Diskussionen om Svenska kyrkans beslut att välsigna homosexuella partnerskap satte fart på den kyrkliga debatten. Syftet med denna uppsats är att förstå den debatten. Handlar det om fundamentalism eller homofobi? Eller är det början på en förändring för Kyrkan och för människan? Jag har granskat relevanta bakgrundsfaktorer, satt mig in i debatten angående samlevnadsfrågor och genom enkäter intervjuat präster som ska hantera beslutet. Den metod jag har använt mig av för att få svar på mina frågor är en kvalitativ enkät. Resultatet tyder på att det ytterst handlar om en kyrka i förvandling, en kyrka som sätter fokus på den lilla människan, hon som tidigare saknat röst. Undersökningen har bidragit till att jag personligen fått en annan syn på de homosexuellas situation i samhället. Jag tror att beslutet att välsigna dem som registrerat sitt partnerskap var ett nödvändigt beslut. Ytterst handlar det om människor av kött och blod, människor som förtjänar att tas på största allvar. Den tiden är förbi då en grupp tyst och utan protest låter sig marginaliseras. Vi ska vara tacksamma för en sådan utveckling. Annat vore ovärdigt för en demokrati. Likaledes ska Kyrkan välkomna alla, oavsett kön, hudfärg eller sexuell läggning.

Svenska kyrkan har, jämfört med övriga kristna kyrkor, varit unik med sina regler för kyrkotillhörighet. Dessa regler, som i praktiken inneburit att de flesta svenska medborgare fötts in i medlemskap, har länge debatterats. Många har hävdat att Svenska kyrkan bör grunda sitt medlemskap på dopet. 1996 trädde nya regler i kraft, enligt vilka dop eller anmälan är en förutsättning för medlemskap. Detta beslut föregicks av en debatt som synliggjorde uppdelningen mellan en hög- och folkkyrklig syn. De högkyrkliga har i debatten betonat dopet som sakrament, och jämställt Svenska kyrkan med Kristi kropp och församling, i sina argument för att låta dopet bli medlemsgrundande. De folkkyrkliga har istället betonat kyrkans funktion, och vill inte jämföra Svenska kyrkan, dess villkor och uppgift med den nytestamentliga kyrkan. Dagens kyrka fungerar under förutsättning av öppenhet mot folket, vilket enligt den folkkyrkliga synen hindras om dopet är medlemsgrundande. Slutsatsen av detta, är att en konstruktiv debatt ofta hindrats av att man förbisett dessa grundläggande värderingsskillnader. / Uppsatsförfattaren har i tur och ordning burit följande efternamn: Larsson, Övermalm, Irisdotter och slutligen Irisdotter Aldenmyr.

