Disengaged employees adversely affect organizational strategies to promote higher standards of care and quality of life for long-term residential patients. The purpose of this single case study was to explore strategies healthcare leaders use to engage employees. The targeted population for this study was the senior leaders of a long-term residential care agency located in South Carolina who had initiated strategies and practices to engage employees. Kahn's theory of personal engagement and disengagement was the conceptual framework for this study. Data collection included semistructured face-to-face interviews with open-ended questions, and the long-term residential agency's employee handbook, training agenda, and incentive program. Data were transcribed, coded, and then validated through member checking and triangulation, resulting in the development of 6 themes: leadership attentiveness to promote workplace meaningfulness, incorporation of robust communication policies and procedures, organizational support for engagement, fostering interpersonal relationships for increased employee value, meaningful rewards and recognition, and training and development for personal and professional growth. Leaders have a significant role in the development of conditions within the work environment that foster employee engagement. The implications for positive social change include the improvement of physical and social qualities of life for long-term residential patients and their families, the ease of financial burdens for healthcare professionals, and a reduction in the amount of tax revenue needed to support the needs of aging U.S. citizens.

Notre recherche porte sur les compétences des managers d’hôtels dans la gestion des Ressources Humaines, et tend à répondre aux questions suivantes : comment les managers d’hôtels de tailles diverses mettent en œuvre les différentes composantes de la fonction RH ? Comment se caractérisent et se développent leurs compétences face aux nouvelles évolutions du tourisme ?Cette thèse intègre une étude empirique auprès de managers d’hôtels indépendants et d’hôtels de chaîne à Genève, en Suisse. / Our research focuses on the competencies of hotel managers in Human Resources management and aims to answer these questions: How do managers of hotels of various sizes implement the different components of Human Resources function? How to characterize and to develop these competencies? and How can theses competencies be characterized and developed?This thesis integrates an empirical study on managers of independent hotels and hotel chains in Geneva of Swiss.

Bakgrunden till denna studie bygger på vårt intresse för arbetet med rekrytering och dendigitala teknikutvecklingen som följt vår generation födda på 1990-talet fram till där vi äridag. Studiens syfte grundar sig därför i att få en djupare förståelse för hur digitaliseringenoch den digitala tekniken påverkar yrkesverksamma inom rekrytering. Studien tar avstamp iden tid där digitaliseringen av samhället har nått den nivån där teknologin både medför storafördelar men även nackdelar i hur människan implementeras och anpassas till de digitalaverktygen i arbetet. Digitaliseringen har påverkat samhället dramatiskt vad gäller tillgångenpå information och har således inneburit en stor omställning för organisationer, arbete ochindivider. Digitaliseringen liknas ofta med en tsunami och den nya tekniken medför att närahälften av alla arbetsuppgifter kommer att tas över av tekniska system och automation denärmaste 20 åren vilket innebär en stor omställning för individer och organisationer. Studien använder sig av kvalitativa intervjuer med åtta olika rekryterare från två olikasektorer. Forskningsansatsen är kvalitativ och vi vill försöka skapa en förståelse för hur det äratt arbeta mitt i det digitalt omfattande rekryteringsyrket. Studiens teoretiska referensrambygger främst på Karasek och Theorells traditionella krav-, kontroll- och stödmodell därbegreppen krav, kontroll och stöd används för att undersöka hur rekryterare påverkas avdigitaliseringen. Till detta adderas det mer moderna begreppet Technostress som kretsar kringhur teknik och tekniska system kan utlösa stress i arbetet. Studien försöker även fånga in dentrend som sker inom flera sektorer där historiens vingslag från Taylorismen återkommer iform av digital Taylorism där automation, övervakning, effektivisering och kraftiguppdelning av arbetsuppgifter skapar ensamma och tråkiga arbeten. Resultatet av studienvisar bland annat på att rekryterar ställs inför allt högre krav på arbetstakt och tillgänglighetgenom digitaliseringen. Den digitala tekniken frigör tid och effektiviserar arbetet men densparade tiden resulterar i fler arbetsuppgifter. Vidare framgår det att väl fungerande IT-stödoch stöd från kollegor avhjälper dem och trots att arbetet har blivit mer effektiviserat ochuppdelat finns det flera fördelar med digitaliseringen av rekryteringsprocessen. Resultatetpåvisar att en avsaknad av mänsklig kontakt och möjligheten att träffas ansikte-mot-ansikteupplevs som en av de mer negativa sidorna med den digitala tekniken.

