumentellt, emotionellt och relationellt stödjande inom olika verksamheter. Hundar kan exempelvis användas i både målinriktade insatser i olika typer av stöd, behandling och utredningssammanhang samt i insatser där fokus ligger vid motivation och samvaro. Vidare upplevde sociala tjänstehundförare att hunden på flera sätt har en positiv påverkan på klienter i det sociala arbetet samt att hunden underlättar för hundförare i deras arbete då hunden exempelvis bidrar i uppbyggnaden av en arbetsallians och underlättar i samtal. Hundförarna upplevde att den tidkrävande aspekt som det hundassisterade sociala arbetet medför kan vara negativ. Vidare upplevde hundförarna de utmaningar som verksamhetsledningar, kollegor och samhällsopinionens inställningar till hundassisterat arbete, allergier och hundrädsla medför som en negativ aspekt med arbetet. / The purpose of this essay was to explore how formally trained social service dogs can be used as a resource in various areas of social work, based upon the perspectives of formally trained social service dog handlers. Secondly, to also examine the benefits and disadvantages social service dog handlers experience with dog assisted social work. The essay consists of eleven individual qualitative interviews with formally trained social service dog handlers, whom represent various fields within social work in Sweden. The social support theory was used in the analysis as the theoretical framework. In accordance with previous scientific research, the results of the study indicate that social service dogs have a wide variety of uses within the field of social work. They can provide clients with various types of emotional, instrumental and relational support within several different fields of social work. Social service dogs can be used in goal-oriented interventions for treatment, supportive and investigative purposes, as well as interventions with the purpose to motivate and promote social interaction. The handlers considered their dogs to have a variety of positive impacts on the clients and regarded that they could assist and facilitate the handlers in their work. For example, the dogs could facilitate the establishment of a work alliance and act supportive during difficult conversations. The handlers considered the time-consuming aspect of dog assisted social work as a disadvantage. However, they perceived challenges such as the attitude from management, colleagues and public opinion regarding allergies and fear of dogs as a negative aspect. / <p></p><p></p>

Studiens syfte var att undersöka terapeuters erfarenheter av att arbeta med hundassisterad terapi med kvalitativ metod. Studien bygger på intervjuer med sex yrkesutövare som inkluderade terapihund i sitt klientarbete. Datainsamlingen bearbetades med en tematisk analys vilken gav fyra huvudteman. Kontextuella terapifaktorer, Terapiprocess, Påverkan på terapeutroll och verksamhet och Terapihunden som terapeutisk agent. Resultatet visar att terapihund kan användas som en icke-verbal terapiingrediens, den erbjuder en brygga vid terapialliansbyggande och den inkluderar beröring. Terapeuterna uppfattas ha ett utvidgat ansvar som terapihundförare, och de förefaller ta hand om terapihundarna med stor lyhördhet, vilket ger intrycket att djurens välfärd kan påverkas positivt. Terapihundarna väljs ut och tränas utifrån lämplighet och deras beteenden bygger på väl utvecklade sinnen och ett eget känsloregister. I analysen tolkas terapirelationen som inte bara dyadisk utan också triadisk. I diskussionen konceptualiseras terapihunden från en tvåpersonspsykologisk position. Denna modell föreslår att terapihunden bör erkännas som ett tredje subjekt i den terapeutiska triaden med sin egen subjektivitet, snarare än som endast ett verktyg som kan användas i en terapimetod. Resultatet kopplas till tidigare forskning och framtida forskningsområden diskuteras. / The aim of this study was to investigate how therapists experience their use of dog-assisted therapy with qualitative method. The study is built on interviews with six professionals who included therapy dogs in their work with clients. The empirical data was analyzed thematically and four main themes emerged: Contextual therapy factors, Therapy process, Impact on the therapist role and on the working place and The therapy dog as a therapeutic agent. The results showed that therapy dogs can be utilized as a non-verbal ingredience and as a bridge building alliance and they can offer tactile stimulation. The therapists are perceived to have an expanded responsibility as dog instructors and they seem to care for their therapy dogs with high sensitivity, which gives the impression that it may affect the animals’ welfare positively. The therapy dogs are selected and trained by criteria of suitability and their behaviours are built on their perceptual abilitys and their own emotional range. In the analysis the therapeutic relationship is interpreted as not only dyadic but also triadic. In the discussion the therapy dog is conceptualized from a two-person psychological position. Such a model proposes that the therapy dog should be recognized as a third subject in the therapeutic triad with its’ own subjectivity, rather than only as a tool to be used in a therapeutic method. The findings of the study are related to previous research and future topics of research are discussed.