In this study I try to explain the characteristics of the legal system, as it is understood in the framework of the Communicational Theory of Law (TCD). The legal system constitutes a textual totality that reflects another textual totality: the legal order. It is not a positivist reflex, by virtue of which the system would be a mere description of the order, but of a hermeneutic reflex, which supposes that the system constructs the order, and presents its better and more finished version, a more intelligent version. The relationship between order and system is not unidirectional, but between them there is a hermeneutic spiral relationship sustained over time, since they are textual totalities in perpetual change. The ordering / system duality represents the basic axis within a juridical realm, a reality that encompasses all the communicational processes and the texts produced by them: first, the communicational processes generated by the ordination and the ordinary texts; second, the communication processes of legal dogmatic, which generates the various proposals of the exhibition system; third, from the conjunction of dogmatic texts and from the jurisprudence of the courts arise the systemic texts or texts of the legal system; fourth, the communicational processes and the texts that are generated within the scope that, however, do not belong to the order or the system; and fifth, the acts (and omissions) whose legal meaning can only be understood from the frame of reference constituted by the hermeneutic axis of order / system. In all this analysis, it is necessary to differentiate - as has been pointed out - between the didactic-expository system and the legal system itself (or legal system in the strict sense). In order to carry out the proposed task, before entering into the distinction between legal order and legal system, it is convenient to deal with the differentiation between set and order. / En este estudio me propongo explicar los caracteres del sistema jurídico, tal como es entendido en el marco de la Teoría Comunicacional del Derecho (en adelante: TCD). El sistema jurídico constituye una totalidad textual que refleja otra totalidad textual: el ordenamiento jurídico. No se trata de un reflejo positivista, en virtud del cual el sistema sería una mera descripción del ordenamiento, sino de un reflejo hermenéutico, lo que supone que el sistema construye el ordenamiento, y presenta de él su versión mejor y más acabada, su versión más inteligente. La relación entre ordenamiento y sistema no es unidireccional, sino que entre ellos se produce una relación en espiral hermenéutica sostenida a lo largo del tiempo, ya que son totalidades textuales en perpetuo cambio. La dualidad ordenamiento/sistema representa el eje básico dentro de un ámbito jurídico, realidad ésta que engloba todos los procesos comunicacionales y los textos producidos por ellos: primero, los procesos comunicacionales que genera el ordenamiento y los textos ordinamentales; segundo, los procesos de comunicación de la dogmática jurídica, generadora de las diversas propuestas de sistema expositivo; tercero, de la conjunción de los textos dogmáticos y los de la jurisprudencia de los tribunales surgen los textos sistémicos o textos del sistema jurídico; cuarto, los procesos comunicacionales y los textos que se generan dentro del ámbito que, sin embargo, no pertenecen al ordenamiento ni al sistema; y quinto, los actos (y omisiones) cuyo significado jurídico sólo es comprensible desde el marco de referencia constituido por el eje hermenéutico ordenamiento / sistema. En todo este análisis, es preciso diferenciar -como ha quedado apuntado- entre el sistema didáctico-expositivo y el sistema jurídico propiamente dicho (o sistema jurídico en sentido estricto). Para llevar a cabo la tarea propuesta, antes de entrar en la distinción entre ordenamiento jurídico y sistema jurídico, es conveniente tratar de la diferenciación entre conjunto y orden.

The diploma thesis focuses primarily on analysing the Christological and soteriological system of Josef Pospíšil, an important representative of the first generation of Czech neo-Thomism. The study includes a brief description of Pospíšils life work with reference to the contemporary context. The author presents Pospíšil not only as a theologian, but also as a major representative of Czech Thomistic philosophy.