Although the topic is trending globally, clear steps forward for female leadership are yet to be made. This is impacted even more by the fact that little empirical research has been conducted to examine the attitudes towards females in managerial positions from different countries' point of view. Therefore, the aim of this research is to get an understanding of the current state of affairs of female leadership in a more global context, with input from both developed and developing countries. Specifically, it explores the similarities and differences of female leadership challenges in Afghanistan and The Netherlands. To explore challenges experienced by, as well as strategies of, Afghan and Dutch female leaders, a qualitative study was conducted. Ten semi-structured interviews were done in-person and through video calls, consisting of 5 interviews for each country. Ten participants, meeting the criteria of holding a leadership/management position, were chosen through convenience sampling. The results showed significant similarities and differences in female leadership challenges, as well as strategies.  The unfortunate entanglement of culture in Afghanistan, under Taliban rule, has resulted in the oppression of female leaders. In the Netherlands, female leadership progress appears idealized. Nevertheless, female leaders in both countries share similar strength and strategies to cope with challenges themselves because society seemingly fails to bring change. As the results also show leadership skills specific to female leaders, societies and organizations worldwide should spread awareness and take action in gender equality, unlocking the full potential of female leadership.

Arbetsutlöst myokardischemi kan diagnostiseras med arbetsprovet, främst genom parametern ST60-sänkning under arbete samt återhämtningsfasen. Tidigare studier har visat arbetsprovets låga diagnostiska förmåga av arbetsutlöst myokardischemi och klassificerat det som en osäker metod, speciellt för kvinnor, och få studier har gjorts på kvinnor för förbättring. En justering av ST60-sänkning med hänsyn till hjärtfrekvensen (HR) har gjorts i flera studier, i försök att utveckla diagnostiken. När hjärtfrekvensen ritas grafiskt mot ST60- sänkning erhålls en ST/HR loop bestående av arbetsfasen och återhämtningsfasen. Den normaliserade arean (NA), som erhålls från ST/HR- loopen, är ett mått på sannolikheten för ischemi och dess grad. Studiens syfte är att, utifrån ST/HR loopars NA-värden från arbetselektrokardiogram, avgöra om diagnostiken av ischemi hos kvinnor kan förbättras i jämförelse med den konventionella bedömningen som baseras på ST60-sänkningen i slutet av arbete. Myokardscintigrafi (facitmetoden) och arbetsprov har utförts på den klinisk fysiologiska avdelningen i lund. Kontrollgruppen bestod av 80 kvinnor med normal myokardscintigrafi medan gruppen ”sjuka” omfattar 26 patienter som med myokardscintigrafi bedömts ha arbetsutlöst myokardischemi. För att i denna studie påvisa om det föreligger en statistisk skillnad mellan sjuka och friska, gällande NA – värdet respektive ST60-sänkningen, användes t-testet. En skillnad mellan sjuka och friska med NA- värde kunde inte påvisas och den konventionella bedömningen med ST60-sänkning visade sig inte heller vara bättre än NA-värdet för bedömning av arbetsutlöst myokardischemi.Nyckelord: arbets- EKG, myokardischemi, myokardscintigrafi, normaliserad area, ST60- sänkning, ST/HR- loop. / Exercise induced myocardial ischemia can be diagnosed with exercise–ECG, mainly through the parameter ST60-depression during the exercise and recovery phases. However, its low diagnostic accuracy, especially in women, has been proven. An adjustment of the ST60-depression with the heart rate has been done in several studies to develop the diagnosis. When the heart rate is plotted against the ST60-depression, an ST/HR- loop is obtained where both the exercise and recovery phases are included. The normalised area (NA) of the loop is believed to be significant for the diagnosis of ischemia. The aim of the study is to decide if the diagnosis of ischemia in women can be improved with the normalised area of the loop, from exercise– ECG, compared to the conventional assessment with ST60-depression at the end of exercise.Myocardial scintigraphy (the reference method) and exercise- ECG have been performed at the department of clinical physiology in Lund. The control group included 80 women with a normal myocardial scintigraphy while the other group consists of 26 patients who, according to their myocardial scintigraphy, have exercise induced myocardial ischemia. A distinction between the groups could not be made with the normalised area. The conventional assessment with ST60-depression was not better than the normalised area for the assessment of myocardial ischemia.Key words: Exercise- ECG, myocardial ischemia, myocardial scintigraphy, normalised area, ST60- depression, ST/HR-loop.