Summaries in Afrikaans, English and German / Text in Afrikaans / 'n Ondersoek na die teologiese inhoud van die Evangeliese ; Gesange is geYnisieer nadat vasgestel is dat sodanige studie nog nie voorheen in Suid-Af rika in Geref ormeerde kringe onderneem is nie. Aangesien die geskiedenis en die f undering van die kerklied deur ander navorsers reeds volledig uitgewerk is, is hoofstuk 1 bloot 'n inleidende oorsig wat die agtergrond van die studie verskaf. In hoofstuk 2 is 'n kategorisering van die Gesange in extenso gedoen en in hoofstuk 3 is die inhoud van die kategoriee kortliks beskryf. Die doel hiermee is om vas te stel oor watter onderwerpe die meeste gesing word en waar die lakunes voorkom. Aan die hand van hierdie kategorisering is daar uiteindelik vyf onderwerpe afgebaken wat ooglopend Bybelsteologiese leemtes of selfs afwykings vertoon wat in die toekoms aangespreek behoort te word. Die onderwerpe is onderskeidelik: die Godsbeskouing, die skepping, die sonde, die doop en die toekomsverwagting. In hoof stuk 4 het hierdie onderwerpe af sonderlik ender die soeklig gekom. Daar is o.a. gevind dat die inhoud van die Gesange 'n duidelike reflektering is van die tradisionele kerkleer en dus nie volkome daartoe in staat is om die moderne mens (die jeug veral!) aan te spreek nie. Die gevolgtrekking waartoe die navorser geraak het, is dat liedere wat die eietyds geloofsproblematiek aanspreek 'n sine qua non geword het. Die navorsing oor die inhoud van die Gesange het voorts ook vreemde teologiese aksente uitgewys. So bv. is daar 'n duidelike invloed van die Grieks platonistiese dualisme te bespeur waar die Jenseitige teenoor die Diesseitige af gespeel word. Di t het veral aan die lig gekom met die bespreking oor die skepping. Eodem modo is daar spore van die Pietistiese individualisme in die Gesange aangetref waar die vertikale belewing met God (bekering, heiliging) die horisontale belewing van verantwoordelikheid, oorskadu! Hierdie sending, aanbevelings die godsdiens omgewingsbewaring) is in hoof stuk krities-waarderende opmerkings saamgevat. / Research into the theological content of the Evangelical Hymns was initiated after it was established that such a study had not been attempted in South Africa in Reformed circles. Since the history and grounding of the church hymn have already been discussed in full by other researchers, chapter 1 merely offers an introductory review which provides some background to the study. In chapter 2 a categorisation of the Hymns was done in extenso and chapter 3, in turn, deals with the contents of each specific category. The aim is to determine which subjects are prevalent in Hymns and which ones are not addressed at all. On the basis of this categorisation, five subjects were finally defined which revealed obvious biblical-theological lacunae, if not deviations, all of which need to be addressed in the future. The subjects are: the ways of thinking about God, the creation, sin, baptism and hopes for the future. In chapter 4 these subjects were examined in detail. It was proved, inter alia, that the contents of the Hymns clearly reflect the traditional church doctrine and consequently fail to a large extent to address modern man (especially the young people of our time). The conclusion reached by the researcher is that Hymns addressing the contemporary problematic nature of faith have become a sine qua non. Furthermore, research on the contents of the Hymns also revealed foreign theological accents such as clear influences of the Greek Platonistic dualism where the Jenseitige is compared to the Diesseitige. This became particularly evident in the discussion on the creation. Eodem modo traces of the Pietistic indiviudalism were detected in the Hymns, where the vertical experience of God (conversion, sanctification) completely overshadows the horizontal experience of religion (social responsibility, mission work, nature conservation)! Chapter 5 comprises these recommendations in the form of remarks of a criticalappreciation nature. / Eine Untersuchung in Bezug auf den theologischen Inhalt der Evangelischen Kirchenlieder wurde in die Wege geleitet nachdem festgestellt wurde, daB ein solches Studium noch nie vorhin in Ref ormierten Kreisen in Slidaf rika vorgenommen worden war. Da die Geschichte und die Fundierung des Kirchenliedes von andern Forschern schon in all en Einzelheiten ausgearbeitet worden sind, bietet Kapitel 1 bloB eine einleitende Ubersicht als Hintergrund flir das Studium. In Kapitel 2 wurden die Kirchenlieder in extenso nach Kategorien geordnet und in Kapitel 3 findet sich der Inhalt jeder einzelnen Kategorie vor. Es sollte festgestellt werden, welche Themen sich am meisten in den Kirchenliedern erkennen lassen und welche liberhaupt nicht berlihrt werden. An Hand dieser Anordnung in Kategorien wurden zum Schluss flinf Themen definiert, die augenfiillig biblisch-theologische Lucken, wenn nicht sogar Abweichungen, offenbaren; es sind Themen, denen in der Zukunft zweifellos einem gerechten Platz Gottesauffassung, die zukommen sollen. Die themen sind: Schopfung, Siinde, die Taufe und Zukunftserwartungen. In Kapitel 4 wurden diese Themen in allen Einzelheiten untersucht. Es stellte sich unter anderern heraus, das der Inhalt der Kirchenlieder eine klare Widerspiegelung der traditionellen Kirchenlehre ist und deshalb den Ansprilchen des modernen Menschen (vor allern der Jugend) nicht vollig gerecht werden konnen. Die schluflfolgerung des Forschers ist deshalb, das Lieder, welche den zeitgenossischen Glaubensproblernatik berilhren, eine sine qua non geworden sind. Die Forschung in Bezug auf den Inhalt der Kirchenlieder offenbarte weiterhin auch fremde theologische Akzente. Es laflt sich zurn Beispiel einen deutlichen Einfluss des griechisch-platonistischen Dualismus aufweisen wo das Jenseitige dern Diesseitigen gegenilbergestellt wird. Es wurde besonders deutlich in der Diskussion Uber die Schopfung. Eodem modo offenbarte sich Spuren eines pietistischen Individualismus in den Liedern wo das vertikale Gotteserlebnis (Bekehrung, Heiligung) das horizontale Erlebnis der Religion (soziale Verantwortung, Missionsarbeit, Naturbewahrung) vollig in den Schatten stelltl Diese Ernpfehlungen wurden in Kapitel 5 in der Form kritisch-bewertenden Anrnerkungen zusanunengefasst. / Philosophy, Practical and Systematic Theology / D. Th. (Systematic Theology)

<p>Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner. Dessa resonemang fördes dock inte vidare till de debatter som också ingick i dialogen. Trots många brister, där många borde ha kunnat undvikas, visade den studerade dialogen på en vilja till möte mellan oliktänkande och på ett intresse från allmänheten. Med tydliga definitioner och riktlinjer och ett mer aktuellt ämnesval borde därför dialoger mellan vetenskap och religion ha en framtid.</p> / <p>This essay is a study of a dialogue between science and religion at the John Templeton foundation. The aim has been to investigate the value of this specific dialogue and also to get an understanding of the value of dialogues between science and religion in general regarding actuality and fruitfulness for the participants, the audience and the public debate. The study of the Templeton dialogue revealed shortcomings regarding definitions and guidelines, choice of participants and of topic. Furthermore, the argumentation was based on the individual participants belief or non-belief rather than their professional competence areas. The different contributions to the dialogue did not show any higher degree of fresh ideas, apart from two short essays describing new definitions of God. These thoughts were, however, not brought to the debates that were also a part of the dialogue. Despite the shortcomings, where many should have been possible to avoid, the studied dialogue showed willingness from people of different perspectives to meet and the dialogue also gained an interest from the general public. The conclusion of this study is that with clear definitions and guidelines and a well-considered choice of topic, the dialogue between science and religion should have a future.</p>

<p>Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt.</p><p>Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet?</p><p>Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.</p>

Syftet med denna uppsats är att undersöka och jämföra Djävulens funktion i dagens mest lättillgängliga och populära mediagenrer. I studien redogörs hur bilden av Djävulen uppstått med nedslag i Gamla testamentet fram till upplysningen. Mot denna bakgrund tolkas och analyseras hur och om denna gestalt återfinns i dagens mediasamhälle, med inriktning på filmerna Terror på Elm Street och 2012, tv-serien Lost och romanen Frankenstein av Mary Shelley. Huvudresultatet visar på att en kamp mellan det goda och det onda troligtvis all­tid kommer att förekomma och medan djävulsgestalten i och med upplysningen tappar infly­tande i kristendomen återfinns denne i diverse film, böcker och serier.