Diversity in the workplace has become an increasingly prevalent issue and is seen as beneficial to organizations for several reasons. As diversity work is deemed important for all organizations in Sweden, there are laws that regulate the issue, such as the Discrimination Act. The Discrimination Act specifically protects ethnicity, gender, religion or other beliefs, sexual orientation, age, disability and transgender identity or expression. The law means that these groups must not be disadvantaged due to their group affiliation, but it does not guarantee that they are included. Previous research shows that LGBTQI people suffer to a greater extent from mental illness. The group is one of those that report the most cases of discrimination and harassment. Therefore, it is relevant to examine how HR works with inclusion, particularly for this group. The following study has a qualitative approach where the empirical collection was carried out with the help of six semi-structured interviews. All respondents are HR staff in regional operations and work to varying degrees with equal treatment and diversity issues. Previous research and theories have been used to contribute to an increased understanding of the collected empirical data. The theories applied in the study are: isomorphism, shop window arrangement and queer theory. The study shows that the scope of inclusion work is affected by politics as the respondents operate within politically controlled organizations. But to succeed with the issue of inclusion also requires commitment, knowledge and resources. It appears that the organizations work more comprehensively with inclusion and that the inclusion work of LGBTQI people mainly takes place through training initiatives and diplomas. Despite these knowledge-raising initiatives, it is clear how knowledge about LGBTQI is deficient. Therefore, the efforts can be explained with the help of outside pressure (isomorphism) and a desire to appear as an attractive employer (shop-window dressing).

Digitalisering och IT-teknik har fått en avgörande roll i dagens organisationer. Idag sker arbetet genom datorer och system, och anställda är inte lika beroende av tid och plats i sitt arbete. Det förekommer flera studier angående hur digitalisering riskerar att göra individen alltmer isolerad från kollegor: Detta tenderar att leda till att den individuella utvecklingen kommer hämmas och den sociala interaktionen med andra människor försvinner. Uppsatsen intresserar sig av att ta reda på hur digitaliseringen har förändrat HR-medarbetares arbete då arbetet från början var ett socialt inriktat arbete på humanistiska grunder. Vidare är det av relevans att ta reda på hur HR-medarbetare upplever att de sociala relationerna har förändrats i takt med digitaliseringen. Den teoretiska referensramen utgår från Antonovskys teori om KASAM, Karaseks krav-kontrollmodell samt Johnssons vidareutveckling av krav-kontrollmodellen där socialt stöd lagts till. Studien har genomförts genom en kvalitativ metod där sex HR medarbetare, som arbetat i minst 15 år inom yrket, har intervjuats. Vid analysen användes meningskoncentrering och färgmarkering på den insamlade empirin för att finna teman som är relevanta förstudiens frågeställningar. I resultatet presenteras empirin från intervjuerna samt citat under utvalda teman som framkom under transkriberingen och kodningen. I diskussionen kopplas empirin till tidigare forskning och teorier genom ett induktivt synsätt. Avslutningsvis presenteras de slutsatser som framkommit under studiens gång. Empirin tillsammans med tidigare forskning och teori påvisar att digitaliseringen har haft en positiv inverkan i HR-medarbetares arbete genom att ha gjort arbetet mer tidseffektivt och rättssäkert. En negativ effekt som digitaliseringen har medfört är att de sociala relationerna har blivit hämmade, då man tenderar att försvaga relationerna med de kollegor som man vanligtvis inte delar arbetsuppgifter med.