Denna uppsats består av en studie av en dialog mellan vetenskap och religion hos den amerikanska filantropiska John Templetonstiftelsen. Syftet har varit att utreda värdet av denna dialog och att få en uppfattning om värdet av dialoger mellan vetenskap och religion i allmänhet i fråga om aktualitet och fruktbarhet för deltagarna, publiken och den allmänna debatten. Den studerade dialogen visade brister i definition och riktlinjer, val av deltagare och diskussionsämne. Argumentationen utgick ifrån deltagarnas personliga tro eller icke-tro och inte utifrån deras kompetensområden inom vetenskap eller religion. Dialogens olika bidrag visade inte på någon större grad av nytänkande, med undantag för två korta essäer som diskuterade nya Gudsdefinitioner. Dessa resonemang fördes dock inte vidare till de debatter som också ingick i dialogen. Trots många brister, där många borde ha kunnat undvikas, visade den studerade dialogen på en vilja till möte mellan oliktänkande och på ett intresse från allmänheten. Med tydliga definitioner och riktlinjer och ett mer aktuellt ämnesval borde därför dialoger mellan vetenskap och religion ha en framtid. / This essay is a study of a dialogue between science and religion at the John Templeton foundation. The aim has been to investigate the value of this specific dialogue and also to get an understanding of the value of dialogues between science and religion in general regarding actuality and fruitfulness for the participants, the audience and the public debate. The study of the Templeton dialogue revealed shortcomings regarding definitions and guidelines, choice of participants and of topic. Furthermore, the argumentation was based on the individual participants belief or non-belief rather than their professional competence areas. The different contributions to the dialogue did not show any higher degree of fresh ideas, apart from two short essays describing new definitions of God. These thoughts were, however, not brought to the debates that were also a part of the dialogue. Despite the shortcomings, where many should have been possible to avoid, the studied dialogue showed willingness from people of different perspectives to meet and the dialogue also gained an interest from the general public. The conclusion of this study is that with clear definitions and guidelines and a well-considered choice of topic, the dialogue between science and religion should have a future.

Ett av mina syften med denna uppsats var att titta på var dagens fördomar mot homosexuella kommer ifrån och om kyrkan fanns med någonstans i bakgrunden. Och se, det var den. Många av dagens fördomar mot homosexualitet härstammar från kyrkans straffinförande mot detta på 500-talet. Vid denna tid dog många människor i pest och krig och för att hindra mänskligheten från att dö ut så blev det endast tillåtet med sex mellan man och kvinna, inom äktenskapet, eftersom detta kunde leda till ökat antal födslar. Dagens församlingar förhåller sig olika till homosexualitet: alltifrån totalt avståndstagande till accepterande, det vanligaste är nog ett accepterande av personen men endast om han/hon inte alltför öppet visar sin läggning. Det har tagit tusentals år att etablera dessa fördomar så de går inte att riva ner över en natt. Mitt andra syfte var att titta på hur kyrkan förhåller sig till homosexuella personer och förhållanden och om kyrkans förhållningssätt mildrats. De homosexuella som vågar visa sig öppet strävar efter att kunna leva sina liv i en normal vardag, precis som heterosexuella kan. Helt enkelt att leva tillsammans, med allt den grå vardagen medför, utan att hela tiden ifrågasättas i alla möjliga och omöjliga situationer. Det verkar som om kyrkan börjar inse detta. Tidigare har kyrkan medverkat till förtrycket av homosexuella personer. Nu verkar det som om kyrkan börjat ta intryck av hur dagens samhälle ser ut genom att ha ett lite öppnare förhållningssätt till homosexuella personer och förhållanden. Det verkar i stort sett handla om en tolkningsfråga: Kan de aktuella bibeltexterna verkligen sägas handla om det som i nutid kallas genuin homosexualitet? Det verkar dock ta tid innan man lyckas komma fram till en gemensam kyrklig åsikt. Den ena arbetsgruppen efter den andra tillsätts för att diskutera frågan om kyrkan och homosexualitet men deras arbete drar ut alldeles för långt i tid, ofta åratal, innan man slutligen kommer till en slutsats. Slutsatsen ger för det mesta inga klara besked utan går ofta ut på att ”mångfald av åsikter berikar” och att de i gruppen inte kommit fram till några raka svar. Tyvärr så verkar denna process ta lång tid men man kan i alla fall se att utvecklingen går framåt mot en större öppenhet. Kyrkans hållning är inte längre lika negativt inställd till homosexuella förhållanden och det finns nu t.o.m. präster inom Svenska kyrkan som lever öppet i partnerskap. Även K G Hammar har del i den öppnare attityden. Han är stark nog att våga stå för sina åsikter trots att han vet att han riskerar att få mycket kritik från andra personer inom kyrkan.