Högre utbildning i relation till arbete är ett högst aktuellt ämne att diskutera då kravet på att ha en eftergymnasial utbildning blir allt högre. Däremot går det att ifrågasätta huruvida utbildningar faktiskt förbereder studenter inför arbetsmarknadens krav. Med detta som bakgrund ville vi undersöka HR-specialisters upplevelser av deras personal- eller arbetsvetenskapsutbildning, kopplat till användningen i deras nuvarande yrkesroll. Genom denna förståelse syftar vår undersökning till att skapa förståelse för viljan kring att etablera en HR-profession. Tidigare forskning och teorier visar på att HR-yrket inte uppfyller de kriterier som definierar en profession, men uppfyller vissa av kraven. Vidare beskrivs att anställningsbarhet är något som är upp till den enskilde individen att skapa, genom exempelvis en högre utbildning. Undersökningens empiri baserades på sju intervjuer med HR-specialister. Med hjälp av dessa intervjuer avsåg vi besvara de forskningsfrågor som formulerats för studien. I resultatet framkom bland annat att respondenterna var eniga kring att deras högre utbildning varit betydelsefull på dagens arbetsmarknad. Vidare visade resultatet att de utbildningar respondenterna läst inte kunnat ge en helt tydlig bild av vad HR-yrket faktiskt innebär, att det först var i yrkeslivet som de förstod vad HR-yrket är och arbetar med. Samtliga respondenter hade tagit med sig vissa konkreta verktyg och abstrakta kunskaper från sina utbildningar in i deras nuvarande yrkesroll. Under diskussionsavsnittet framkom att utbildning inte var allt som krävs för att kunna få och klara av jobbet som HR-specialist. Däremot bidrog utbildningen med kunskap som krävdes för att klara av de strategiska arbetsuppgifterna som HR-specialisterna utförde i sitt arbete. Att HR-yrket inte kan anses vara en profession stärktes av det respondenterna beskrev, kopplat till det som definierar en profession. Däremot kunde en vilja kring att etablera en profession utläsas av det respondenterna berättade om sin yrkesroll, vilket gav en djupare förståelse för viljan som råder kring att etablera en HR-profession.

En del i organisationers personalarbete är arbetet med sjukfrånvaro. HR-avdelningen tar vanligen fram processer för arbetet, medan linjechefer ofta är de som genomför arbetet i praktiken. Syftet med denna kvalitativa intervjustudie var därför att dels skapa förståelse för hur linjechefer upplever genomförandet av sjukfrånvaroarbetet utifrån de styrdokument som HR-avdelningen tar fram, dels att undersöka hur linjechefer upplever sin egen förmåga (self-efficacy) i arbetet. Sex avdelningschefer på en tillverkningsindustri intervjuades och datan analyserades genom tematisk analys. Resultatet visade att respondenterna följer processerna som HR tagit fram rörande sjukfrånvaroarbetet, och att de anger tydligt vad som ska göras. Däremot förklarades HR och avdelningschefer ha olika syn på hur arbetet bör utföras. Cheferna vill arbeta flexibelt och individanpassat, medan HR sades fokusera på att arbetet ska utföras efter standardiserade riktlinjer. Generellt upplevde avdelningscheferna god självförmåga i sjukfrånvaroarbetet. När den egna förmågan upplevdes sämre var det i sjukfrånvaroärenden som inte når ett avslut

Employer branding är något som många organisationer arbetar med för att öka attraktiviteten i sitt arbetsgivarvarumärke. Hur arbetet med employer branding utformas kan dock se ut på många sätt och ha olika syften. Syftet med denna studie är att undersöka hur employer branding används i organisationer med olika kompetensbehov. Studien bygger på kvalitativ innehållsanalys baserad på fem semistrukturerade intervjuer med representanter från fem organisationer, samt textmaterial i form av årsredovisningar och karriärshemsidor. Organisationerna verkar i olika branscher, är i varierande storlek och finns på olika geografiska platser. Uppsatsens teoretiska referensram är nyinstitutionell teori med begrepp som legitimitet, institutionalisering och myter. Vidare används teorier om rationalitet och motivation. Studiens resultat bekräftar att syftena till employer branding kan vara såväl att attrahera nya medarbetare som att behålla eller utveckla befintliga, eller en kombination dem. Det kan också handla om att stärka organisationens övriga varumärke. Resultatet visar att organisationerna kan uppleva kompetensbrist, särskilt när det gäller specialiserade tjänster, och att employer branding i vissa fall lyfts som en lösning på detta. Vidare framkommer det att arbetet med employer branding kan involvera aktiviteter som mässor och innehåll i sociala medier. Aktiviteterna kan också innefatta att till exempel jobba med värdegrund, arbetsmiljö och organisationskultur. Medarbetarna som varumärkesambassadörer är något som tycks värderas högt av många organisationer. Vilka aktiviteter som organisationerna använder kan bero på syftet bakom arbetet med employer branding, men också den bransch organisationerna verkar i. Arbetet med employer branding kan på olika sätt anpassas utifrån den målgrupp som önskas, till exempel genom val av aktiviteter eller kommunikation.